Suomen Pankki

Geopolitiska spänningar skapar nya hot mot den finansiella stabiliteten

Dela

Det finansiella systemet i Finland är fortsatt stabilt trots att Finlands ekonomi befinner sig i en recession. Riskerna har hållits under kontroll tack vare långsiktiga förbättringar i den finansiella regleringen och tillsynen och den utövade makrotillsynspolitiken.

Rysslands anfallskrig i Ukraina, konflikten i Gaza och handelsrestriktionerna mellan olika länder kan orsaka störningar i den internationella ekonomin och det globala finansiella systemet. ”Det finländska finansiella systemet har en fortsatt god motståndskraft mot risker. De geopolitiska riskerna har ökat, vilket kan skapa nya hot mot den finansiella stabiliteten”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen i den finansiella stabilitetsrapporten för Finland, som ges ut i dag.

Enligt stabilitetsrapporten ger stagnationen på bostads- och fastighetsmarknaden och marknadens stora känslighet för förändringar i räntorna upphov till ökade risker i det finansiella systemet i Finland. Priserna på gamla bostäder har sjunkit kännbart, bostadshandeln har minskat och den nya bostadsbyggnationen har praktiskt taget stannat av. Byggföretagens konkurser har ökat, likaså bankernas kreditrisker för utlåningen till byggbranschen. Samtidigt har hushållens skuldsättning sjunkit, vilket har minskat riskerna.

En sänkning av räntorna och återhämtning av ekonomin i linje med förväntningarna skulle stödja stabiliteten i det finansiella systemet i Finland. Bankernas och bostads- och fastighetsinvesterarnas risker kan emellertid öka om bostads- och fastighetshandeln inte kommer i gång.

Digitaliseringen och klimatförändringarna omges av nya och oförutsedda hot, som kan rubba den finansiella stabiliteten på kort och lång sikt. Digitaliseringen i den finansiella sektorn skapar möjligheter men leder också till större risker i form av förmedling av oriktig information och informationspåverkan. Riskerna för den finansiella stabiliteten till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är delvis ännu svåra att bedöma.

Det är viktigt att skapa beredskap för hantering av nya risker som följer av det ansträngda omvärldsläget. ”Att öka eller minska den finansiella regleringen kan inte vara ett mål i sig. Utvecklingen av regelverk kräver noggrann planering. Den finansiella regleringen måste utformas så att den förutser omvärldsförändringarna så att vi inte endast bekämpar gångna kriser”, säger Nykänen.

Bankernas och låntagarnas motståndskraft mot ekonomiska chocker bör stärkas. En mångsidig makrotillsynspolitik stärker bankernas och låntagarnas kristålighet och bidrar till att skapa beredskap för fluktuationer i aktiviteten på bostadsmarknaden och i bostadspriserna. Förtroendet för det finansiella systemets hållbarhet och funktionssäkerhet ökas genom att upprätthålla beredskapen för likviditets- och cyberrisker.

De europeiska företagen behöver mångsidigare metoder för att finansiera sina investeringar och skapa en god grund för tillväxt i sin verksamhet. En enhetlig och välfungerande kapitalmarknad skulle gagna Europeiska unionen. ”De europeiska företagen är alltför beroende av bankfinansiering. EU behöver en kapitalmarknadsunion för att trygga Europas konkurrenskraft under trycket från andra stora ekonomiska makter. En stark europeisk ekonomi utgör det bästa skyddet mot störningar i det finansiella systemet”, konstaterar Nykänen.

Nyckelord

Länkar

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Hushållens innehav i investeringsfonder ökade under 202410.2.2025 10:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2024 investerade finländska hushåll 1,6 miljarder euro netto mer i finländska investeringsfonder[1]. Klart mest (1,0 miljarder euro) nya investeringar gjordes i aktiefonder och näst mest (500 miljoner euro) i räntefonder. Av de olika fondtyperna registrerade endast fastighetsfonder ett större belopp i inlösen än i nya investeringar, totalt 240 miljoner euro. Utöver de nya investeringarna ökade också värdet på de inhemska fondinnehaven under 2024 med över 3 miljarder euro. Vid utgången av 2024 uppgick hushållens investeringar i inhemska investeringsfonder till 38,7 miljarder euro. Dessutom hade hushållen en betydande andel (uppskattningsvis 25,1 miljarder euro[2]) investeringar i inhemska investeringsfonder genom fondanknutna försäkringsavtal. Under 2024 investerade de finländska hushållen också 1,2 miljarder euro mer i utländska investeringsfonder[3] och värdet på innehaven ökade med 1,0 miljarder euro. Vid utgången av 2024 utgjorde hushållens fondandelsinnehav i utländska investeri

