Kommundirektörer i skärselden - många olika orsaker till misstroende
13.6.2024 08:30:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Misstroende mot kommundirektören har blivit vanligare under de senaste åren och misstroendeprocesserna uppstår snabbare. En misstroendeprocess även mot en kommundirektör som varit verksam länge i kommunen kan uppstå på kort tid och sluta med att kommundirektören avgår snabbt, till och med inom ett år. Också nya kommundirektörer kan bli tvungna att avgå snabbt på grund av misstroende.
Det här framgår av Kommunförbundets färska utredning ”Kunnanjohtajat kiirastulessa (Kommundirektörer i skärselden)” som offentliggjordes den 13 juni.
Det finns många olika orsaker till att misstroende uppstår.
– Ofta är den egentliga grundorsaken inte något som kommundirektören gjort, även om det i vissa fall kan vara det, säger Sini Sallinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Bristen på förtroende kan bero på en enskild persons (kommundirektörens eller någon annans) agerande, förändringar i partiernas maktstrukturer och missförhållanden i roller och processer. Omfattande förändringar och utmaningar i verksamhetsmiljön ställer tuffa krav på de förtroendevaldas arbete.
Ofta finns det inte bara en orsak till misstroendet, utan det handlar om flera olika orsaker som är sammanflätade med varandra.
Kommundirektören kan också förlora förtroendet för de förtroendevalda och föreslå sin egen avgång med stöd av direktörsavtalet.
Viktigt med förtroende mellan kommundirektören och de förtroendevalda
Att bygga förtroende kräver handlingar i vardagen och tid av både de förtroendevalda och kommundirektören.
– Det här är särskilt viktigt i början av fullmäktigeperioden eller när det sker ett byte på kommundirektörsposten, betonar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Parallellt med utvecklingen av städernas och kommunernas processer, arbetsmetoder och strukturer behöver man också utveckla arbetskulturen, även bland de förtroendevalda.
De förtroendevaldas arbete är i dag krävande och kan stödas genom diskussioner och genom kommunens egna projekt för att utveckla arbetskulturen eller till exempel genom extern utbildning och experttjänster.
Materialet baseras på intervjuer och enkäter om arbetshälsa
Materialet i utredningen omfattar sammanlagt cirka 40 personintervjuer eller gruppintervjuer med kommunstyrelseordförande och kommundirektörer, andra diskussioner samt resultat och öppna svar från enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa 2022.
Kommunförbundets ACTA-forskningspublikation Kunnanjohtajat kiirastulessa (Kommundirektörer i skärselden, svensk resumé) kan laddas ner på Kuntaliitto.fi. (https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2024/2277-kunnanjohtajat-kiirastulessa-acta-nro-285)
Närmare upplysningar
Sini Sallinen, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 464 5662
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiFinlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen30.3.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00 Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.
Kuntien velkaantuminen uhkaa kiihtyä – tuottavuuden parantaminen osaksi kuntien omia sopeutustoimia30.3.2026 02:00:00 EEST | Tiedote
Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometri, julkaisuvapaa ma 30.3.2026 klo 02.00. Kuntien talouden tila näyttäytyy tällä hetkellä melko valoisana. Näkymät kuitenkin heikkenevät arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Myös kuntien velkaantuminen uhkaa nousta. Valtaosa kunnista tunnistaakin taloudessaan huomattavan tai kohtalaisen sopeutustarpeen. Pidemmällä aikavälillä kuntakenttä on valmis toteuttamaan sopeutustoimia tuottavuuttaan parantamalla. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton kevään 2026 Talousbarometristä.
Joensuu stad utsedd till Bästa infrastrukturbeställare 202527.3.2026 13:00:00 EET | Pressmeddelande
Kommunförbundet och INFRA rf har beviljat Joensuu stad utmärkelsen Bästa infrastrukturbeställare 2025. Joensuu är en öppen och utvecklingsvänlig beställare av infrastruktur, som har ett nära samarbete med regionens företag och utbildningsorganisationer. Staden använder sig av en regelbunden marknadsdialog samt främjar digitalisering och utsläppssnåla metoder för genomförande.
Joensuun kaupunki on vuoden 2025 paras infratilaaja27.3.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Kuntaliitto ja INFRA ry ovat myöntäneet Joensuun kaupungille vuoden 2025 Paras infratilaaja -tunnustuksen. Joensuu on avoin ja kehitysmyönteinen infratilaaja, joka tekee tiivistä yhteistyötä alueen yritysten ja koulutusorganisaatioiden kanssa. Kaupunki hyödyntää säännöllistä markkinavuoropuhelua, edistää digitalisaatiota ja edistää vähäpäästöisiä toteutusmenetelmiä.
Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna19.3.2026 02:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland. ”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum