Kommunförbundets ekonomibarometer: Svagare utsikter för kommunekonomin – investeringarna fortsätter öka

Bedömningen av den ekonomiska situationen gjordes på skalan 1–6, där en etta var mycket dålig och en sexa mycket bra.  För det ekonomiska nuläget var den genomsnittliga bedömningen 3,3, men för framtidsutsikterna bara 2,6. Enkäten genomfördes den 23–26 januari och besvarades av ekonomidirektörerna i 175 av de sammanlagt 293 kommunerna på fastlandet.

– Kommunernas försvagade ekonomiska förväntningar återspeglar de svaga tillväxtutsikterna för Finlands ekonomi. Den svaga samhällsekonomiska utvecklingen kommer att synas i kommunekonomin i form av mindre skatteintäkter och större utgifter. Konjunktursvängningar syns ofta i kommunernas ekonomi med fördröjning, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

 – I november i fjol gjordes en oväntad extra nedskärning på hundratals miljoner euro i kommunernas statsandelsfinansiering. Denna kommunernas Black Friday torde vara en av de främsta orsakerna till de dystra uppskattningarna i ekonomibarometern, säger Punakallio.

– Det har redan länge varit känt att kommunernas ekonomi år 2023 varit exceptionellt stark på grund av den så kallade skatteeftersläpningen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen. Den har en effekt på över en miljard, som försvinner redan år 2024.

Stora skillnader mellan kommunerna i de ekonomiska utsikterna och investeringsbehoven

Kommunens ekonomiska nuläge bedömdes som starkast i de kommuner som har det största invånarantalet samt i Lappland, Nyland och Egentliga Tavastland.  Synen på framtidsutsikterna var rätt enhetliga i kommuner av olika storlek. Även regionalt sett fördelade sig synen på ekonomin rätt jämnt, även om Egentliga Tavastland utmärker sig som svagare och Kajanaland som starkare än andra. 

De försämrade ekonomiska förväntningarna syns också i att över 80 procent av de tillfrågade förutspår måttliga eller betydande anpassningsåtgärder i sin kommun. Hela 30 kommuner har däremot inte behov av anpassningsåtgärder, vilket visar på skillnaderna kommunerna emellan.

– Vårdreformen innebar dramatiska förändringar i inkomstbasen för enskilda kommuner. Den ekonomiska situationen och utsikterna för de kommande åren kan variera avsevärt också mellan kommuner i samma storleksklass eller samma landskap, påpekar Punakallio.

- Olika kommuner och städer behöver lokalt handlingsutrymme för att kunna tackla de egna utmaningarna. I den här situationen är det nödvändigt att luckra upp normer som försvårar verksamheten och genomföra en övergripande reform av finansieringssystemet.

Kommunernas investeringsutsikter varierar rätt mycket på olika håll i Finland. Omkring en fjärdedel av kommunerna förutspår att investeringsutgifterna kommer att minska under de närmaste åren. Den största andelen, 44 procent, uppskattar ändå att investeringarna ökar och cirka en tredjedel förutspår att de kommer att vara oförändrade. Investeringarna växer mest i stora kommuner.

Största delen av de tillfrågade förväntar sig att kommunkoncernens lånebelopp ökar under ekonomiplaneperioden. Det vittnar om ett ökat investeringsbehov, ett utgiftstryck och en försämrad intern finansiering. Ökade koncernskulder gäller framför allt de största städerna. Mindre kommuner förutspår också att lånestocken minskar.

Vad är Kommunförbundets ekonomibarometer?

Kommunförbundets ekonomibarometer är en enkät som riktar sig till kommunernas ekonomiledning. Den genomförs fyra gånger om året. Ekonomibarometern pejlar kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom aktuella ekonomiska teman.

Läs mer om resultaten (på finska): www.kuntaliitto.fi/talousbarometri