Unga behöver stöd och uppmuntran till internationalisering – den minskade mobiliteten är en utmaning för hela samhället

Coronapandemin innebar ett nästan totalt stopp för den internationella studerandemobiliteten. Mobiliteten har redan ökat jämfört med de lägsta siffrorna, men det är ännu långt kvar till toppåren på 2010-talet på samtliga utbildningsstadier. I november 2023 ställde Europeiska kommissionen upp ett gemensamt mål för att påskynda mobiliteten, nämligen att en utlandsperiod ska vara en del av examen för en fjärdedel av alla högskoleutbildade senast 2030.

– Även på Utbildningsstyrelsen väcker den minskade studerandemobiliteten oro, eftersom internationellt kunnande behövs i dagens arbetsliv inom många olika branscher både i Finland och internationellt. Ett viktigt sätt att skaffa sig internationellt kunnande är mobilitet under studierna, så det är viktigt att möjligheter till internationalisering för barn och unga understöds på alla utbildningsstadier, konstaterar undervisningsrådet Mika Saarinen som ansvarar för koordineringen av EU-program vid Utbildningsstyrelsen.

Ökad ojämlikhet utgör ett hinder för större internationellt kunnande

Inom yrkesutbildningen har antalet utbytesperioder för studerande ökat, även om nivån under rekordåren ännu inte har uppnåtts. Merparten av mobiliteten genomförs i samarbete med arbetslivet, vilket innebär att de studerande lär sig sitt framtida yrke direkt i det internationella arbetslivet.

I gymnasierna har intresset för utlandsperioder ökat till och med ännu mer under de senaste åren. Det finns en klar efterfrågan på utlandsperioder av olika längd inom gymnasieutbildningen, där även läroplanerna i hög grad stöder förvärvandet av internationell kompetens.

Ett nytt fenomen inom högskolemobiliteten under de senaste åren är en ökad differentiering mellan yrkeshögskolorna och universiteten. År 2023 genomförde högskolestuderande totalt lite fler än 10 000 utlandsperioder. En stor del av perioderna genomfördes av universitetsstuderande, som är mer aktiva när det kommer till mobilitet.

– Ur de studerandes synvinkel kan begränsningar som beror på studierna, arbete vid sidan av studierna och den egna livssituationen utgöra hinder för förvärvandet av internationellt kunnande. Strikta kursscheman och press på att prestera minskar även de studerandes entusiasm för utbytesstudier, säger Saarinen.

En utmaning på alla utbildningsstadier när det kommer till främjandet av internationalisering är även differentieringen mellan olika regioner. Utifrån utredningar som Utbildningsstyrelsen genomfört har man kunnat konstatera att framför allt små kommuner på landsbygden lätt hamnar utanför internationaliseringen.

Pressen inom högskolestudier leder till korta avstånd och korta utbytesperioder

Studietakten och pressen på studerande vid högskolorna bidrar till såväl korta avstånd som kortare utbytesperioder inom Europa. 

– De studerande lyfter själva fram ekonomiska orsaker som ett betydande hinder för att åka på utbyte. En orsak kan även vara ett ökat behov av trygghet på grund av ovisshet om utbytets inverkan på studieframgången och det osäkra världsläget. Det kan hända att studerande inte har tillräckligt aktuell information om de olika möjligheterna när det gäller mobilitet, eftersom understöden som betalas ut klart har stigit under de senaste åren, preciserar Saarinen. 

Den ökade populariteten för korta utlandsperioder bland högskolestuderande kan delvis förklaras av det försämrade ekonomiska läget och trycket på att framskrida i studierna enligt den uppställda tidtabellen. Vid uppföljningen av studerandemobiliteten har man tidigare i hög grad fokuserat på att granska långa utbytesperioder, men nu är det viktigt att även beakta kortare perioder som det är lättare att få att passa in i studierna. Dessutom har intresset för flerformsmobilitet ökat. Inom denna form av mobilitet kombineras en utbytesperiod utomlands och virtuella studier i Finland.

– Även i fortsättningen är det viktigt att erbjuda studerande så mångsidiga möjligheter som möjligt att utöka sitt internationella kunnande, till exempel genom praktik i utländska företag. Samtidigt behöver vi större kunskap om hur kortare studieperioder utomlands eller flerformsmobilitet som delvis genomförs i hemlandet stärker de studerandes internationella kunnande, säger Saarinen.