I januari utbetalades mindre studielån än för ett år sedan

I januari 20241 utbetalades studielån för 279 miljoner euro, vilket är 17 % mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Utbetalningarna av studielån i januari har senast varit mindre än så 2018. Genomsnittsräntan på utbetalda studielån var 4,46 %, vilket var 2,22 procentenheter högre än i januari 2023. Genomsnittsräntan på nya utbetalningar av studielån har senast varit högre i november 2008.
De Euriborbundna lånens andel var 86 % av samtliga utbetalda studielån och genomsnittsräntan på dem var 4,52 %. Användningen av bankernas egna referensräntor vid nya utbetalningar av studielån har blivit allmännare. I januari 2024 var 14 % av de nya utbetalningarna av studielån bundna till primräntor, dvs. bankernas egna referensräntor, då deras andel ännu i januari 2022 var 5 %. Genomsnittsräntan på nya utbetalningar som bundits till bankernas egna referensräntor var något lägre än på utbetalningar av studielån som bundits till Euribor (4,04 %).
Den kraftiga ökningen av det utestående beloppet av studielån har planat ut. Vid utgången av januari 2024 uppgick det utestående beloppet av studielån till 6,2 miljarder euro och årsökningen var 4,0 %. Årsökningen har senast varit långsammare i september 2011. Det utestående beloppet av studielån har ökat snabbt under de senaste åren, men årsökningen har stadigt mattats av i takt med att utbetalningarna minskat och i och med Folkpensionsanstaltens studielånskompensationer2. Det utestående beloppet av studielån har mer än fördubblats efter studiestödsreformen som trädde i kraft 2017. Utöver de större låneposterna som följde på studiestödsreformen beror ökningen i beloppet av utestående studielån också på att låntagarna har ökat i antal3.
Utlåning
De finländska hushållen lyfte i januari 2024 nya bostadslån för 0,8 miljarder euro, vilket är 40 miljoner euro mindre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Av de nya utbetalda bostadslånen stod investeringsbostadslånen för 90 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya bostadslån sjönk från december och var 4,36 % i januari. Det utestående beloppet av bostadslån uppgick vid slutet av januari 2024 till 106,4 miljarder euro och årsökningen var –1,5 %. Investeringsbostadslånens andel av de utestående bostadslånen var 8,6 miljarder euro. Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 17,8 miljarder euro av konsumtionskrediter och 17,7 miljarder euro av övriga lån vid utgången av januari.
De finländska företagen lyfte i januari nya lån4 för 1,8 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 490 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya utbetalda företagslån steg från december och var 5,58 %. Det utestående beloppet av lån till finländska företag uppgick vid slutet av januari till 107,1 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 44,0 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 108,2 miljarder euro vid slutet av januari 2024 och genomsnittsräntan var 1,25 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 68,8 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 11,6 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i januari nya tidsbundna inlåningsavtal för 1 470 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i januari 3,40 %.
Närmare upplysningar lämnas av
- Usva Topo, telefon 09 183 2056, e-post: usva.topo(at)bof.fi,
- Tuomas Nummelin, telefon 09 183 2373, e-post: tuomas.nummelin(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 2.4.2024 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
1 Den andel av studielånet som är avsedd för vårterminen kunde lyftas i januari.
2 År 2022 betalades studielånskompensationer redan för 87,8 miljoner euro och åren 2015–2021 för sammanlagt ca 226,5 miljoner euro.
3 Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var antalet personer med studielån 525 000 läsåret 2022–2023, när antalet studielåntagare tre år tidigare var 63 000 färre.
4 Exkl. konto- och kortkrediter.
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum