Ökat behov av högskoleutbildning – kompetent arbetskraft behövs i synnerhet inom teknikbranschen och servicebranscherna

I Utbildningsstyrelsens aktuella rapport ingår prognoser för behovet av examina inom olika utbildningsformer och branscher för att svara på det framtida behovet av arbetskraft. Perioden som granskas i rapporten sträcker sig från 2019 till 2040.

Granskningen har utförts utgående från två olika scenarier, där man i det ena scenariot antar att utvecklingen kommer att fortsätta se lika ut. Det andra scenariot, tillväxtscenariot, bygger i hög grad på utveckling av kompetens och på digitalisering. Utbildningsstyrelsen har producerat informationen om utbildningsbehov i samarbete med Prognostiseringsforum för kunnande (PFK).

Det ökade behovet av utbildning omfattar alla utbildningsformer

Störst är behovet av ökad utbildning inom teknik, där det årliga behovet beroende på scenario uppgår till 16 500–19 000 nya utexaminerade. För närvarande avläggs klart färre examina (13 500) än detta, vilket innebär att utbildningen enligt prognosen borde växa med 22–41 procent.

Behovet av utbildning i teknik gäller samtliga utbildningsformer, men relativt sett är behovet störst inom universitetsutbildningen. Antalet personer med universitetsexamen bör utökas i synnerhet inom miljöskyddsteknik, elektronik och automatik samt inom byggverksamhet och byggnadsplanering, för att trygga tillgången på arbetskraft.

Relativt störst är ökningen i utbildningsbehovet inom servicebranscherna, där en ökning på 31–48 procent fordras. Till exempel inom yrkesutbildningen krävs mer utbildning för att motsvara behovet av arbetskraft inom hushållstjänster och inom hotell- och restaurangbranschen.

Utbudet av utbildning bör även utökas inom hälsovård och välbefinnande, lant- och skogsbruk och de samhällsvetenskapliga områdena. När det gäller handel, administration och juridik, databehandling och kommunikation och de humanistiska och konstnärliga områdena avläggs dock examina i något högre grad än vad behovet av arbetskraft erfordrar.

Nästan hälften av den nuvarande arbetskraften kommer att ha gått i pension år 2040

På bedömningen av behovet av utbildning inverkar det framtida behovet av utbildning inom olika branscher. Sett till antalet arbetstillfällen ökar behovet av arbetskraft i synnerhet inom uthyrnings- och stödtjänster, inom fastighetsbranschen samt inom tjänster för affärsverksamhet och utveckling, där behovet uppgår till cirka 26 000–40 000 nya yrkesutbildade. Ett ökat behov av arbetskraft finns även inom tillverkning av metallprodukter, maskiner och fordon samt inom social- och hälsovårdstjänster. Inom handel, utbildning och offentlig förvaltning minskar dock behovet av arbetskraft.  

Vid bedömningen av behovet av utbildning har man även beaktat att nästan hälften av den nuvarande arbetskraften kommer att ha gått i pension år 2040. Störst är pensionsavgången inom social- och hälsovårdssektorn, där nästan 190 000 yrkesutbildade, dvs. 54 procent, kommer att gå i pension. En stor del av personalen inom branscher inom affärslivet, försäljning och industri kommer även att gå i pension. Dessutom ökar behovet av arbetskraft inom många tillväxtbranscher.

– För att ersätta yrkesutbildade som går i pension och för de nya arbetstillfällena behövs 1,25–1,37 miljoner nya yrkesutbildade år 2020–2040, säger undervisningsrådet Kari Nyyssölä.

I rapporten bedöms att en högre utbildningsnivå kommer att krävas för de nya arbetstillfällena än vad de yrkesutbildade har för närvarande. I framtiden kommer 47 procent av alla yrkesutbildade att behöva yrkesutbildning, 30 procent yrkeshögskoleutbildning och 22 procent universitetsutbildning. Bakom det ökade behovet av högskoleutbildning ligger det faktum att krav på sakkunnigkompetens blir allt vanligare i arbetslivet.

Den arbetskraft som unga bidrar med inte tillräcklig för behoven i framtiden

Den arbetskraft som unga bidrar med räcker inte för alla nya arbetstillfällen eller ens för att ersätta de yrkesutbildade som går i pension.

– Vi måste få kompetent arbetskraft till Finland även genom invandring, för att trygga behovet av arbetskraft i fortsättningen. Vi måste även uppmuntra personer som befinner sig utanför arbetslivet att hitta sysselsättning samt stärka vuxenutbildningen och det kontinuerliga lärandet, konstaterar undervisningsrådet Maria Clavert.

Det finns även ett behov av att förbättra möjligheterna till utbildning för anställda inom samtliga utbildningssektorer, i synnerhet för att trygga tillgången till arbetskraft med högskoleutbildning.

Resultaten presenteras i sin helhet i rapporten. I rapporten är det möjligt att granska behovet av arbetskraft och utbildning enligt bransch samt enligt utbildningsform och utbildningsområde.

Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) är ett gemensamt sakkunnigorgan för Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet, som sammanför en bred grupp sakkunniga inom utbildningen och arbetslivet för att utarbeta prognoser för framtida kompetens- och utbildningsbehov.