Finländska bankers likviditetsläge stabilt men känsligt för kraftiga och långvariga störningar

Åtstramningen av penningpolitiken har minskat tillgången till centralbankslikviditet för de europeiska bankerna och höjt upplåningskostnaderna. Samtidigt har inlåningsstocken för de monetära finansinstituten i euroområdet krympt. Bankerna har allt mer finansierat sig genom upplåning på marknaden och emissionerna ökade därför betydligt under 2023 i jämförelse med tidigare år. Den största delen av de långfristiga obligationer som bankerna har emitterat har utgjorts av säkerställda obligationer och prioriterade värdepapper utan säkerhet. 

– Trots den försämrade omvärlden och de stramare finansiella villkoren har de finländska bankernas likviditetsläge och upplåning varit fortsatt stabila. Det kraftiga beroendet av marknadsupplåning i förening med kortare löptider ökar dock de finländska bankernas sårbarhet för störningar på finansmarknaden. Det är särskilt viktigt att sörja för tillräckliga likviditets- och kapitalbuffertar och lämpliga likviditetsberedskapsplaner för att banksektorn ska kunna stödja den reala ekonomin också vid eventuella ekonomiska och finansiella störningar, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Finländska bankernas likviditetstäckning begränsad vid en kraftig, plötslig eller utdragen likviditetskris  

Likviditetsläget i den finländska banksektorn är fortsatt stabil trots omvärldsförsämringen. De finländska bankernas likviditet har förbättrats under det senaste året och bankernas likviditetsläge backas upp av de högklassiga likvida reserverna. De finländska bankernas kortfristiga likviditetsläge ligger också över det europeiska genomsnittet.

Den finländska banksektorns inlåning från allmänheten har varit relativt stabil men en måttlig nedgång i hushållens och företagens inlåning har kunnat observeras under det senaste året. I takt med uppgången i den allmänna räntenivån har inlåningsräntorna börjat stiga också i Finland, vilket vittnar om en ökad konkurrens om inlåningskunderna. Av inlåningen har en större del strömmat in till tidsbundna insättningar på grund av den högre räntan. 

Framför allt de finländska bankernas växande beroende av kortfristig kapitalmarknadsfinansiering upplåning på interbankmarknaden medför ökade likviditetsrisker för banksektorn, eftersom tillgången till kortfristig kapitalmarknadsfinansiering upplåning på interbankmarknaden snabbt kan äventyras i en krissituation. Trots omvärldsförsämringen och marknadsturbulensen under våren 2023 har de finländska bankerna lyckats få lån såväl med som utan säkerhet på marknaden. Den historiskt snabba uppgången i räntorna har ökat de finländska bankernas kostnader för marknadsupplåningen. De finländska bankernas starka kapitaltäckning och relativt goda diversifiering av upplåningskällorna ger dock bättre tillgång till och villkor för kapitalmarknadsfinansiering och ökar banksektorns motståndskraft mot störningar. De finländska bankernas kostnader för marknadsupplåning har de facto ökat måttligare än i Europa i genomsnitt.

De finländska bankernas likviditetsreserver är av god kvalitet och tillräckliga för att täcka utflöden i ett stresscenario om 30 dagar i enlighet med det bindande likviditetstäckningskravet (LCR). Finansinspektionens likviditetsstresstester visar dock att täckningen av de finländska bankernas reserver är begränsad vid för en kraftig och plötslig eller utdragen likviditetskris. Det beror framför allt på den stora andelen kapitalmarknadsfinansiering och dess korta löptider, kreditförbindelserna till företag och de finansiella och icke finansiella företagens icke-operativa insättningar som traditionellt har varit mer utflödeskänsliga. Motsvarande sårbarheter identifierades också under Interna valutafondens (IMF) utvärdering inom ramen för Financial Sector Assessment Program (FSAP), då IMF rekommenderade finländska banker att stärka sina likviditetsbuffertar och höja den långfristiga marknadsupplåningens andel av upplåningen.

I enlighet med IMF:s rekommendation kommer Finansinspektionen att fästa särskild uppmärksamhet vid tillfredsställande likviditetsreserver i framtida tillsynsåtgärder. Finansinspektionen genomför regelbundet egna stresstester för att bedöma bankernas likviditetstäckning i stressituationer. Detta förutsätter tillgång till tillförlitliga data varför företagen under tillsyn ska fästa särskild uppmärksamhet vid rapporteringens kvalitet och kvalitetssäkringsprocesserna för data.

Ytterligare upplysningar lämnas av  

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor

Artikel: Finländska bankers likviditetsläge stabilt – beroendet av marknadsupplåning exponerar bankerna för störningar på finansmarknaden (på finska)