Finländarna drabbade av undersökningströtthet – Statistikcentralen oroar sig för att informationen blir förvrängd
Information och åsikter som samlas in från medborgarna är en central råvara för statistik som styr beslutsfattandet i samhället. Under de senaste åren har medborgarnas svarsaktivitet i undersökningarna sjunkit brant. Fenomenet är internationellt och det finns flera orsaker till att man inte svarar. Statistikcentralen lyfter fram den oroväckande utvecklingen genom kampanjen Det blåvita brevet.
”Den centrala uppgiftskällan för officiell statistisk information är vi medborgare, vilket man ofta inte tänker på. Till exempel statistik som beskriver sysselsättningen och hushållens konsumtion framställs nästan uteslutande på basis av uppgifter som samlas in från vanliga medborgare. Bland annat de här statistikgrenarna utgör en grund när beslutsfattarna fattar beslut som påverkar allas vår vardag”, berättar överaktuarie Henna Attila från Statistikcentralen.
Statistikcentralen samlar årligen in uppgifter från totalt närmare 400 000 medborgare, hushåll eller organisationer. För att uppgifterna ska vara tillförlitliga är det viktigt att vi får täckande svar och att olika befolkningsgrupper deltar aktivt. Svarsaktiviteten har hela tiden minskat och insamlingen av behövligt undersökningsmaterial kräver alltmer arbete.
”Vi är oroade över denna växande trend. Om man inte lyckas vända riktningen kan det leda till en bristfällig bild av de grupper som inte besvarar undersökningarna aktivt. I och med detta riskerar kunskapsunderlaget för det samhälleliga beslutsfattandet som berör oss alla att förfalla”, konstaterar Henna Attila.
Flera orsaker till att inte svara
”Antalet enkäter, gallupar och undersökningar har ökat explosionsartat och i och med det kan man klart se att man i Finland blivit trött på undersökningar. Många har också svårt att se sambandet mellan det egna livet och undersökningar som pejlar hela samhället samt att uppfatta vilken inverkan den insamlade informationen kan ha”, säger Henna Attila.
Vid Statistikcentralen har man på många sätt försökt göra det lättare att delta i undersökningarna. I praktiken är det möjligt att besvara alla enkäter på webben. Dessutom samlas uppgifter in genom telefonintervjuer eller med blanketter som skickas per post.
”Den största utmaningen är att medborgarna inte nås. Man svarar inte längre när telefonen ringer, särskilt om man inte känner igen numret. Vi har också märkt att våra meddelanden ofta drunknar i informationsflödet särskilt då det gäller föräldrar med ett hektiskt livspussel”, säger Henna Attila och berättar att statistikmyndigheterna brottas med samma utmaningar också i andra europeiska länder.
Regionala skillnader i undersökningströttheten
Graden av undersökningströtthet varierar i olika delar av Finland. Statistikcentralens jämförelseuppgift visar att svarsaktiviteten följer ett liknande mönster som valdeltagandet när man ser till region.
”Personer som bor i områden med ekonomiska svårigheter eller flyttningsunderskott känner sig i allmänhet mindre motiverade än andra att delta i samhällspåverkan. Det finns dock undantag: till exempel i Lappland och Kymmenedalen ställer man väldigt gärna upp då Statistikcentralen tar kontakt. Däremot är det mest utmanande att få tillräckligt med svar från Norra Österbotten och Egentliga Tavastland, vilket är oväntat”, säger Henna Attila.
Det blåvita brevet uppmuntrar till att delta
Statistikcentralen har producerat information för det finländska samhällets behov sedan år 1865 och Finland är en global föregångare när det gäller statistik.
”Genom kampanjen Det blåvita brevet vill vi nu lyfta fram medborgarnas betydelse som producenter av gemensam information. Tillförlitlig information uppkommer inte av sig själv i dag heller, utan varje svar är viktigt”, konstaterar Henna Attila.
Kampanjen fokuserar på arbetskraftsundersökningen, som är Statistikcentralens mest omfattande och uppmärksammade undersökning. De som Statistikcentralen försöker nå i undersökningen kommer att få ett brev per post och brevet förmedlar ett viktigt budskap också på sociala medier.
”Arbetskraftsundersökningens svarsgrad har sjunkit med över 20 procent under de senaste 10 åren och det är viktigt att med alla medel försöka vända denna utveckling”, säger Henna Attila.
Förfrågningar:
Överaktuarie Henna Attila
Statistikcentralen, datainsamlingstjänster
+358 29 551 3378
henna.attila@stat.fi
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Tilastokeskus
Syntyvyydessä hienoista nousua – maahanmuuttoja edellisvuotta vähemmän23.10.2025 08:06:00 EEST | Tiedote
Tammi-syyskuussa on syntynyt 1 301 lasta enemmän kuin viime vuonna vastaavaan aikaan. Viimeisen 12 kuukauden (lokakuu 2024–syyskuu 2025) ennakollinen kokonaishedelmällisyysluku oli 1,28 eli 0,03 korkeampi kuin vuonna 2024.
Naapurimaat kiinnostivat kesällä suomalaismatkailijoita, risteilyjen suosio kasvoi23.10.2025 08:02:02 EEST | Tiedote
Suomalaiset tekivät touko-elokuussa ulkomaille kaikkiaan noin 2,8 miljoonaa lomamatkaa, mikä on hieman vähemmän kuin edelliskesänä. Naapurimaat kiinnostivat suomalaismatkailijoita kesällä eniten, kun taas Etelä-Euroopan suosio laski.
Joka viides nuori on keskeyttänyt koulutuksen – 5 % useammin kuin kerran22.10.2025 08:04:30 EEST | Tiedote
15–34-vuotiaista nuorista 21 % on joskus keskeyttänyt tutkintoon johtavan koulutuksen. Miehistä näin on tehnyt 23 % ja naisista 19 %. Yleisimmin keskeytys johtui koulutuksen sisällöstä, mutta myös terveydelliset syyt olivat yleisiä.
Elinajanodotteet nousivat ennätyksiin vuonna 2024, Ahvenanmaalla eletään edelleen pisimpään17.10.2025 08:02:19 EEST | Tiedote
Elinajanodotteet nousivat niin miehillä kuin naisilla selvästi vuonna 2024, ja kaikkiaan lukemat olivat tilastohistorian korkeimmat, vahvistaa lopullinen tilasto. Vastasyntyneiden elinajanodotteet olivat pisimmät Ahvenanmaalla. Miehillä ne olivat lyhimmät Kainuussa ja naisilla Lapissa ajanjaksolla 2022–2024.
Asuntojen vuokrakehitys eriytyy suurissa kaupungeissa, pääkaupunkiseudulla vuokrat laskevat edelleen16.10.2025 08:01:20 EEST | Tiedote
Vapaarahoitteisten asuntojen vuokrat nousivat heinä-syyskuussa koko maassa 0,1 % vuotta aiempaan verrattuna. Pääkaupunkiseudulla vuokrat laskivat 0,5 %, kun taas muualla Suomessa vuokrat nousivat 0,6 %. Vuokrat olivat pääkaupunkiseudulla laskussa jo toista neljännestä peräkkäin. Tämä on poikkeuksellista, sillä ennen toisen neljänneksen laskukäännettä vuokrat eivät olleet aiemmin laskeneet pääkaupunkiseudulla.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme