Geopolitiska spänningar skapar nya hot mot den finansiella stabiliteten
Det finansiella systemet i Finland är fortsatt stabilt trots att Finlands ekonomi befinner sig i en recession. Riskerna har hållits under kontroll tack vare långsiktiga förbättringar i den finansiella regleringen och tillsynen och den utövade makrotillsynspolitiken.
Rysslands anfallskrig i Ukraina, konflikten i Gaza och handelsrestriktionerna mellan olika länder kan orsaka störningar i den internationella ekonomin och det globala finansiella systemet. ”Det finländska finansiella systemet har en fortsatt god motståndskraft mot risker. De geopolitiska riskerna har ökat, vilket kan skapa nya hot mot den finansiella stabiliteten”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen i den finansiella stabilitetsrapporten för Finland, som ges ut i dag.
Enligt stabilitetsrapporten ger stagnationen på bostads- och fastighetsmarknaden och marknadens stora känslighet för förändringar i räntorna upphov till ökade risker i det finansiella systemet i Finland. Priserna på gamla bostäder har sjunkit kännbart, bostadshandeln har minskat och den nya bostadsbyggnationen har praktiskt taget stannat av. Byggföretagens konkurser har ökat, likaså bankernas kreditrisker för utlåningen till byggbranschen. Samtidigt har hushållens skuldsättning sjunkit, vilket har minskat riskerna.
En sänkning av räntorna och återhämtning av ekonomin i linje med förväntningarna skulle stödja stabiliteten i det finansiella systemet i Finland. Bankernas och bostads- och fastighetsinvesterarnas risker kan emellertid öka om bostads- och fastighetshandeln inte kommer i gång.
Digitaliseringen och klimatförändringarna omges av nya och oförutsedda hot, som kan rubba den finansiella stabiliteten på kort och lång sikt. Digitaliseringen i den finansiella sektorn skapar möjligheter men leder också till större risker i form av förmedling av oriktig information och informationspåverkan. Riskerna för den finansiella stabiliteten till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är delvis ännu svåra att bedöma.
Det är viktigt att skapa beredskap för hantering av nya risker som följer av det ansträngda omvärldsläget. ”Att öka eller minska den finansiella regleringen kan inte vara ett mål i sig. Utvecklingen av regelverk kräver noggrann planering. Den finansiella regleringen måste utformas så att den förutser omvärldsförändringarna så att vi inte endast bekämpar gångna kriser”, säger Nykänen.
Bankernas och låntagarnas motståndskraft mot ekonomiska chocker bör stärkas. En mångsidig makrotillsynspolitik stärker bankernas och låntagarnas kristålighet och bidrar till att skapa beredskap för fluktuationer i aktiviteten på bostadsmarknaden och i bostadspriserna. Förtroendet för det finansiella systemets hållbarhet och funktionssäkerhet ökas genom att upprätthålla beredskapen för likviditets- och cyberrisker.
De europeiska företagen behöver mångsidigare metoder för att finansiera sina investeringar och skapa en god grund för tillväxt i sin verksamhet. En enhetlig och välfungerande kapitalmarknad skulle gagna Europeiska unionen. ”De europeiska företagen är alltför beroende av bankfinansiering. EU behöver en kapitalmarknadsunion för att trygga Europas konkurrenskraft under trycket från andra stora ekonomiska makter. En stark europeisk ekonomi utgör det bästa skyddet mot störningar i det finansiella systemet”, konstaterar Nykänen.
- Presentation 14 maj 2024, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
Households hold significant consumer credit – growth rate has slowed1.7.2025 10:00:00 EEST | Press release
In May 2025, the stock of consumer credit granted to households by banks operating in Finland was EUR 17.6 billion, having contracted −0.7% year-on-year. The contraction of the consumer credit stock reflects the reduced use of overdrafts and card credit as well as lower drawdown volumes of unsecured consumer credit. Consumer credits granted by banks account for 63% of households’ total consumer credit stock. In May 2025, households’ credit card credit stock[1] (EUR 3.6 billion) contracted −1,0%[2] year-on-year, as opposed to a growth rate of almost 6% in the same period a year earlier. At the end of May, 19% of the credit card credit was interest-free convenience credit and 81% was interest-bearing extended card credit. The volume of conventional unsecured consumer credit[3] drawn down from banks in January–May 2025 was 9% lower than in the same period a year earlier. The stock of unsecured consumer credit also contracted in May. Among the different types of consumer credit granted by
Referensränta och dröjsmålsräntor enligt räntelagen för tiden 1.7–31.12.202525.6.2025 14:00:00 EEST | Pressmeddelande
Referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) är 2,5 % för tiden 1.7–31.12.2025. Dröjsmålsräntan för denna period är 9,5 % per år (referensräntan med tillägg för sju procentenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 10,5 % per år (referensräntan med tillägg för åtta procentenheter enligt 4 a § i räntelagen).
Korkolain mukainen viitekorko ja viivästyskorot 1.7.–31.12.202525.6.2025 14:00:00 EEST | Tiedote
Korkolain (633/1982) 12 §:n mukainen viitekorko ajanjaksona 1.7.–31.12.2025 on 2,5 %. Viivästyskorko tänä ajanjaksona on 9,5 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 §:n mukaisella 7 prosenttiyksikön lisäkorolla). Kaupallisiin sopimuksiin sovellettavaksi tarkoitettu viivästyskorko on 10,5 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 a §:n mukaisella 8 prosenttiyksikön lisäkorolla).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum