40 procent av kandidaterna i EU-valet är fullmäktigeledamöter

Kandidater från totalt 75 kommuner ställer upp i valet. Flest kandidater kommer från städer med över 100 000 invånare: 48 från Helsingfors, 15 från Esbo, 15 från Vanda, 12 från Tammerfors och 10 från Åbo. Minst kandidater kommer från kommuner med färre än 5 000 invånare.

Av kandidaterna i EU-valet är 92 för tillfället ledamöter i kommunfullmäktige. De representerar 50 kommuner på fastlandet. Av Ålands kandidater är den ena fullmäktigeledamot. Flest kandidater som är fullmäktigeledamöter kommer från Helsingfors (6), Åbo (6), Vanda (6), Jyväskylä (5) och Esbo (5). Andelen fullmäktigeledamöter bland EU-kandidaterna är störst i kommuner med över 100 000 invånare och minst i kommuner med färre än 5 000 invånare.

31 är riksdagsledamöter, av vilka 25 dessutom är ledamöter i kommunfullmäktige

Av de fullmäktigeledamöter som ställer upp i Europaparlamentsvalet är 25 ordförande eller vice ordförande i sin kommuns fullmäktige eller styrelse. Sex är fullmäktigeordförande och tre styrelseordförande. Av de sju nuvarande Europaparlamentariker som kandiderar är fyra just nu ledamöter i kommunfullmäktige.

– Det behövs kommunal erfarenhet också i Europarlamentet, för enligt vår utredning har i genomsnitt 45 procent av beslutsärendena i kommunerna något slags koppling till EU. EU påverkar på olika sätt en betydande del av kommunernas uppgifter eller de beslut som fattas i kommunerna, säger Marianne Pekola-Sjöblom forskningschef vid Kommunförbundet.

Av kandidaterna i EU-valet är 31 också riksdagsledamöter, och av dem är 25 nu dessutom ledamöter i kommunfullmäktige. Av dessa 25 kandidater med dubbelroll sitter 13 för tillfället också i fullmäktige i ett välfärdsområde. Det finns alltså 13 kandidater som för närvarande är ledamöter i både riksdagen, kommunfullmäktige och välfärdsfullmäktige. Tre av dessa personer med trippelroll har en ordförandepost i sin kommun.

– I Finland är det möjligt att ha parallella förtroendeposter på flera olika plan. Man kan samtidigt vara till exempel riksdagsledamot, Europaparlamentariker och ledamot i kommunfullmäktige. Det här är unikt i Norden, säger Pekola-Sjöblom.

– Det kan vara utmanande att sköta krävande förtroendeuppdrag på flera olika beslutsplan. Varje uppdrag kräver att man sätter sig in i ärenden och deltar i möten, om man vill sköta uppdraget på ett bra sätt på varje förvaltningsnivå. Dubbel- och trippelroller kan också leda till att rollerna blandas ihop, och det kan uppstå problem med jäv, när beslut fattas på olika förvaltningsnivåer, fortsätter Pekola-Sjöblom.

De fullmäktigeledamöter som ställt upp i EU-valet representerar oftast sannfinnländarna, socialdemokraterna, de gröna eller vänstern. De kandidater som är ledamöter i kommunfullmäktige är en aning äldre än kandidaterna överlag: medelåldern är 45 år och åldern varierar mellan 21 och 72. Kvinnornas andel av de kandiderande fullmäktigeledamöterna är 53 procent. Av alla kandidater är endast 45 procent kvinnor. 

Europarlamentsval 9.6.2024, förhandsröstning 29.5-4.6.2024

Europaparlamentsvalet ordnas vart femte år, senaste gång i maj 2019. Valdagen infaller den här gången 9.6.2024. Förhandsröstning ordnas 29.5–4.6.2024 i Finland och 29.5–1.6.2024 utomlands.

Finland väljer sammanlagt 15 representanter till Europaparlamentet. I det senaste Europaparlamentsvalet röstade endast cirka 40 procent av de finländska medborgare som är bosatta i Finland.

Fyra viktiga mål inför följande EU-valperiod - Mot ett människonära EU!

1. Den gröna och digitala omställningen genomförs i kommunerna. Vi säkerställer att kommunerna lyckas!
2. Stora insatser behövs för att främja arbetskraftsinvandringen
3. EU-lagstiftningen och EU-finansieringen måste beakta Finlands förändrade geopolitiska ställning och tillgänglighet
4. Kommunernas och städernas livskraft bör stärkas: Vi säkerställer investeringar i Finland!

Läs mer: kommunforbundet.fi/euvalet

Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 56 34

Korrigerad 16.5. kl. 9.58.