40 procent av kandidaterna i EU-valet är fullmäktigeledamöter
Av kandidaterna i Europaparlamentsvalet är närmare hälften, dvs. 40 procent, ledamöter i kommunfullmäktige, enligt en utredning som Kommunförbundet gjort. I valet 2019 var motsvarande andel en tredjedel, vilket innebär att fler fullmäktigeledamöter nu kandiderar till Europaparlamentet än tidigare. Sammanlagt 232 personer ställer upp i EU-valet och av dem är 92 för tillfället ledamöter i kommunfullmäktige.
Kandidater från totalt 75 kommuner ställer upp i valet. Flest kandidater kommer från städer med över 100 000 invånare: 48 från Helsingfors, 15 från Esbo, 15 från Vanda, 12 från Tammerfors och 10 från Åbo. Minst kandidater kommer från kommuner med färre än 5 000 invånare.
Av kandidaterna i EU-valet är 92 för tillfället ledamöter i kommunfullmäktige. De representerar 50 kommuner på fastlandet. Av Ålands kandidater är den ena fullmäktigeledamot. Flest kandidater som är fullmäktigeledamöter kommer från Helsingfors (6), Åbo (6), Vanda (6), Jyväskylä (5) och Esbo (5). Andelen fullmäktigeledamöter bland EU-kandidaterna är störst i kommuner med över 100 000 invånare och minst i kommuner med färre än 5 000 invånare.
31 är riksdagsledamöter, av vilka 25 dessutom är ledamöter i kommunfullmäktige
Av de fullmäktigeledamöter som ställer upp i Europaparlamentsvalet är 25 ordförande eller vice ordförande i sin kommuns fullmäktige eller styrelse. Sex är fullmäktigeordförande och tre styrelseordförande. Av de sju nuvarande Europaparlamentariker som kandiderar är fyra just nu ledamöter i kommunfullmäktige.
– Det behövs kommunal erfarenhet också i Europarlamentet, för enligt vår utredning har i genomsnitt 45 procent av beslutsärendena i kommunerna något slags koppling till EU. EU påverkar på olika sätt en betydande del av kommunernas uppgifter eller de beslut som fattas i kommunerna, säger Marianne Pekola-Sjöblom forskningschef vid Kommunförbundet.
Av kandidaterna i EU-valet är 31 också riksdagsledamöter, och av dem är 25 nu dessutom ledamöter i kommunfullmäktige. Av dessa 25 kandidater med dubbelroll sitter 13 för tillfället också i fullmäktige i ett välfärdsområde. Det finns alltså 13 kandidater som för närvarande är ledamöter i både riksdagen, kommunfullmäktige och välfärdsfullmäktige. Tre av dessa personer med trippelroll har en ordförandepost i sin kommun.
– I Finland är det möjligt att ha parallella förtroendeposter på flera olika plan. Man kan samtidigt vara till exempel riksdagsledamot, Europaparlamentariker och ledamot i kommunfullmäktige. Det här är unikt i Norden, säger Pekola-Sjöblom.
– Det kan vara utmanande att sköta krävande förtroendeuppdrag på flera olika beslutsplan. Varje uppdrag kräver att man sätter sig in i ärenden och deltar i möten, om man vill sköta uppdraget på ett bra sätt på varje förvaltningsnivå. Dubbel- och trippelroller kan också leda till att rollerna blandas ihop, och det kan uppstå problem med jäv, när beslut fattas på olika förvaltningsnivåer, fortsätter Pekola-Sjöblom.
De fullmäktigeledamöter som ställt upp i EU-valet representerar oftast sannfinnländarna, socialdemokraterna, de gröna eller vänstern. De kandidater som är ledamöter i kommunfullmäktige är en aning äldre än kandidaterna överlag: medelåldern är 45 år och åldern varierar mellan 21 och 72. Kvinnornas andel av de kandiderande fullmäktigeledamöterna är 53 procent. Av alla kandidater är endast 45 procent kvinnor.
Europarlamentsval 9.6.2024, förhandsröstning 29.5-4.6.2024
Europaparlamentsvalet ordnas vart femte år, senaste gång i maj 2019. Valdagen infaller den här gången 9.6.2024. Förhandsröstning ordnas 29.5–4.6.2024 i Finland och 29.5–1.6.2024 utomlands.
Finland väljer sammanlagt 15 representanter till Europaparlamentet. I det senaste Europaparlamentsvalet röstade endast cirka 40 procent av de finländska medborgare som är bosatta i Finland.
Fyra viktiga mål inför följande EU-valperiod - Mot ett människonära EU!
- Den gröna och digitala omställningen genomförs i kommunerna. Vi säkerställer att kommunerna lyckas!
- Stora insatser behövs för att främja arbetskraftsinvandringen
- EU-lagstiftningen och EU-finansieringen måste beakta Finlands förändrade geopolitiska ställning och tillgänglighet
- Kommunernas och städernas livskraft bör stärkas: Vi säkerställer investeringar i Finland!
Läs mer: kommunforbundet.fi/euvalet
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 56 34
Korrigerad 16.5. kl. 9.58.
Nyckelord
Kontakter
Maija Ruoho
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiDokument
Länkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Puoluejohdon paneeli: Puolueet valmiita kunta- ja palvelurakenteen parlamentaariseen uudistamiseen17.9.2025 13:33:35 EEST | Tiedote
Kahdeksan suurimman puolueen johto vakuutti olevansa valmis parlamentaariseen työhön kunta- ja palvelurakenteen uudistamiseksi keskiviikkona 17.9. Kuntamarkkinoiden Puoluejohdon paneelissa. Kaikki puoluejohtajat jakoivat yhteisen huolen siitä, että väestön ikääntyminen, matala syntyvyys, kaupungistuminen ja keskittyvä maahanmuutto vaikeuttavat kaupunkien ja kuntien mahdollisuuksia tarjota laadukkaita palveluja. – Kunta- ja palvelurakenteen tulevaisuutta suuntaavat päätökset ovat poliittisia ja toivon, että näistä asioista voidaan keskustella, sopia ja päättää laajasti yli puoluerajojen, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen totesi.
Utredning: Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående17.9.2025 13:14:13 EEST | Pressmeddelande
Kommunerna har under det senaste decenniet avsevärt ökat resurserna för att främja barns och ungdomars välmående, enligt en utredning från Kommunförbundet. Omkring 13 000 nyanställningar har gjorts och tjänsterna har blivit mångsidigare. Majoriteten av de unga mår fortfarande bra: cirka 85 procent säger att de är nöjda med sitt liv. Samtidigt behöver vissa unga alltmer stöd. Kommunerna har infört effektfulla lösningar, och utan dessa insatser skulle de unga må klart sämre. De växande utmaningarna i framtiden kräver att resurserna riktas rätt och kommunerna måste ges tillräckligt med handlingsutrymme för att utveckla sin verksamhet. – Vi måste fråga oss om vi gör rätt saker och riktar resurserna dit där de gör mest nytta. Behoven av tjänster kan inte tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Därför bör kommunernas utvecklingsutrymme inte krympas, utan utvidgas, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Selvitys: Kunnat tehneet isoja panostuksia lasten ja nuorten hyvinvointiin17.9.2025 10:18:13 EEST | Tiedote
Kunnat ovat lisänneet viime vuosikymmenen aikana merkittävästi voimavaroja lasten ja nuorten hyvinvointiin, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Uusia työntekijöitä on palkattu 13 000 ja palvelut ovat monipuolistuneet. Valtaosa nuorista voi edelleen hyvin: noin 85 prosenttia kertoi vuonna 2023 olevansa tyytyväisiä elämäänsä. Samaan aikaan osa nuorista tarvitsee entistä enemmän tukea. Kunnat ovat tehneet vaikuttavia ratkaisuja, ja ilman näitä panostuksia nuorten hyvinvointi olisi selvästi heikommalla tasolla. Jotta tulevaisuudessa voitaisiin vastata kasvaviin haasteisiin, voimavarat on kohdistettava oikein ja kunnille on jätettävä riittävästi tilaa kehittää toimintaansa. "On paikallaan kysyä, teemmekö oikeita asioita ja kohdistammeko voimavarat sinne, missä niistä on eniten hyötyä. Palvelutarpeisiin ei voida vastata loputtomasti lisäämällä uusia tehtäviä entisten päälle. Siksi kuntien kehittämistilaa ei tulisi kaventaa, vaan sitä olisi syytä laajentaa", kokoaa varatoimitusjohtaj
Kuntaliiton Talousbarometri: Kuntien taloudellinen liikkumavara pienenee tulevina vuosina15.9.2025 11:13:47 EEST | Tiedote
Kuntaliiton Talousbarometriin vastanneiden talousjohtajien mukaan kuntien liikkumavara on kapenemassa merkittävästi seuraavien 10 vuoden aikana. Valtaosa vastaajista (lähes 80 %) arvioi kuntansa taloudellisen liikkumavaran pienenevän tulevina vuosina. Erityisen pienenä liikkumavara nähdään asukasmäärältään kaikkein pienimmissä kunnissa. Kuntaliiton Talousbarometri toteutettiin 3.–8. syyskuuta ja siihen vastasi 193 kunnan talousjohtajaa. Manner-Suomessa on 292 kuntaa.
Klyftan mellan kommunernas skattesatser hotar blir enorm– Kommunförbundets Karhunen: Finland har inte råd med nuvarande tjänster och strukturer13.9.2025 08:43:27 EEST | Pressmeddelande
Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna. Förändringen är oundviklig och kännbar både i kommuner som förlorar befolkning och i snabbt växande städer, enligt en utredning beställd av Kommunförbundet. Om inget görs kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen i framtiden vara nästan 19 procentenheter.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum