Finländarna drabbade av undersökningströtthet – Statistikcentralen oroar sig för att informationen blir förvrängd
Information och åsikter som samlas in från medborgarna är en central råvara för statistik som styr beslutsfattandet i samhället. Under de senaste åren har medborgarnas svarsaktivitet i undersökningarna sjunkit brant. Fenomenet är internationellt och det finns flera orsaker till att man inte svarar. Statistikcentralen lyfter fram den oroväckande utvecklingen genom kampanjen Det blåvita brevet.
”Den centrala uppgiftskällan för officiell statistisk information är vi medborgare, vilket man ofta inte tänker på. Till exempel statistik som beskriver sysselsättningen och hushållens konsumtion framställs nästan uteslutande på basis av uppgifter som samlas in från vanliga medborgare. Bland annat de här statistikgrenarna utgör en grund när beslutsfattarna fattar beslut som påverkar allas vår vardag”, berättar överaktuarie Henna Attila från Statistikcentralen.
Statistikcentralen samlar årligen in uppgifter från totalt närmare 400 000 medborgare, hushåll eller organisationer. För att uppgifterna ska vara tillförlitliga är det viktigt att vi får täckande svar och att olika befolkningsgrupper deltar aktivt. Svarsaktiviteten har hela tiden minskat och insamlingen av behövligt undersökningsmaterial kräver alltmer arbete.
”Vi är oroade över denna växande trend. Om man inte lyckas vända riktningen kan det leda till en bristfällig bild av de grupper som inte besvarar undersökningarna aktivt. I och med detta riskerar kunskapsunderlaget för det samhälleliga beslutsfattandet som berör oss alla att förfalla”, konstaterar Henna Attila.
Flera orsaker till att inte svara
”Antalet enkäter, gallupar och undersökningar har ökat explosionsartat och i och med det kan man klart se att man i Finland blivit trött på undersökningar. Många har också svårt att se sambandet mellan det egna livet och undersökningar som pejlar hela samhället samt att uppfatta vilken inverkan den insamlade informationen kan ha”, säger Henna Attila.
Vid Statistikcentralen har man på många sätt försökt göra det lättare att delta i undersökningarna. I praktiken är det möjligt att besvara alla enkäter på webben. Dessutom samlas uppgifter in genom telefonintervjuer eller med blanketter som skickas per post.
”Den största utmaningen är att medborgarna inte nås. Man svarar inte längre när telefonen ringer, särskilt om man inte känner igen numret. Vi har också märkt att våra meddelanden ofta drunknar i informationsflödet särskilt då det gäller föräldrar med ett hektiskt livspussel”, säger Henna Attila och berättar att statistikmyndigheterna brottas med samma utmaningar också i andra europeiska länder.
Regionala skillnader i undersökningströttheten
Graden av undersökningströtthet varierar i olika delar av Finland. Statistikcentralens jämförelseuppgift visar att svarsaktiviteten följer ett liknande mönster som valdeltagandet när man ser till region.
”Personer som bor i områden med ekonomiska svårigheter eller flyttningsunderskott känner sig i allmänhet mindre motiverade än andra att delta i samhällspåverkan. Det finns dock undantag: till exempel i Lappland och Kymmenedalen ställer man väldigt gärna upp då Statistikcentralen tar kontakt. Däremot är det mest utmanande att få tillräckligt med svar från Norra Österbotten och Egentliga Tavastland, vilket är oväntat”, säger Henna Attila.
Det blåvita brevet uppmuntrar till att delta
Statistikcentralen har producerat information för det finländska samhällets behov sedan år 1865 och Finland är en global föregångare när det gäller statistik.
”Genom kampanjen Det blåvita brevet vill vi nu lyfta fram medborgarnas betydelse som producenter av gemensam information. Tillförlitlig information uppkommer inte av sig själv i dag heller, utan varje svar är viktigt”, konstaterar Henna Attila.
Kampanjen fokuserar på arbetskraftsundersökningen, som är Statistikcentralens mest omfattande och uppmärksammade undersökning. De som Statistikcentralen försöker nå i undersökningen kommer att få ett brev per post och brevet förmedlar ett viktigt budskap också på sociala medier.
”Arbetskraftsundersökningens svarsgrad har sjunkit med över 20 procent under de senaste 10 åren och det är viktigt att med alla medel försöka vända denna utveckling”, säger Henna Attila.
Förfrågningar:
Överaktuarie Henna Attila
Statistikcentralen, datainsamlingstjänster
+358 29 551 3378
henna.attila@stat.fi
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Tilastokeskus
Pieni positiivinen pilkahdus syntyvyydessä alkuvuonna – lasku tasaantunut25.7.2024 08:00:56 EEST | Tiedote
Suomessa syntyi tammi-kesäkuussa 21 719 lasta, mikä on 465 lasta enemmän kuin vuosi sitten. Myös kokonaishedelmällisyysluku on kohonnut aavistuksen verrattuna vuoden 2023 tasoon.
Inflaatio hidastuu edelleen – elintarvikkeiden hinnat viime vuoden tasolla15.7.2024 08:01:45 EEST | Tiedote
Kuluttajahintojen vuosimuutos oli kesäkuussa 1,3 %, kun se vuoden alussa tammikuussa oli 3,3 %. Euroopan keskuspankin EKP:n käyttöön tuotettavan yhdenmukaistetun kuluttajahintaindeksin (YKHI) vuosimuutos oli kesäkuussa 0,5 %, kun se vuoden alussa oli 1,1 %.
Konkurssiin haettujen yritysten määrä kesäkuussa edelleen kasvussa, palvelualoilla suurin konkurssiriski12.7.2024 08:01:33 EEST | Tiedote
Kesäkuussa pantiin vireille 252 konkurssia. Tämä on 13 konkurssia enemmän kuin vuotta aiemmin. Konkurssihakemuksista noin puolet oli palvelualoilla ja viidennes kaupan alalla.
Vanhojen osakeasuntojen hintojen lasku toukokuussa vähäisintä sitten loppuvuoden 202227.6.2024 08:02:09 EEST | Tiedote
Vanhojen osakeasuntojen hinnat laskivat toukokuussa koko maassa 2,8 % edellisestä vuodesta. Edellisestä kuukaudesta hinnat nousivat 1,0 %.
Joka toisella suomalaisella asuntokunnalla velkaa vuonna 2023, velat pienenivät edellisvuodesta18.6.2024 08:01:52 EEST | Tiedote
Suomalaisista asuntokunnista 51 prosentilla oli velkaa vuonna 2023. Veloista valtaosa eli 70 prosenttia oli asuntovelkaa. Velallisten asuntokuntien keskimääräinen velka oli 94 000 euroa. Asuntovelallisten keskimääräinen asuntovelka oli 114 800 euroa.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme