
Unga behöver stöd och uppmuntran till internationalisering – den minskade mobiliteten är en utmaning för hela samhället
14.6.2024 10:23:58 EEST | Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen | Pressmeddelande
Internationellt kunnande är en viktig resurs i dagens samhälle. Coronapandemin försvagade ytterligare den redan nedåtgående internationella mobiliteten och därmed även förvärvandet av internationellt kunnande. Nu efter pandemin stiger mobilitetssiffrorna igen, men utmaningarna och differentieringen såväl när det gäller läroanstalter som enskilda studerande utgör hinder för ökat internationellt kunnande.
Coronapandemin innebar ett nästan totalt stopp för den internationella studerandemobiliteten. Mobiliteten har redan ökat jämfört med de lägsta siffrorna, men det är ännu långt kvar till toppåren på 2010-talet på samtliga utbildningsstadier. I november 2023 ställde Europeiska kommissionen upp ett gemensamt mål för att påskynda mobiliteten, nämligen att en utlandsperiod ska vara en del av examen för en fjärdedel av alla högskoleutbildade senast 2030.
– Även på Utbildningsstyrelsen väcker den minskade studerandemobiliteten oro, eftersom internationellt kunnande behövs i dagens arbetsliv inom många olika branscher både i Finland och internationellt. Ett viktigt sätt att skaffa sig internationellt kunnande är mobilitet under studierna, så det är viktigt att möjligheter till internationalisering för barn och unga understöds på alla utbildningsstadier, konstaterar undervisningsrådet Mika Saarinen som ansvarar för koordineringen av EU-program vid Utbildningsstyrelsen.
Ökad ojämlikhet utgör ett hinder för större internationellt kunnande
Inom yrkesutbildningen har antalet utbytesperioder för studerande ökat, även om nivån under rekordåren ännu inte har uppnåtts. Merparten av mobiliteten genomförs i samarbete med arbetslivet, vilket innebär att de studerande lär sig sitt framtida yrke direkt i det internationella arbetslivet.
I gymnasierna har intresset för utlandsperioder ökat till och med ännu mer under de senaste åren. Det finns en klar efterfrågan på utlandsperioder av olika längd inom gymnasieutbildningen, där även läroplanerna i hög grad stöder förvärvandet av internationell kompetens.
Ett nytt fenomen inom högskolemobiliteten under de senaste åren är en ökad differentiering mellan yrkeshögskolorna och universiteten. År 2023 genomförde högskolestuderande totalt lite fler än 10 000 utlandsperioder. En stor del av perioderna genomfördes av universitetsstuderande, som är mer aktiva när det kommer till mobilitet.
– Ur de studerandes synvinkel kan begränsningar som beror på studierna, arbete vid sidan av studierna och den egna livssituationen utgöra hinder för förvärvandet av internationellt kunnande. Strikta kursscheman och press på att prestera minskar även de studerandes entusiasm för utbytesstudier, säger Saarinen.
En utmaning på alla utbildningsstadier när det kommer till främjandet av internationalisering är även differentieringen mellan olika regioner. Utifrån utredningar som Utbildningsstyrelsen genomfört har man kunnat konstatera att framför allt små kommuner på landsbygden lätt hamnar utanför internationaliseringen.
Pressen inom högskolestudier leder till korta avstånd och korta utbytesperioder
Studietakten och pressen på studerande vid högskolorna bidrar till såväl korta avstånd som kortare utbytesperioder inom Europa.
– De studerande lyfter själva fram ekonomiska orsaker som ett betydande hinder för att åka på utbyte. En orsak kan även vara ett ökat behov av trygghet på grund av ovisshet om utbytets inverkan på studieframgången och det osäkra världsläget. Det kan hända att studerande inte har tillräckligt aktuell information om de olika möjligheterna när det gäller mobilitet, eftersom understöden som betalas ut klart har stigit under de senaste åren, preciserar Saarinen.
Den ökade populariteten för korta utlandsperioder bland högskolestuderande kan delvis förklaras av det försämrade ekonomiska läget och trycket på att framskrida i studierna enligt den uppställda tidtabellen. Vid uppföljningen av studerandemobiliteten har man tidigare i hög grad fokuserat på att granska långa utbytesperioder, men nu är det viktigt att även beakta kortare perioder som det är lättare att få att passa in i studierna. Dessutom har intresset för flerformsmobilitet ökat. Inom denna form av mobilitet kombineras en utbytesperiod utomlands och virtuella studier i Finland.
– Även i fortsättningen är det viktigt att erbjuda studerande så mångsidiga möjligheter som möjligt att utöka sitt internationella kunnande, till exempel genom praktik i utländska företag. Samtidigt behöver vi större kunskap om hur kortare studieperioder utomlands eller flerformsmobilitet som delvis genomförs i hemlandet stärker de studerandes internationella kunnande, säger Saarinen.
Nyckelord
Länkar
- Internationalisering för aktörer i medborgarsamhället med stöd av EU (Nyhet 16.5)
- Antalet perioder utomlands ökar inom yrkesutbildningen, men når fortfarande inte upp till nivån före coronapandemin (Nyhet 16.4)
- Antalet perioder utomlands för högskolestuderande når inte upp till nivån under tidigare rekordår – utvecklingen inom mobilitet ser olika ut i yrkeshögskolorna och universiteten (Nyhet 8.4)
- Utbytesstudier populära inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet – antalet gymnasiestuderande som tillbringade en period utomlands fördubblades (Nyhet 19.3)
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens mediatjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15. Under tiden 1.6–31.7 betjänar vi från måndag till fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703 media@oph.fi
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Gratis tågresekort ger 18-åringar möjlighet till äventyr i Europa8.4.2026 11:45:00 EEST | Pressmeddelande
Europeiska unionen delar årligen ut tiotusentals DiscoverEU-tågresekort till 18-åriga unga som bor i Europa. Man kan vinna en DiscoverEU-resa genom att delta i ansökningsomgången som ordnas två gånger per år. Redan tusentals finländska ungdomar har rest i Europa med EU-stöd.
Ilmaiset junamatkakortit tarjoavat 18-vuotiaille seikkailun Euroopassa8.4.2026 11:45:00 EEST | Tiedote
Euroopan unioni jakaa vuosittain kymmeniätuhansia DiscoverEU-junamatkakortteja Euroopassa asuville 18-vuotiaille nuorille. DiscoverEU-matkan voi voittaa osallistumalla kahdesti vuodessa järjestettävään hakuun. Jo tuhannet suomalaiset nuoret ovat olleet EU:n tuella junamatkalla Euroopassa.
Rättelse av antalet sökande vid den gemensamma ansökan till högskolor för tre högskolors del25.3.2026 16:50:00 EET | Pressmeddelande
I den ena av bilagorna till Utbildningsstyrelsens meddelande ”Totalt 149 000 sökte en studieplats vid vårens andra gemensamma ansökan till högskolor” som publicerades den 25 mars 2026 kl. 12.30 fanns ett fel. I bilagan där antalet sökande vid vårens andra gemensamma ansökan presenterades enligt högskola fanns felaktiga siffror för Helsingfors universitet, Humanistinen ammattikorkeakoulu och Hämeen ammattikorkeakoulu. Själva meddelandet innehöll inget fel. Vi ber om ursäkt för det inträffade och distribuerar här meddelandet på nytt med korrigerad bilaga.
Oikaisu korkeakoulujen yhteishaun hakijamääriin kolmen korkeakoulun osalta25.3.2026 16:50:00 EET | Tiedote
Opetushallituksen 25.3.2026 klo 12.30 julkaiseman tiedotteen ”Kevään toisessa yhteishaussa korkeakoulupaikkaa tavoittelee 149 000 hakijaa” toisessa liitetiedostossa oli virhe. Liitteessä, jossa eriteltiin korkeakoulujen kevään toisen yhteishaun hakijamäärät korkeakouluittain, oli virheelliset luvut Helsingin yliopiston, Humanistisen ammattikorkeakoulun ja Hämeen ammattikorkeakoulun kohdalla. Itse tiedotetekstissä ei ollut virhettä. Pahoittelemme tapahtunutta! Alla kyseinen tiedote uutena jakeluna – mukana korjattu liite.
Kevään toisessa yhteishaussa korkeakoulupaikkaa tavoittelee 149 000 hakijaa25.3.2026 12:30:00 EET | Tiedote
Ammattikorkeakouluihin ja yliopistoihin haki kevään toisessa yhteishaussa 149 000 hakijaa, mikä on noin 1000 enemmän kuin viime vuonna. Korkeakoulujen syksyllä alkaviin suomen- ja ruotsinkielisiin koulutuksiin oli tarjolla yli 56 000 aloituspaikkaa.