Sköljning av blodutgjutning minskar antalet nya operationer i det vanligaste jouringreppet inom neurokirurgin
Enligt en undersökning som publicerats i The Lancet lönar det sig att skölja ett kroniskt subduralhematom vid en så kallad trepanation, där ett hål borras i skallen. Den randomiserade jämförelsestudien mellan fem centrum är historiskt inom neurokirurgin i Finland.

I den finländska FINISH-studien (Finnish study of intraoperative irrigation versus drain alone after evacuation of chronic subdural haematoma) undersökte man om det lönar sig att skölja en kronisk blodutgjutning, dvs. ett subduralhematom, i samband med operation.
Hälften av patienternas blodutgjutningar sköljdes och andra hälften sköljdes inte. Annars genomfördes ingreppet på samma sätt. Slutresultatet var att antalet nya operationer var betydligt färre hos de patienter där man sköljde blodutgjutningen vid ingreppet. Patienternas funktionsförmåga och dödlighet skiljde sig inte mellan grupperna.
I forskningsprojektet deltog alla enheter inom neurokirurgin i Finland. Helsingfors, Kuopio, Tammerfors, Åbo och Uleåborgs universitetssjukhus. I studien deltog sammanlagt 589 patienter som hade kroniskt subduralhematom med symtom.
"Utifrån resultaten rekommenderar vi att operationen görs med sköljning på samma sätt som det nuvarande behandlingsprotokollet har varit i Finland. Betydelsen av sköljning under operationen har inte tidigare undersökts med randomiserade premisser och ingreppsmetoderna varierar globalt", berättar en av huvudforskarna, docent Rahul Raj vid HUS Neurocentrum.
Kroniskt subduralhematom kräver neurokirurgisk jourbehandling
Kroniskt subduralhematom är den vanligaste sjukdomen som kräver neurokirurgisk behandling under jourtid. Symtomen innefattar svårigheter att gå, försvagad styrka, talstörning, minnessvårigheter, huvudvärk eller epileptiska anfall. Utan behandling kan en blodutgjutning leda till döden. Vid en så kallad trepanation borras ett litet hål i skallen och blodutgjutningen avlägsnas antingen genom att skölja den och därefter sätta in ett dräneringsrör eller endast genom att sätta in ett dräneringsrör.
En annan av huvudforskarna, MD Pihla Tommiska tillägger att trepanation är ett av de vanligaste neurokirurgiska ingreppen och att operationerna har ökat kraftigt i Finland under de senaste decennierna.
Undersökningen är historisk inom neurokirurgin, eftersom man i Finland aldrig tidigare har genomfört en randomiserad jämförande studie vid fem center.
Studien planerades och genomfördes i samarbete med forskningsgruppen Finnish Centre for Evidence-Based Orthopaedics (FICEBO) vid Helsingfors universitet och HUS. Gruppen är internationellt känd för sina randomiserade jämförande studier.
"När Rahul Raj, Pihla Tommiska och Kimmo Lönnrot presenterade sin forskningsidé år 2019 stod det genast klart för oss att FICEBO skulle vara med och utnyttja vår kompetens och våra resurser för en fin idé och hjälpa ambitiösa unga forskare. Vår förhoppning är att FINISH-studien genom att föregå med gott exempel kan uppmuntra unga forskare till ett mer långsiktigt forskningsarbete", konstaterar FICEBO-gruppens direktör, professor Teppo Järvinen och forskningsdirektör, docent Simo Taimela.
Studien har publicerats i The Lancet den 6 juni 2024.
Referens:
Raj R*, Tommiska P*, Koivisto T, Leinonen V, Danner N, Posti JP, Laukka D, Luoto TM, Rauhala M, Tetri S, Korhonen TK, Satopää J, Kivisaari R, Luostarinen T, Schwartz C, Czuba T, Taimela S, Lönnrot K*, Järvinen TLN* on behalf of the Finnish study of intraoperative irrigation versus drain alone after evacuation of CSDH (FINISH) study group. Burr-hole drainage with or without irrigation for chronic subdural haematoma (FINISH): a Finnish, nationwide, parallel-group, multicentre, randomised, controlled, non-inferiority trial. The Lancet 2024; 6 June
Länk till publikationen: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(24)00686-X
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
Nyckelord
Kontakter
Docent, specialistläkare i neurokirurgi Rahul Raj
E-post: rahul.raj@hus.fi
MD, läkare under specialistutbildning Pihla Tommiska
E-post: pihla.tommiska@helsinki.fi
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum