Ekonomiska incitament för att motverka förlusten av biologisk mångfald: Ny rapport presenterar 17 exempel på att prissätta skador och fördelar för naturen

Ekonomiska incitament kan på ett betydande sätt bidra till att stoppa utarmningen av naturen. I olika länder införs avgifter, subventioner och frivilliga lösningar från företagen för att minska miljöskadorna och öka den biologiska mångfalden.

I Sitras nya utredning Carrots and Sticks – Economic mechanisms for safeguarding and financing biodiversity and ecosystem services (sammanfattning på svenska) som publicerades tisdagen den 4 juni, presenteras 17 praktiska exempel från olika håll i världen, bland annat från Finland. Dessa exempel fokuserar på förändrad markanvändning, en viktig orsak till förlusten av biologisk mångfald.

”Vårt välbefinnande och vår ekonomi är helt beroende av naturen, men ändå konsumerar vi den på ett ohållbart sätt. Genom att synliggöra naturens ekonomiska värde skulle det bli lättare att ta hänsyn till den i beslutsfattandet. Studien lyfter fram ett brett spektrum av åtgärder som kan främja en mer hållbar ekonomi", säger Outi Haanperä, projektledare på Sitra.

Marknadsaktörer, inklusive företag, hushåll och kommuner, ändrar sitt beteende som svar på incitament. Enligt studien kan myndigheter lyfta fram naturens ekonomiska värde på minst två sätt: genom att främja principen om att förorenaren betalar och genom att belöna upprätthållandet av ekosystemtjänster. Med ekosystemtjänster avses de fördelar som naturen ger människor, t.ex. pollinering av grödor, rening av vatten och luft, kolsänkor och begränsning av översvämningar.

I rapporten granskas också företagens frivilliga åtgärder, t.ex. miljöcertifikat och olika incitament som företagen kan erbjuda de olika aktörerna i sin värdekedja.

Dessa ekonomiska verktyg är särskilt aktuella i år när världen samlas vid FN:s konventionen om biologisk mångfald i Colombia för att diskutera framsteg i det nationella genomförandet av internationella mål för biologisk mångfald. Länder runt om i världen, inklusive Finland, har förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald fram till 2030 och ge naturen möjlighet att återhämta sig.

Ekonomiska incitament för att stärka naturen

Principen om att förorenaren betalar har till exempel införts i Storbritannien genom förordningen Biodiversity Net Gain, som trädde i kraft i år. Denna förordning kräver att utvecklare av bygg- och infrastrukturprojekt vidtar åtgärder som leder till ett förbättrat tillstånd för naturen jämfört med utgångsläget.

I praktiken innebär detta att man ska kompensera för den förlust av natur som orsakas av ett byggprojekt genom åtgärder som förbättrar naturen i byggområdet och, vid behov, på andra platser. Om dessa åtgärder är otillräckliga kan byggherren erhålla krediter för biologisk mångfald. Dessa krediter representerar certifierade åtgärder som vidtagits av markägare på andra ställen, till exempel att skapa ängar och plantera träd.

Upprätthållandet av ekosystemtjänster har å andra sidan stöttats av program som Irlands Burren Programme, som syftar till att bevara, återställa och stödja arter i hotade livsmiljöer. Enligt detta program ger regeringen incitament till jordbrukarnas naturpositiva aktiviteter i två faser: den första förskottsbetalningen täcker 25–75% av kostnaden för att genomföra åtgärder för att förbättra den naturliga miljön, och den andra resultatbaserade betalningen baseras på mätbara ekologiska förbättringar. Ekologiska resultat bedöms av tredje part med hjälp av kriterier som betning, erosion, vattenföroreningar, buskar och ogräs.

Företagen kan också tillämpa frivilliga mekanismer för att minska förlusten av natur. I studien lyfts mejeriföretaget Valios hållbarhetsprogram fram, där bönder får ett högre pris för sin mjölk om de genomför frivilliga naturåtgärder som bete, stöd för pollinatörer eller odling av gräsmarker med flera arter.

Finland kan utöka användningen av ekonomiska verktyg för att bekämpa förlusten av biologisk mångfald

I Finland finns redan olika naturfrämjande åtgärder, till exempel METSO, handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland, som riktar sig till skogsägare, och frivillig ekologisk kompensation. Enligt Sitras analys kan Finland ytterligare stärka prissättningen av naturskador och reformera incitamenten för att uppmuntra till åtgärder som förbättrar naturens tillstånd. Alternativen för nästa steg sammanfattas i Sitras finskspråkiga promemoria (sammanfattning på svenska).

”Incitamentssystem är bland våra bästa verktyg för att göra framsteg mot att uppnå offentliga och privata mål för biologisk mångfald. Viktiga överväganden för utformningen av framtida mekanismer inkluderar åtgärder för att förbättra konkurrens och effektivitet, synergier mellan natur- och klimatmekanismer och resulterande sociala effekter. Genom att ta itu med dessa frågor kan vi bidra till att säkerställa att effektiva och hållbara mekanismer", understryker Jarrod Luxton, Ledande Expert på Sitra.

Den engelskspråkiga studien genomfördes av ett forskarteam som leddes av Pellervon taloustutkimus PTT och Tyrsky-Konsultointi. De viktigaste resultaten och konsekvenserna av rapporten sammanfattas i en finskspråkig promemoria skriven av Sitras experter.

Kontakt: 

Outi Haanperä, Projektledare, Natur och ekonomi, Sitra
p. 0294 618 470, outi.haanpera@sitra.fi

Jarrod Luxton, Ledande Expert, Natur och ekonomi, Sitra
p. 0294 618 302, jarrod.luxton@sitra.fi (på engelska)

Antti Koistinen, Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra 
p. 0294 618 384, antti.koistinen@sitra.fi