Upplevelserna bland den arbetande befolkningen är kraftigt delade

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 25.3.2024

Arbetets natur delar den arbetande befolkningen i Finland. Till exempel överlappande arbetsuppgifter och informationsöverflöd är över två gånger vanligare bland högre tjänstemän än bland arbetstagare. På motsvarande sätt rör fysiska belastningsfaktorer, såsom att lyfta och bära, var tredje arbetstagare, men endast en procent av de högre tjänstemännen.

Inom yrken som högre tjänsteman sitter de flesta mer än hälften av sin arbetstid och i deras arbetsuppgifter ingår inte fysiskt tunga arbetsuppgifter. I arbetaryrken rör man däremot på sig mer: nästan två av tre står eller går över hälften av sin arbetstid.

Den socioekonomiska bakgrunden, arbetsförhållanden och välbefinnande är starkt sammankopplade bland den arbetande befolkningen. Nio av tio högre tjänstemän anser att de med tanke på sin hälsa kommer att kunna arbeta till ålderspensionsåldern. Bland arbetstagare anser två av tre att de kommer att orka.  

Även könsrollsbundna arbeten och arbetsförhållanden utgör en central del av finländarnas arbetsliv på 2020-talet. Kvinnorna arbetar fortfarande i mycket lägre tjänstemannayrken, utgör en klar majoritet i arbeten inom kommunsektorn och arbetar mer sällan som chef än männen. Männen fokuserar å sin sida kraftigt på den privata sektorn och arbetaryrken. Denna splittring återspeglas på under vilka förhållanden och på vilka arbetsplatser de finländska männen och kvinnorna arbetar. 

Oförutsägbarhet är en belastning i arbetet

I Arbetshälsoinstitutets rapport Arbetande Finland beskrivs på ett omfattande sätt arbetande finländares arbetsförhållanden, arbetsförmåga, arbetshälsa och hur de anlitar företagshälsovårdstjänsterna samt information om skillnaderna i arbetslivet mellan olika befolkningsgrupper. Materialet har insamlats under åren 2022–2023 som en del av Institutet för hälsa och välfärds (THL) undersökning Hälsosamma Finland. 

– Materialet beskriver arbetet, arbetshälsan och arbetsförmågan efter coronapandemin, en ökad klimatmedvetenhet, internationell instabilitet och polariseringstendenserna. Det beskriver ett arbetsliv, där de flesta arbetstagare är födda mellan mitten på 1950-talet och början av 2000-talet, säger forskningsprofessor Ari Väänänen från Arbetshälsoinstitutet. 

– I resultatet framhävdes de överraskande förändringarnas tema. Oförutsägbara förändringar utgjorde det största hotet i anslutning till arbetet. Detta upplevdes av upp till 40 procent av arbetarna, främst bland företagare och bland kvinnor som arbetar inom den kommunala sektorn, säger Väänänen.

Veckoarbetstiderna huvudsakligen rimliga, men cirka var femte stretar på

Av den arbetande befolkningen utför 40 procent ordinarie dagarbete och cirka 30 procent har flexibel arbetstid. 17 procent utför skiftarbete eller regelbundet kvälls- eller nattarbete.

Var femte arbetar över hälften av sin arbetstid på distans, medan det för 43 procent av de arbetande inte överhuvudtaget är möjligt att arbeta på distans. En positiv observation var att veckoarbetstimmarna huvudsakligen hölls på en rimlig nivå, oberoende av hur mycket man arbetade på distans.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden bland den arbetande befolkningen var 38,6 timmar per vecka.

Något över var femte arbetande angav dock att arbetsveckan översteg 40 timmar. En hög veckoarbetsmängd utfördes särskilt av dem som arbetar inom den privata sektorn, personer i chefsposition, högre tjänstemän och företagare.

Enligt experterna bör man fästa uppmärksamhet vid de personer som arbetar nästan 50 timmar per vecka. På arbetsplatserna bör arbetsmängden dimensioneras bättre för att kunna förebygga hälsoproblem.

Män som företagare kan nästan alltid nås 

Över hälften av de arbetande bedömde att de vanligtvis även kan nås utanför arbetstid i frågor som rör arbetet. Detta var vanligare bland män än bland kvinnor.

Oftast kunde män som var företagare nås. Av dem kunde upp till 88 procent nås efter arbetsdagens slut i frågor som rör arbetet. Det var också mycket vanligt att kvinnor som företagare kunde nås (71 %). Bland löntagare var nåbarheten på en klart lägre nivå, lägst var den i arbetaryrken. 

Det var mycket vanligt bland både företagare och löntagare att man grubblade på arbetsfrågor även på fritiden.

– Det kan vara utmanande att lösgöra sig från arbetet om man kan nås även på fritiden. Å andra sidan upplever över hälften att arbetet medför glädje och energi, och att det är en god motvikt till annat i livet, säger äldre sakkunnig Minna Toivanen från Arbetshälsoinstitutet.

– Baserat på vår undersökning utför många företagare sitt arbete mycket självständigt, utan socialt stöd från arbetsplatsen. Därmed betonas övriga sociala nätverk, såsom familjen och företagarnätverk som stöd, fortsätter Toivanen.

Om undersökningen Arbetande Finland

• Undersökningsrapport (på finska, sammanfattning också på svenska): Työn Suomi : Työolot, työkyky ja työhyvinvointi Terve Suomi -tutkimuksessa (julkari.fi)
• I rapporten Arbetande Finland beskrivs, i huvudsak utifrån enkätdata, arbetande finländares arbetsförhållanden, arbetsförmåga, arbetshälsa och hur de anlitar företagshälsovårdstjänsterna. 
• Undersökningen Arbetande Finland baserar sig på undersökningen Hälsosamma Finland som kartlade befolkningens hälsa och välbefinnande utifrån ett omfattande material som samlades in åren 2022–2023 av Institutet för hälsa och välfärd.
• Materialet i undersökningen Arbetande Finland är baserat på en undersökning om den arbetande befolkningen som svarade på enkäten om arbetslivet. 7 107 personer svarade på enkäten och deras medelålder var 42 år.
• Ytterligare information om undersökningen på projektsidan Arbetande Finland (på finska eller engelska).
• Ytterligare information om undersökningen Hälsosamma Finland på THL:s webbplats.

Mer information

• Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, ari.vaananen@ttl.fi, +35850 511 0530
• Minna Toivanen, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, minna.toivanen@ttl.fi, +35843 824 4506
• Rapporten har totalt 20 författare. Övriga kontaktuppgifter fås från Arbetshälsoinstitutets mediakommunikation: Päivi Lehtomurto, paivi.lehtomurto@ttl.fi, +35850 415 6309