Geopolitiska spänningar skapar nya hot mot den finansiella stabiliteten
14.5.2024 11:00:00 EEST | Suomen Pankki | Pressmeddelande
Det finansiella systemet i Finland är fortsatt stabilt trots att Finlands ekonomi befinner sig i en recession. Riskerna har hållits under kontroll tack vare långsiktiga förbättringar i den finansiella regleringen och tillsynen och den utövade makrotillsynspolitiken.

Rysslands anfallskrig i Ukraina, konflikten i Gaza och handelsrestriktionerna mellan olika länder kan orsaka störningar i den internationella ekonomin och det globala finansiella systemet. ”Det finländska finansiella systemet har en fortsatt god motståndskraft mot risker. De geopolitiska riskerna har ökat, vilket kan skapa nya hot mot den finansiella stabiliteten”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen i den finansiella stabilitetsrapporten för Finland, som ges ut i dag.
Enligt stabilitetsrapporten ger stagnationen på bostads- och fastighetsmarknaden och marknadens stora känslighet för förändringar i räntorna upphov till ökade risker i det finansiella systemet i Finland. Priserna på gamla bostäder har sjunkit kännbart, bostadshandeln har minskat och den nya bostadsbyggnationen har praktiskt taget stannat av. Byggföretagens konkurser har ökat, likaså bankernas kreditrisker för utlåningen till byggbranschen. Samtidigt har hushållens skuldsättning sjunkit, vilket har minskat riskerna.
En sänkning av räntorna och återhämtning av ekonomin i linje med förväntningarna skulle stödja stabiliteten i det finansiella systemet i Finland. Bankernas och bostads- och fastighetsinvesterarnas risker kan emellertid öka om bostads- och fastighetshandeln inte kommer i gång.
Digitaliseringen och klimatförändringarna omges av nya och oförutsedda hot, som kan rubba den finansiella stabiliteten på kort och lång sikt. Digitaliseringen i den finansiella sektorn skapar möjligheter men leder också till större risker i form av förmedling av oriktig information och informationspåverkan. Riskerna för den finansiella stabiliteten till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är delvis ännu svåra att bedöma.
Det är viktigt att skapa beredskap för hantering av nya risker som följer av det ansträngda omvärldsläget. ”Att öka eller minska den finansiella regleringen kan inte vara ett mål i sig. Utvecklingen av regelverk kräver noggrann planering. Den finansiella regleringen måste utformas så att den förutser omvärldsförändringarna så att vi inte endast bekämpar gångna kriser”, säger Nykänen.
Bankernas och låntagarnas motståndskraft mot ekonomiska chocker bör stärkas. En mångsidig makrotillsynspolitik stärker bankernas och låntagarnas kristålighet och bidrar till att skapa beredskap för fluktuationer i aktiviteten på bostadsmarknaden och i bostadspriserna. Förtroendet för det finansiella systemets hållbarhet och funktionssäkerhet ökas genom att upprätthålla beredskapen för likviditets- och cyberrisker.
De europeiska företagen behöver mångsidigare metoder för att finansiera sina investeringar och skapa en god grund för tillväxt i sin verksamhet. En enhetlig och välfungerande kapitalmarknad skulle gagna Europeiska unionen. ”De europeiska företagen är alltför beroende av bankfinansiering. EU behöver en kapitalmarknadsunion för att trygga Europas konkurrenskraft under trycket från andra stora ekonomiska makter. En stark europeisk ekonomi utgör det bästa skyddet mot störningar i det finansiella systemet”, konstaterar Nykänen.
- Presentation 14 maj 2024, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
I Finland påträffades 483 förfalskade eurosedlar under 202527.2.2026 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Bland de utelöpande sedlarna i Finland påträffades 483 förfalskade eurosedlar under 2025. Under 2023 påträffades 653 förfalskade eurosedlar i omlopp och 714 stycken under 2024.
Suomessa löytyi viime vuonna kierrosta 483 euroseteliväärennöstä27.2.2026 11:00:00 EET | Tiedote
Suomessa setelien kierrosta löydettiin vuoden 2025 aikana 483 euroseteliväärennöstä. Vuonna 2023 kierrosta löytyi 653 euroseteliväärennöstä ja vuonna 2024 niitä löytyi 714.
Total of 483 counterfeit euro banknotes found in circulation in Finland last year27.2.2026 11:00:00 EET | Press release
In 2025, a total of 483 counterfeit euro banknotes were detected among banknotes in circulation in Finland. The number of counterfeit euro banknotes detected in 2023 and 2024 was 653 and 714, respectively.
Genomsnittsräntan på bostadslån har stabiliserats27.2.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande
I januari hade 94 % av de nya bostadslånen Euribor som referensränta. Det senaste året har intresset för 12 mån. Euribor som referensränta för nya bostadslån minskat och intresset för kortare Euriborräntor ökat. Av de utestående bostadslånen har 95 % av lånen Euribor som referensränta och endast 5 % av lånen löper med fast ränta eller har bundits till bankernas egna referensräntor.
Asuntolainojen keskikoron kehitys tasaantunut27.2.2026 10:00:00 EET | Tiedote
Tammikuussa uusissa asuntolainoissa 94 prosentissa käytettiin viitekorkona euriborkorkoa. Viimeisen vuoden aikana 12 kuukauden euriborkoron suosio uusien asuntolainojen viitekorkona on vähentynyt ja vastaavasti lyhempien euriborkorkojen kasvanut. Asuntolainakannasta 95 prosentissa lainoista on käytetty viitekorkona euriborkorkoja, ja vain 5 % lainoista oli kiinteäkorkoisia tai pankkien omiin viitekorkoihin sidottuja.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum