Märkbart fall i arbetspensionsrehabiliteringen – antalet rehabiliteringsklienter minskat över 25 procent på två år

Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik deltog ännu år 2021 över 18 000 finländare i arbetspensionsrehabilitering, men efter det har rehabiliteringsklienternas antal snabbt vänt nedåt. 

– År 2023 var antalet som deltog i rehabiliteringen längre bara 13 500 personer. Antalet är över en fjärdedel mindre än för två år sen. Ett så här stort fall har inte tidigare setts, säger PSC:s statistikplanerare Marjo Kaasila. 

Rehabiliteringsklienternas antal minskade i fjol 13 procent. Minskningen skedde igen både på den privata och den offentliga sektorn såväl som i alla åldersgrupper och i de allmännaste sjukdomsgrupperna. 

Av rehabiliteringsklienterna hade 44 procent som diagnos en sjukdom i rörelseorganen och 28 procent en psykisk sjukdom eller beteendestörning. Diagnosernas andelar förblev på samma nivå som året innan. 

Hos kvinnorna var psykisk ohälsa orsaken till rehabiliteringen för 36 procent, när motsvarande del för män igen var 19 procent. 

Varannan rehabiliteringsansökan avslås

Anledningarna till att deltagarna i arbetspensionsrehabiliteringen minskat är flera.  

Antalet rehabiliteringsansökningar har redan i fyra års tid varit på nedgång. År 2023 anhängiggjordes nära 8 900 ansökningar på arbetspensionsanstalterna, vilket är fyra procent mindre än året innan. 

En annan betydande orsak är att avslagsbesluten om rehabilitering har ökat. För fem år sedan avslogs var femte rehabiliteringsansökan, nu avslås varannan. 

– Pensionsanstalterna bedömer individens rehabiliteringsbehov utifrån de kriterier som fastställs i lagen, varav ett är sannolikheten för risk för arbetsoförmåga. Nu betonas den här faktorn mer än tidigare, vilket sannolikt har lett till att antalet beslut om avslag ökat, säger PSC:s Marjo Kaasila. 

Fyra av fem sökande använder rätten till rehabilitering 

PSC:s statistik om arbetspensionsrehabilitering har kompletterats med en ny mätare som omfattar hela arbetspensionssystemet: andelen som använt rätten till rehabilitering. 

Med mätaren granskas deltagandet i rehabilitering under åren 2022–2023 bland dem som fått ett beviljande rehabiliteringsbeslut år 2022. Rätten till arbetspensionsrehabilitering kan grunda sig antingen på en ansökan om rehabilitering eller ett beslut som meddelas i samband med avgörande om sjukpension. Rehabiliteringsbeslutet är i kraft nio månader. 

Av dem som under granskningsperioden fick ett beviljande beslut på sin rehabiliteringsansökan inledde 83 procent rehabilitering. Inom den privata sektorn var denna andel 86 procent och inom den offentliga sektorn 76 procent. 

Av dem som fått rätt till rehabilitering i samband med sjukpensionsbeslutet inledde 48 procent rehabilitering. Inom den privata sektorn var denna andel 54 procent och inom den offentliga sektorn 37 procent. 

Två av tre återvänder till arbete genast efter rehabiliteringen

Målet med arbetspensionsrehabiliteringen är att undvika sjukpensionering samt att stödja återgången till arbete för de personer som genomgår rehabiliteringen. 

År 2023 avslutades ca 5 700 rehabiliteringar. Av rehabiliteringsklienterna återgick 67 procent i arbete medan sex procent började få full sjukpension.

I PSC:s statistik följs situationen för dem som avslutat rehabiliteringen även under en femårsperiod. Av dem yngre än 50 år som avslutat rehabiliteringen år 2018 var 62 procent i arbetslivet i slutet av fjolåret. I gruppen med dem äldre än 50 år, var en tredjedel i arbete i fjol, nära en femtedel var sjukpensionerad och en annan femtedel var ålderspensionerad. 

Den typiska rehabiliteringsklienten är en 47-årig kvinna

• Medelåldern för rehabiliteringsklienterna är 47 år.
• Tre av fyra kommer från den privata sektorn
• Den allmännaste diagnosen är en sjukdom i rörelseorganen.
• Av rehabiliteringsklienterna är lite över hälften kvinnor.
• Den genomsnittliga inkomstersättningen var i fjol 3 168 euro i månaden under rehabiliteringstiden.
• Arbetspensionsrehabiliteringen kan innehålla utredningar som behövs för en rehabiliteringsplan. Rehabiliteringen kan genomföras som arbetsprövning eller som arbetsträning. Rehabiliteringen kan också bestå av utbildning eller till exempel näringsstöd.
  
  

Kostnaderna 153 miljoner

• Kostnaderna för rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet var i fjol 153 miljoner euro.
• Kostnaderna sjönk 9 procent från fjolåret.
• Nära 90 procent av kostnaderna var inkomstersättningar. I inkomstersättningarna ingår rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd.
  
  

Läs mer 

Työeläkekuntoutus vuonna 2023. Eläketurvakeskuksen tilastoja 03/2024 (Julkari.fi) 
Rehabilitering kan vara vägen tillbaka (Arbetspension.fi)
Arbetspensionsrehabilitering (Etk.fi) 
 
Sakkunniga inom området 

Statistikplanerare Marjo Kaasila, tfn 029 411 2139, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Statistikchef Tiina Palotie-Heino tfn 029 411 2147, fornamn.efternamn(at)etk.fi