Finlands ekosystemobservatorium gör naturinformationen tillgänglig för alla

Naturinformationens betydelse i samhället har ökat kraftigt under de senaste åren. Den biologiska mångfalden och ekosystemens funktion förstås som en grundförutsättning för ett ekologiskt hållbart samhälle, hållbar användning av naturresurser, grön ekonomi och naturligtvis naturskydd. Internationella biodiversitetskonventioner, Europeiska unionens strategi för biologisk mångfald samt nationellt och lokalt beslutsfattande inom såväl den offentliga som den privata sektorn förutsätter allt noggrannare, aktuellare och bredare information om naturen.

I projektet Finlands ekosystemobservatorium (Finnish Ecosystem Observatory, FEO, 2020–2024) kartlades nuläget för biodiversitets- och ekosysteminformationen i Finland. Projektet utredde hur uppföljningsmetoder som baserar sig på observationer i terrängen, fjärrkartering, molekylärbiologiska metoder och modellering används samt bedömde möjligheterna att använda dem i framtiden.

"Det behövs mycket mer omfattande och smidigare information om naturen för samhällets hållbarhetsomställning, till exempel för att beräkna företagens miljöavtryck. Finlands ekosystemobservatorium erbjuder en utmärkt serviceplattform för olika aktörer som använder naturinformation", säger generaldirektör för Finlands miljöcentral Leif Schulman.

"Finlands Artdatacenter, som samlar information av arter till en enhetlig och öppen helhet, är nu klar. Nästa steg är att utveckla motsvarande lösningar för information om naturtyper och ekosystem som underlättar användningen av informationen", fortsätter Schulman.

Insamling av naturinformation förutsätter omfattande samarbete

Inom projektet Finlands ekosystemobservatorium har man samarbetat med olika aktörer som tar fram och använder naturinformation.

"Till exempel har vi tillsammans med Meteorologiska institutet utvecklat metoder som baserar sig på miljö-DNA-övervakning och modellering, med vilka svamparnas förekomstområden kan bedömas utifrån sporer i luften, och byggt en kanal för delning av information om fåglars och insekters rörelser som härletts från väderradarmaterial. Tillsammans med Naturresursinstitutet har vi utvecklat och testat mätare för att ta fram information om den biologiska mångfalden inom ramen för den riksomfattande skogsinventeringen”, säger ansvariga ledaren för projektet, forskningsprofessor Petteri Vihervaara vid Finlands miljöcentral.

Olika sätt att använda naturinformation har utvecklats bland annat i fråga om den bokföring av ekosystemtjänster som sammanställts av Statistikcentralen, i Mappa-tjänstens utbildningsmaterial riktat till skolorna i Finlands natur- och miljöskolors förbund rf samt i Joona och Tapani Toivanens audiovisuella konstproduktion.

”Ett av projektets mest slående resultat är att man grundat en nationell koordineringsgrupp för naturinformation. I koordineringsgruppen medverkar 17 organisationer och den verkställer utvecklingsprogrammet för naturinformationen i Finland”, berättar Vihervaara.

Övervakningen av biodiversitet och ekosystem utvecklas i allt högre grad i samarbete med internationella nätverk och Europeiska unionen. Miljöministeriet har varit den huvudsakliga finansiären av FEO-projektet.

"FEO-projektets totala budget har varit över 6,3 miljoner euro, vilket enligt miljöministeriets måttstock är en större satsning än normalt på att utveckla naturinformationen i Finland", berättar Laura Höijer, forskningsdirektör vid miljöministeriet.

"I och med denna investering är Finland en föregångare bland de europeiska länderna när det gäller att samordna naturövervakning och informationshantering", fortsätter Höijer.

Höijer anser det vara en fin prestation att till exempel metoder och naturlösningar som utvecklats i det europeiska partnerskapsprogrammet för biologisk mångfald (Biodiversa+), som över 40 länder medverkar i, följs upp och reproduceras i stor utsträckning.

"Till exempel indikatorer på webbplatsen Luonnontila, som uppdaterats och automatiserats i samband med FEO-projektet, är ett unikt exempel på hur naturobservationer som medborgare gjort med hjälp av vetenskap kan förädlas till en informationshelhet som på bred front betjänar samhället och hållbarhetsmålen", säger Höijer.

Naturinformationen finns i fortsättningen på ett ställe

För att göra naturinformationen enklare att hitta, mer tillgänglig och mer interoperabel producerade FEO-projektet webbplatsen Luontotieto, där man ser heltäckande information om natur och naturtyper. På den nya webbplatsen öppnas också en helhetsbild av övervakningen av biodiversiteten och ekosystemen i vårt land samt andra webbtjänster som samlar information, såsom indikatorerna på webbplatsen Luonnontila och webbtjänsten för Rödlistan, som sammanställer uppgifter från hotbedömningen av naturtyper i digitalt format.

Dessutom digitaliserades gammalt material om naturtyper till GIS-format och publicerades tidigare opublicerat material om förekomst av naturtyper, bland annat myrar och lundar. För den nationella förvaltningen av information om naturtyper utarbetades en beskrivning av den övergripande arkitekturen. I projektet utreddes också eventuella lösningar för effektivare utnyttjande av kommunernas naturinformation och en digital plattformen för lagring av naturinventerades testades.

"Med hjälp av den samarbetsmodell vi nu konstruerat stöds omfattande övervakning, bedömning och forskning av livsmiljöernas tillstånd samt hantering av information om dessa. Nu har vi ett bra läge för fortsatt och fördjupat samarbete för den finländska naturens bästa”, sammanfattar forskningsprofessor Petteri Vihervaara.