Vuoden 2024 aikana kotitalouksien sijoitusrahasto-omistukset kasvoivat10.2.2025 10:00:00 EET | Tiedote

Vuoden 2024 aikana suomalaiset kotitaloudet sijoittivat nettomääräisesti 1,6 mrd. euroa lisää suomalaisiin sijoitusrahastoihin[1]. Selvästi eniten (1,0 mrd. euron edestä) uusia sijoituksia tehtiin osakerahastoihin ja seuraavaksi eniten (500 milj. euron edestä) korkorahastoihin. Rahastotyypeistä ainoastaan kiinteistörahastoista tehtiin lunastuksia enemmän kuin uusia sijoituksia, nettomääräisesti 240 milj. euron edestä. Uusien sijoitusten lisäksi myös kotimaisten rahasto-omistusten arvo kasvoi vuoden 2024 aikana yli 3 mrd. euroa. Vuoden 2024 lopussa kotitalouksien sijoitukset kotimaisiin sijoitusrahastoihin olivat 38,7 mrd. euroa. Lisäksi kotitalouksilla oli merkittävä määrä sijoituksia (arviolta 25,1 mrd. euron edestä[2]) kotimaisiin sijoitusrahastoihin sijoitussidonnaisten vakuutussopimusten kautta. Vuoden 2024 aikana suomalaiset kotitaloudet myös sijoittivat 1,2 mrd. euron edestä lisää ulkomaisiin sijoitusrahastoihin[3], ja omistusten arvo kasvoi 1,0 mrd. euroa. Vuoden 2024 lopussa ko

Households’ investment fund holdings increased in 202410.2.2025 10:00:00 EET | Press release

In 2024, Finnish households invested a further EUR 1.6 billion in net terms in Finnish investment funds[1]. Equity funds attracted clearly the largest investments (EUR 1.0 billion), followed by bond funds (EUR 500 million). Of the fund types, only real estate funds recorded more redemptions than new investments, totalling EUR 240 million, on net. In addition to new investments, the value of domestic investment fund holdings also appreciated by over EUR 3 billion in 2024. At the end of 2024, households’ holdings in domestic investment funds totalled EUR 38.7 billion. Households also had a significant amount of holdings (estimated at EUR 25.1 billion[2]) in domestic investment funds through unit-linked insurance policies. In 2024, Finnish households also invested a further EUR 1.2 billion in foreign investment funds[3], and the value of these holdings appreciated by EUR 1.0 billion. At the end of 2024, foreign investment fund units held by households amounted to EUR 8.6 billion, compared

Finlands långsiktiga tillväxt tyngs av ogynnsam demografi och svag produktivitet31.1.2025 12:00:00 EET | Pressmeddelande

Enligt Finlands Banks långsiktsprognos försvagar befolkningens åldrande och svag produktivitetstillväxt den ekonomiska tillväxten och hållbarheten i de offentliga finanserna. I basscenariot är BNP-tillväxten som högst på 2030-talet, då den årliga tillväxttakten uppgår till 1,8 % i genomsnitt. Utsikterna för den finländska ekonomin är svaga överlag om inte ytterligare insatser görs i utbildning, invandring av välutbildad arbetskraft och fasta investeringar i ny teknik. Nativiteten är låg, vilket minskar antalet barn inom utbildning och leder till att humankapital gradvis går förlorat.

Väestökehitys ja heikko tuottavuus painavat Suomen pitkän ajan kasvua31.1.2025 12:00:00 EET | Tiedote

Suomen Pankin pitkän aikavälin ennusteessa väestön ikääntyminen ja hidas tuottavuuskasvu heikentävät talouskasvua ja julkisen talouden kestävyyttä. Perusskenaariossa BKT kasvaa nopeimmillaan 2030-luvulla, jolloin kasvu on keskimäärin 1,8 % vuodessa. Talouden kasvu on yleisesti heikkoa ilman lisäpanostuksia koulutukseen, osaajien maahanmuuttoon ja uuden teknologian kiinteän pääoman investointeihin. Vähäinen syntyvyys supistaa koulutettavien lasten määrää ja heikentää vähitellen inhimillistä pääomaa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye