Suomen ympäristökeskus

För tidpunkten har ganska lite cyanobakterier observerats i insjöarna, men vid kusten och på öppet hav finns det rikligt med observationer

25.7.2024 13:06:55 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande

Dela

Algläget har hållits stabilt i insjöarna och cyanobakterier har observerats något mindre än genomsnittet för tidpunkten under tidigare uppföljningsår. Observationerna av cyanobakterier har ökat vid kusten och rikligt med observationer har också gjorts i Bottenhavet och Ålands hav.

Satellitbild som visar cyanobakterier i havet utanför Åland och i Bottenhavet den 22 juli 2024.
Cyanobakterier kan observeras särskilt utanför Åland och i Bottenhavet 22.7.2024. Copernicus-data, Syke (22.7.2024)
Alt-text%3A%20Diagram%20som%20visar%20f%F6rekomst%20av%20cyanobakterier%20i%20%C5lands%20hav%20fr%E5n%201%20juni%20till%2030%20augusti%20under%20olika%20%E5r.%20F%E4rre%20blomningar%20i%20juni%20och%20juli%202024%20j%E4mf%F6rt%20med%202023%2C%20men%20niv%E5erna%20%E4r%20lika%20fr%E5n%20mitten%20av%20juli%20och%20fram%E5t.
Diagram 1: Barometer för cyanobakterier i Ålands hav.  Enligt barometern har det förekommit betydligt färre blomningar av cyanobakterier i Ålands hav under försommaren än samma tid år 2023, och antalet blomningar har först efter mitten av juli stigit till 2023 års nivå. Observationspunkterna beskriver medelvärdet av observationerna av cyanobakterier i området.  0 = inga cyanobakterier, 1 = eventuella cyanobakterier, 2 = sannolikt cyanobakterier och 3 = säkert cyanobakterier. Copernicus Sentinel- & NASA-data, Syke (2024)
Alt-text%3A%20Diagram%20som%20visar%20algbarometer%20f%F6r%20cyanobakterier%20i%20Bottenhavet%20mellan%20%E5ren%202009%20och%202024.%20En%20tydlig%20%F6kning%20av%20cyanobakterier%20ses%20under%20innevarande%20vecka%20j%E4mf%F6rt%20med%20tidigare%20%E5r.
Diagram 2: Barometer för cyanobakterier i Bottenhavet.  I Bottenhavet var blomningarna av cyanobakterier i början av sommaren likadan som 2023, men under innevarande vecka överskrider mängden blomningar variationsintervallet både året innan och åren 2009–2023. Observationspunkterna beskriver medelvärdet av observationerna av cyanobakterier i området. 0 = inga cyanobakterier, 1 = eventuella cyanobakterier, 2 = sannolikt cyanobakterier och 3 = säkert cyanobakterier. Copernicus Sentinel- & NASA-data, Syke (2024)

Barometrar för cyanobakterie för sex öppna havsområden finns i den nedre delen av Tarkka-tjänstens hemsida (eng).

För att se det här innehållet från www.jarviwiki.fi måste du ge ditt medgivande sidans topp.

Länk till kartan

Karta över den nationella alguppföljningens observationer vecka 30

Mera på finska

Ajankohtaan nähden sinilevää on havaittu sisävesillä melko vähän, mutta rannikolla ja avomerellä havaintoja on runsaasti

Syke följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd 

Den riksomfattande alguppföljningen genomförs som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunernas miljö- och hälsomyndigheter och Finlands miljöcentral (Syke). Även Finlands Rotary-medlemmar deltar aktivt i den riksomfattande blågrönalguppföljningen. 

Alguppföljningen baserar sig på observationer av blågrönalgförekomster som stigit till ytvattnet, och dess syfte är att ge en allmän bild av blågrönalgsläget i olika vattendrag. Uppföljningen omfattar cirka 400 permanenta observationsplatser runt om i landet i insjöar och längs med kusten samt i skärgården. 

Information om blågrönalgsläget i öppna havsområden förmedlas huvudsakligen via satellitobservationer men även via Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, den automatiska bildgivande utrustningen vid atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg (MS Finnmaid och MS Silja Serenade) som utrustats med mätanordningen Alg@line. För de öppna havsområdenas del utarbetas algmattornas driftprognoser i samarbete med Meteorologiska institutets sjöservice. 

Syke informerar om det allmänna nationella blågrönalgsläget på torsdagar varje vecka från 20.6. till 8.8.2024. De veckovisa översikterna över algläget inleddes år 1998.

Hälsoskador kan uppkomma av ett flertal föreningar som blågrönalgerna producerar 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) kan blågrönalgförekomster orsaka hälsoproblem. Blågrönalgerna producerar ett flertal olika föreningar som kan orsaka symtom. En del av blågrönalgerna kan producera lever- eller nervgifter, men en stor del av symtomen som uppträder hos personer som badar i vattnet kan också bero på andra föreningar. 

Framför allt små barn och sällskapsdjur bör hållas borta från vatten som innehåller blågrönalger. Vatten med blågrönalger ska inte heller användas för att kasta bad, tvätta sig eller vattna. Vid misstänkt förgiftning, uppsök läkare eller ta djuret till en veterinär. Giftinformationscentralen ger vid behov närmare anvisningar. 

Kommunernas hälsoskyddsmyndigheter följer upp blågrönalgsläget på badstränder. 

Mer information om blågrönalg och hälsa: 

Meddela dina blågrönalgobservationer i Insjö-havswikin 

Insjö-havswikin, som administreras av Finlands miljöcentral, kan du grunda din egen observationsplats och registrera blågrönalgobservationer eller göra enskilda observationer när du rör dig vid vattendrag. Observationerna kan lämnas i appen Havaintolähetti som också fungerar i smarttelefoner. Anmälda observationer syns på den riksomfattande kartan över algläget och stöder bedömningen av det riksomfattande blågrönalgsläget.

Även observationer av att blågrönalger inte förekommer är viktiga. 

Insjö-havswikin är en webbtjänst som tillhandahålls i samarbete mellan myndigheterna och medborgarna. I tjänsten ingår grundläggande uppgifter om alla insjöar och olika delar av Östersjön som överskrider en hektar. Användarna kan bland annat dela bilder och andra observationer i tjänsten. 

Kommunerna och städerna följer upp blågrönalgsläget på badstränderna, så det lönar sig att meddela rikliga förekomster av blågrönalger till kommunens hälsoskyddsmyndigheter. 

Så här känner du igen blågrönalger 

En liten mängd blågrönalger ser i vattnet ut som gröna eller gulaktiga partiklar. Smala ränder av alger kan flyta in till stranden. En riklig mängd blågröna alger bildar vid lugnt väder grön- eller gulaktiga algmattor som anhopas i strandvattnet. På våren kan gulaktigt pollen från barrträd också finnas i vattnet. Pollen förekommer till skillnad från blågröna alger förutom på vattenytan också på till exempel bryggor eller trädgårdsmöbler. 

Om algmassan löser upp sig i korn i vattnet när du rör den med en pinne är det frågan om blågröna alger. Om algerna fastnar vid pinnen är det fråga om något annat än blågröna alger. I ett vattenkärl stiger blågrönalgerna till ytan som grönaktiga korn inom ungefär en timme. 

Blågrönalgobservationer även i tjänsterna Ostersjon.fi och Vatten.fi 

Kartorna över blågrönalger som visas i tjänsterna Ostersjon.fi och Vatten.fi sammanför blågrönalgobservationerna som anmälts i Insjö-havswikin, blågrönalgsobservationerna på Helsingfors stads badstränder och blågrönalgsobservationerna som baserar sig på Sykes satellittolkningar under de senaste tre dagarna. 

Nyckelord

Kontakter

Kommunikation (finska och engelska):

Valtteri Toikka, Valtteri.Toikka@syke.fi. puh. 0295 251 364

Mer information om blågrönalglägetTelefon kl. 13.00–15.00

Insjöarna: tfn +358 50 5734 347 och +358 295 251 326

Östersjöns tillstånd: tfn +358 50 5693 297 och +358 295 251 314, Under perioden 29.7.-2.8. vår östersjöexpert betjänar endast på engelska.

Satellitobservationer: tfn. +358 50 4707 576 och +358 295 251 329, e-post: Eotuki@syke.fi

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Alt-text: Diagram som visar förekomst av cyanobakterier i Ålands hav från 1 juni till 30 augusti under olika år. Färre blomningar i juni och juli 2024 jämfört med 2023, men nivåerna är lika från mitten av juli och framåt.
Diagram 1: Barometer för cyanobakterier i Ålands hav.  Enligt barometern har det förekommit betydligt färre blomningar av cyanobakterier i Ålands hav under försommaren än samma tid år 2023, och antalet blomningar har först efter mitten av juli stigit till 2023 års nivå. Observationspunkterna beskriver medelvärdet av observationerna av cyanobakterier i området.  0 = inga cyanobakterier, 1 = eventuella cyanobakterier, 2 = sannolikt cyanobakterier och 3 = säkert cyanobakterier.
Copernicus Sentinel- & NASA-data, Syke (2024)
Ladda ned bild
Alt-text: Diagram som visar algbarometer för cyanobakterier i Bottenhavet mellan åren 2009 och 2024. En tydlig ökning av cyanobakterier ses under innevarande vecka jämfört med tidigare år.
Diagram 2: Barometer för cyanobakterier i Bottenhavet.  I Bottenhavet var blomningarna av cyanobakterier i början av sommaren likadan som 2023, men under innevarande vecka överskrider mängden blomningar variationsintervallet både året innan och åren 2009–2023. Observationspunkterna beskriver medelvärdet av observationerna av cyanobakterier i området. 0 = inga cyanobakterier, 1 = eventuella cyanobakterier, 2 = sannolikt cyanobakterier och 3 = säkert cyanobakterier.
Copernicus Sentinel- & NASA-data, Syke (2024)
Ladda ned bild
Satellitbild som visar cyanobakterier i havet utanför Åland och i Bottenhavet den 22 juli 2024.
Cyanobakterier kan observeras särskilt utanför Åland och i Bottenhavet 22.7.2024.
Copernicus-data, Syke (22.7.2024)
Ladda ned bild

Länkar

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

https://www.syke.fi/sv-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Östersjöns tillstånd är fortfarande långt från målen – uppföljning som sträcker sig från kustvatten till öppet hav visar varför18.9.2026 08:30:00 EEST | Pressmeddelande

I augusti genomförde Finlands miljöcentral två uppföljningsresor i Östersjön: havsforskningsfartyget Aranda samlade in information från öppet hav och ms Hessu från Skärgårdshavet och kusten. Övergödning är fortfarande Östersjöns största miljöproblem. Enligt den statusbedömning av kustvattnen som publicerades i juni har endast sex procent av Finlands kustvatten god status. Färska mätningar och modelleringar ger en uppdaterad lägesbild av hur näringsbelastningen från land syns i kustvattnen och på öppet hav och varför havets tillstånd fortfarande är långt från målen.

The state of the Baltic Sea still far from the objectives – monitoring extending from coastal waters to the open sea explains why18.9.2026 08:30:00 EEST | Press release

In August, the Finnish Environment Institute carried out two monitoring cruises in the Baltic Sea: Research vessel Aranda collected data from the open sea and M/S Hessu from the Archipelago Sea and the coast. Eutrophication remains the biggest environmental problem in the Baltic Sea. According to the status assessment of coastal waters, published in June, only six per cent of Finnish coastal waters are in a good state. Recent measurements and modelling provide an updated situational picture of how nutrient pollution from land is reflected in coastal waters and the open sea, and why the state of the sea is still far from the objectives.

Itämeren tila on yhä kaukana tavoitteista – rannikkovesistä avomerelle ulottuva seuranta kertoo miksi18.9.2026 08:30:00 EEST | Tiedote

Suomen ympäristökeskus toteutti elokuussa Itämerellä kaksi seurantamatkaa: merentutkimusalus Aranda keräsi tietoa avomereltä ja ms Hessu Saaristomereltä ja rannikolta. Rehevöityminen on edelleen Itämeren suurin ympäristöongelma. Kesäkuussa julkaistun rannikkovesien tila-arvion mukaan vain kuusi prosenttia Suomen rannikkovesistä on hyvässä tilassa. Tuoreet mittaukset ja mallinnukset tarjoavat päivitetyn tilannekuvan siitä, miten maalta tuleva ravinnekuormitus näkyy rannikkovesissä ja avomerellä, ja miksi meren tila on edelleen kaukana tavoitteista.

Nostot medialle 21.–25.9.2026: Miksi Itämeren tila on yhä kaukana tavoitteista? Metsien ennallistamisessa etsitään tasapainoa metsäluonnon tilan parantamisen ja metsätalouden välillä17.9.2026 13:46:33 EEST | Tiedote

Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme mediakatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye