Naturen upplevs viktig i vardagslandskap

Välbefinnande från vardagslandskap

Finlands miljöcentral undersökte människors syn på landskap och deras utveckling med två enkäter vid årsskiftet 2022–2023. Den första riktade sig till alla som är intresserade av landskap, och den andra till landskapsexperter och andra som arbetar med landskap. Båda enkäterna genomfördes som öppna webbenkäter.

Fyra av fem respondenter i den enkät som riktades till medborgarna är ganska eller mycket nöjda med sina vardagslandskap. Ändå skulle över hälften vilja ändra något i dem. Nöjdheten varierar i olika typer av vardagslandskap, enligt Nina Ahola, forskare vid Finlands miljöcentral.

— De som bor i glesbygden är klart mest nöjda, medan de som bor i höghusområden är minst nöjda.

Närhet till vatten, parker och skog ger tillfredsställelse i vardagslandskapet på alla områden. Generellt sett nämns närhet till naturen och lättillgänglighet till närliggande natur som saker man inte vill ge upp.

Enligt Ahola har landskap som upplevs som behagliga en inverkan på människors välbefinnande.

— Hela 92 procent av respondenterna var helt överens och 7 procent var ganska överens om påståendet om landskapets effekter på välbefinnande.

Ofullständighet orsakar olägenhet

De som bor i höghusområden har flest önskemål om förändring. I deras vardagslandskap orsakar byggnadssätt och mängd samt trafiklösningar missnöje. Ofullständighet i landskapet, till exempel byggarbetsplatser, leder ofta till långvarig olägenhet.

Både i höghusområden och i småhusområden i städerna önskar man att miljöanpassad arkitektur och natur smälter samman till vackra landskapsenheter. Förlusten av natur i samband med förtätning av byggda områden oroar många, särskilt i stora städer.

Bland de som bor på landsbygden oroar skötselmetoder för skog och energiproduktionslösningar, såsom placering av vindkraft. I framtiden hoppas man att byggnader och livsmiljöer underhålls och att landskapet vårdas.

Behov av nationella riktlinjer

Endast få av de som svarade på enkäten för medborgarna anser att de kan påverka planeringen och beslutsfattandet gällande landskap. Utveckling av deltagande och interaktion anses viktigt bland dem som svarade på båda enkäterna, för att sänka tröskeln för deltagande och säkerställa att deltagandet är aktuellt, mångkanaligt och effektivt när det gäller landskapsfrågor.

De som svarade på enkäten för experter och aktörer anser att det finns behov av utveckling av lagstiftningen för att ge bättre stöd för att skydda landskapet och skapa en landskapsmässigt god miljö. Enligt enkätsvar är nyckelområden också kopplade till beslutsprocesser och olika värderingar.

Samarbetet mellan olika aktörer har ansetts vara framgångsrikt och det har utvecklats goda praxis. Dock behövs det mer resurser, kompetens och gemensamma nationella strategiska riktlinjer för att ta hand om landskapsrelaterade frågor, med hänsyn till olika sektorer och områden.

Information till utveckling av skydd, vård och planering av landskap

Syftet med landskapsundersökningarna är att stödja genomförandet av Europarådets landskapskonvention i Finland och utvecklingen av den nationella landskapspolitiken. Undersökningarna beställdes och finansierades av miljöministeriet och genomfördes av Finlands miljöcentral.

Både enkäten som riktades till alla intresserade samt enkäten som riktades till experter genomfördes som öppna webbundersökningar för att möjliggöra svar från så många som möjligt. Resultaten ger perspektiv på vilka ämnesområden som bör tas upp i framtiden för att utveckla landskapens skydd, vård och planering. 793 personer från olika delar av Finland svarade på enkäten avsedd för alla. 198 personer svarade på enkäten som var riktad till experter. Bland dem fanns bland annat regionala och lokala myndigheter, företrädare för ideella organisationer och företag.