Ekonomin i Finland återhämtar sig med små steg efter recessionen
Ekonomin i Finland repar sig efter recessionen. Inflationen är långsam och hushållens förbättrade köpkraft stöder återhämtningen i den privata konsumtionen. Tillväxten tar fart under de närmaste åren, när den ekonomiska konjunkturen stärks såväl i hemlandet som på Finlands exportmarknader.
Finlands Bank har i dag publicerat sin prognos för åren 2024–2026. BNP minskar ännu under 2024 med 0,5 %. År 2025 är recessionen över och den ekonomiska tillväxten stärks till 1,2 %. År 2026 ökar BNP till 1,7 %. ”Ekonomin i Finland återhämtar sig efter recessionen med små steg. Den ekonomiska tillväxten är dock de kommande åren svag”, konstaterar tf. prognoschef Juuso Vanhala vid Finlands Bank.
Inflationen har bromsat in i Finland på bred front under början av året. ”Trycket uppåt på priserna är måttligt. Höjningen av mervärdesskatten pressar emellertid upp konsumentpriserna från och med hösten”, säger Vanhala. Inflationen tilltar till 2 % under 2025. År 2026 mattas inflationen av till 1,6 %, när skattehöjningarnas ökande effekt på inflationen minskar.
Den privata konsumtionen återhämtar sig småningom, eftersom hushållens köpkraft stärks. ”Konjunkturutsikterna förbättras och den ekonomiska osäkerheten skingras efter hand. Samtidigt väntar finansmarknaden att räntenivån ska sjunka. Dessa faktorer stöder återhämtningen i den privata konsumtionen”, berättar Vanhala. De senaste åren har präglats av en kraftigt ökad ekonomisk osäkerhet. Många hushåll är försiktiga och konsumenternas förtroende för utvecklingen i ekonomin är rätt svag. Anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna, såsom skärpningen av beskattningen och nedskärningarna i de sociala förmånerna, bidrar också till att bromsa upp tillväxten i köpkraften.
De privata investeringarna krymper betydligt ännu under 2024. Nedgången i bostadsbyggandet är fortfarande brant, och den strama penningpolitiken samt de osäkra ekonomiska utsikterna minskar också produktiva investeringar. De närmaste åren förbättras förutsättningarna för investeringar, eftersom efterfrågan stärks, inflationen är långsam och marknaden förväntar sig att de finansiella förhållandena ska lätta. Både byggandet av bostäder och företagens produktiva investeringar återhämtar sig.
Den anspråkslösa tillväxten på Finlands viktigaste exportmarknader tynger tills vidare utsikterna för den finska exporten. Den globala handeln visar emellertid tecken på en försiktig återhämtning, vilket småningom också ökar exportefterfrågan i Finland.
Det långvariga svaga konjunkturläget återspeglas på arbetsmarknaden. År 2024 försämras sysselsättningen och arbetslösheten ökar konjunkturellt betingat. Sysselsättningen börjar åter förbättras och arbetslösheten minska 2025, när recessionen lättar.
De offentliga finanserna uppvisar de närmaste åren ett klart underskott. Den offentliga skuldkvoten fortsätter att öka, även om regeringen har fattat beslut om omfattande anpassningsåtgärder. Ännu i år försvårar den fortsatt svaga konjunkturen och de alltjämt växande ränteutgifterna för den offentliga skulden balanseringen av de offentliga finanserna. Situationen skulle vara sämre utan anpassningsåtgärder.
- Presentation 11 juni 2024, tf. prognoschef Juuso Vanhala (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum