Tristess i arbetet kan göra dig sjuk

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 22.1.2024 

Tristess i arbetet kan orsaka liknande hälsorisker som arbetsstress eller utbrändhet, som är kända för att vara relaterade till den ofrivilliga, dvs. autonoma, avvikande aktiviteten i nervsystemet. 

Vanligtvis aktiveras det autonoma nervsystemets parasympatiska funktion i vila. När denna funktion är nedsatt påverkar det kroppens förmåga att återhämta sig. Långvariga avvikelser är förknippade med sjukdomsrisker och till och med dödlighet. 

Forskare från Arbetshälsoinstitutet och Emlyon Business School utredde för första gången om upplevelsen av tristess i arbetet hör samman med det autonoma nervsystemets funktion. 

Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) under natten var en mätare för det autonoma nervsystemets funktion. Mindre hjärtfrekvensvariabilitet under natten återspeglar mindre parasympatisk aktivitet och berättar om hela kroppens belastning. 

Undersökningen, som även internationellt är unik, visade att det finns ett samband, vilket innebär att långvarig tristess i arbetet kan leda till hälsoproblem. 

– Upplevelserna av tristess bör inte ignoreras som obetydliga, säger specialforskare, docent i arbetspsykologi Piia Seppälä från Arbetshälsoinstitutet.

– Det är känt redan från tidigare undersökningar att anställda som upplever tristess bedömer sin egen hälsa som svagare. Ändå har tristess i arbetet till och med ansetts vara en bra sak för hälsan. Vår undersökning visar dock att tristess i arbetet kan vara en likadan hälsorisk som andra mer traditionella upplevelser av att må dåligt på arbetsplatsen, säger Piia Seppälä. 

Upprepad tristess bör förhindras

– En tillfällig upplevelse av tristess är normalt och orsakar inte hälsoproblem, men frekvent eller konstant tristess försvagar hälsan, säger biträdande professor Lotta Harju från Emlyon Business School.

Forskare rekommenderar att man ägnar mer uppmärksamhet åt tristess på arbetsplatsen och inom företagshälsovården. Enligt tidigare forskningsrön är tristess vanligt i arbetslivet och orsakas ofta av till exempel bjäfs och överdriven byråkrati som inte hör till det egna arbetet. 

På grund av dess negativa konsekvenser för hälsan bör man aktivt försöka förhindra upplevelser av tristess. 

Läs mer om undersökningen

• I undersökningen följde man upp hjärtfrekvensvariabiliteten hos 125 finländska anställda inom den offentliga sektorn under två på varandra följande nätter.
• I resultaten inkluderades inte livsstilens, ålderns och andra bakgrundsfaktorers inverkan på hjärtfrekvensvariabiliteten. 
• Forskningsartikeln publicerades i tidskriften Stress and Health (på engelska): Seppälä, P., Harju, L., Virkkala, J., & Hakanen, J. J. (2023). Is boredom at work bad for your health? Examining the links between job boredom and autonomic nervous system dysfunction. Stress and Health. https://doi.org/10.1002/smi.3326
• Pressmeddelande om orsakerna till tristess i arbetet 15.12.2023. Onödiga uppgifter gör arbetstagare både uttråkade och trötta | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
  
  

Mer information  

• Piia Seppälä, docent i arbetspsykologi, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, piia.seppala@ttl.fi, +358 43 824 4216 
• Lotta Harju, biträdande professor, Emlyon Business School, harju@em-lyon.com, +33 6 51 07 53 96
• Jari Hakanen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen@ttl.fi, +358 40 562 5433