Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten
10.1.2024 12:00:48 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017.
Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter.
Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket.
"Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander.
”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor, som är allt vanligare", fortsätter Majlander.
Nativiteten har sjunkit under en lång tid och det finns inga enkla lösningar för att höja den.
"En positiv diskussion om barnfamiljers liv kunde uppmuntra dem som förhåller sig tveksamma till att skaffa barn", konstaterar forskningschef Reija Klemetti. "Dessutom borde samhällsstrukturerna stöda familjebildningen bättre. Att bilda familj och skapa en egen karriär borde vara möjligt också för kvinnor i reproduktiv ålder.”
"Barnfamiljernas liv borde underlättas genom att stöda föräldrarnas ork och till exempel trygga högklassig småbarnspedagogik och möjlighet till familjebostäder till rimligt pris", fortsätter Klemetti.
För en del är barnlöshet ett medvetet val, men många är barnlösa mot sin egen vilja
En stor del av deltagarna i undersökningen vill ha barn. 39 procent av kvinnorna under 50 år och 44 procent av männen uppger att de vill ha barn i framtiden. Önskan att skaffa barn är vanligast bland personer under 30 år och minskar med åldern.
16 procent av kvinnorna i åldern 30–74 år och 11 procent av männen har upplevt ofrivillig barnlöshet. Cirka 60 procent av dem som upplevt ofrivillig barnlöshet har sökt sig till fertilitetsundersökningar eller -behandlingar och cirka hälften av dem har fått barn med hjälp av behandlingar.
"Fertilitetsrådgivningen erbjuder information om såväl prevention av graviditet som de biologiska förutsättningarna för graviditet. Rådgivningen borde göras till en del av undervisningen i hälsokunskap i skolorna och av hälsoundersökningar och annan rådgivning för personer i fertil ålder. På så sätt skulle åtminstone inte brist på kunskap vara orsaken till en enda människas ouppfyllda drömmar om barn", konstaterar Reija Klemetti.
För en del av de kvinnor och män som valt frivillig barnlöshet är orsaken till beslutet att de inte vill ha egna barn. För en del kan orsaken vara den ekonomiska situationen eller otillräckligt samhälleligt stöd.
"Vi vet från tidigare undersökningar att de som valt frivillig barnlöshet är nöjda med sin livsstil och inte vill avstå från den. Bland de personer som redan fått barn är de viktigaste orsakerna till att inte vilja ha fler barn ett lämpligt antal barn, föräldrarnas egen ork samt samordningen av arbete och familj", berättar Klemetti.
Det är vanligt med rikliga och smärtsamma menstruationer
I undersökningen utreddes också andra teman med anknytning till kvinnosjukdomar. Enligt undersökningen har 45 procent av kvinnorna under 50 år rikliga menstruationsblödningar. Dessutom har hela 51 procent av kvinnorna under 50 år svåra menstruationssmärtor.
"Orsakerna till problemen måste utredas och besvären behandlas, eftersom de i värsta fall kan vara något som stör livet avsevärt. Hormonell behandling lämpar sig för de flesta för behandling av menstruationssmärtor och rikliga blödningar och man borde inte vara rädd för att använda sig av dessa vid behov. Det är beklagligt att läkarbesöken för kvinnobesvär, med undantag av preventivmedels- och rådgivningsbesök, i praktiken i många fall måste bekostas av en själv på den privata sidan", konstaterar överläkare Lara Lehtoranta.
Källa:
Alla Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Reija Klemetti
forskningschef
THL
tfn 029 524 7265
fornamn.efternamn@thl.fi
Satu Majlander
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7510
fornamn.efternamn@thl.fi
Lara Lehtoranta
överläkare
THL
tfn 029 524 8234
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare undersökningar:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum