Ett nytt läsår inleds i skolorna och läroanstalterna för nästan en miljon barn och unga
5.8.2024 14:02:00 EEST | Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen | Pressmeddelande
Nästan en miljon barn och unga börjar i skolan eller fortsätter sina studier den här hösten. Det nya läsåret inleds utan större förändringar, eftersom de större reformerna i regeringsprogrammet träder i kraft från och med läsåret 2025–2026. De kommande ändringarna och förändringarna i samhället kräver dock att man förbereder sig redan nu.
Nästan en miljon barn och unga börjar i skolan eller återvänder till sina studier inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och i yrkesläroanstalterna den här hösten. Årskullarna med barn och unga har minskat år för år, vilket även syns i anordnandet av utbildningstjänster i kommunerna. Antalet skolor har till exempel halverats under 2000-talet, samtidigt som skolornas genomsnittliga storlek har ökat.
– I fortsättningen måste vi bättre än tidigare beakta att möjligheterna och utmaningarna i samband med anordnandet av utbildning ser väldigt olika ut i stora och små kommuner. Kommuner av olika storlek behöver olika slags verktyg, stöd och handledning för implementeringen av utbildningsreformer. Vi vill för vår egen del se till att rättigheterna när det gäller bildning förverkligas för alla barn och unga oberoende av kommunens storlek, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä.
Inlärningsresultaten återspeglar förändringar i samhället som helhet
Enligt en rapport om resultaten av PISA-undersökningen som publicerades i början av sommaren är det finländska skolsystemet ett av de främsta i OECD-länderna när det kommer till utvecklingen av kreativt tänkande hos eleverna. 15-åringar i Finland är bland de bästa i världen på kreativt tänkande och social problemlösning.
Skolorna och läroanstalterna i Finland erbjuder undervisning på en hög nivå i enlighet med grunderna för läroplaner och examina. Inlärningsresultaten hos barn i grundskoleåldern har dock försvagats och inställningen till lärande har blivit mer negativ. Barn och ungas tidsanvändning har förändrats på ett övergripande sätt, bland annat läser unga mindre och användningen av digitala apparater har ökat.
– Det är viktigt att lyfta fram de positiva effekterna av utbildning för att öka uppskattningen för utbildning. Barn och ungas vardag bör även betraktas som helhet, vilket innebär att man bör satsa på samarbetet mellan hemmet och skolan. På så vis får barn och unga det stöd som de behöver för sitt lärande. Tillsammans ser vi även till att lärarna och rektorerna mår bra och att de erbjuds stöd för sin yrkeskunskap, säger directör Jarkko Niiranen.
Alla har rätt till en trygg lärmiljö fri från trakasserier
Varje barn och ung person har rätt till en trygg lärmiljö fri från trakasserier inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, i gymnasiet och inom yrkesutbildningen.
Användningen av digitala verktyg och applikationer är en del av undervisningen enligt läroplanerna på de olika utbildningsstadierna. För att trygga undervisnings- och arbetsron samt elevernas möjligheter att koncentrera sig bör man ingripa i störande användning av mobiler i skolorna och läroanstalterna.
– Vid Utbildningsstyrelsen rekommenderar vi att alla skolor och läroanstalter redan nu förbjuder störande användning av mobiler under lektionstid och även begränsar användningen av mobiler på raster i enlighet med den gällande lagstiftningen, medan vi väntar på att ny preciserande lagstiftning ska bli klar. Många skolor har redan förbjudit användningen av mobiltelefoner och hittat fungerande tillvägagångssätt. Det är viktigt att sprida dessa i större omfattning i skolorna, säger jurist Laura Francke.
För att skapa en trygg uppväxtmiljö behövs stöd från hela samhället, i synnerhet från personerna i barn och ungas närmaste krets, såsom föräldrarna och olika gemenskaper på fritiden. En viktig del av det förebyggande arbetet med att främja trygghet och säkerhet är satsningar i skolorna på barn och ungas välbefinnande, samhörighet och emotionella färdigheter samt åtgärder för att förebygga ensamhet och marginalisering.
Utöver åtgärderna i skolan behöver vi föra en diskussion på samhällsnivå och åtgärder som främjar barn och ungas digitala välbefinnande och välbefinnande på fritiden.
Inga större förändringar när det nya läsåret inleds
Läsåret 2024–2025 inleds utan några större förändringar. De omfattande reformerna inom småbarnspedagogiken och utbildningen i regeringsprogrammet träder i kraft först från och med läsåret 2025–2026, men många av förändringarna kräver arbetsinsatser redan under läsåret som nu inleds.
Av förändringarna under läsåret som nu inleds togs de nya grunderna för B1-undervisningsspråket i bruk i början av augusti. I praktiken innebär förnyelsen att eleverna i de övre årskurserna studerar en timme mer finska eller svenska som det andra inhemska språket. Förnyelsen stöder implementeringen av Nationalspråksstrategin för det andra inhemska språket finska och svenska.
Kommande reformer inom småbarnspedagogik och utbildning:
- Regeringens proposition om ändring av gymnasielagen ges i oktober och innefattar utveckling av gymnasiediplomen, engelskspråkig studentexamen och ändring av finansieringen.
Läs mer: UKM Lagförslag om gymnasieutbildningen och studentexamen på remiss - AI-rekommendation i samarbete med ministeriet publiceras i december
Mer information: Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen utarbetar rekommendationer för användningen av artificiell intelligens till stöd för undervisning och lärande - Riksdagen fattar beslut om lagändringar i samband med revideringen av stödet för lärande hösten 2024
Mer information: Stödet för lärande förnyas på alla utbildningsstadier - Beredningen av reformen av finansieringen och verksamhetsstyrningen för yrkesutbildningen inleds hösten 2024
Mer information: UKM Reformen av lagstiftningen om yrkesutbildningen på remiss - Viktiga tilläggssatsningar på undervisningen i modersmål och litteratur samt matematik i augusti 2025
Mer information: UKM Henriksson: Viktiga tilläggssatsningar på undervisningen i modersmål och litteratur samt matematik - Projektet Framtidsarbetet inom grundskolan fortsätter fram till slutet av 2025
Mer information: UKM Framtidsarbetet inom grundskolan - En regeringsproposition är under beredning, enligt vilken planeringsskyldigheten inom småbarnspedagogik som gäller likabehandlingsplanen för ett specifikt verksamhetsställe och den lokala planen för småbarnspedagogik minskar.
Nyckelord
Kontakter
Laura FranckeJuristUtbildningsstyrelsen
Tel:+358 295 331 303laura.francke@oph.fiJarkko NiiranenDirectör, Lärande, utbildning och kunnandeUtbildningsstyrelsen
Tel:+358 295 331 440jarkko.niiranen@oph.fiMinna KelhäGeneraldirektörUtbildningsstyrelsen
Intervjuförfrågningar för generaldirektören via Utbildningsstyrelsens medietjänst.
Länkar
- Anvisningar och riktlinjer för skolvardagen: Användningen av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter i skolan
- Meddelande 29.7.2024 54 000 elever börjar i årskurs 1 – årskullen som börjar i skolan har minskat
- Nyhet 19.6.2024 Ungdomar i Finland bland de bästa i världen i PISA 2022-undersökningens delområde för kreativt tänkande
- Blogg 13.2.2024 Hur styrs våra skolor?
- Meddelande 12.2.2024 Grunderna för läroplanen för B1-språket har reviderats – en timme mer tid att undervisa och lära sig språk i skolorna
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens medietjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15. Under tiden 1.6–31.7 betjänar vi från måndag till fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703 media@oph.fi
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Rättelse av antalet sökande vid den gemensamma ansökan till högskolor för tre högskolors del25.3.2026 16:50:00 EET | Pressmeddelande
I den ena av bilagorna till Utbildningsstyrelsens meddelande ”Totalt 149 000 sökte en studieplats vid vårens andra gemensamma ansökan till högskolor” som publicerades den 25 mars 2026 kl. 12.30 fanns ett fel. I bilagan där antalet sökande vid vårens andra gemensamma ansökan presenterades enligt högskola fanns felaktiga siffror för Helsingfors universitet, Humanistinen ammattikorkeakoulu och Hämeen ammattikorkeakoulu. Själva meddelandet innehöll inget fel. Vi ber om ursäkt för det inträffade och distribuerar här meddelandet på nytt med korrigerad bilaga.
Oikaisu korkeakoulujen yhteishaun hakijamääriin kolmen korkeakoulun osalta25.3.2026 16:50:00 EET | Tiedote
Opetushallituksen 25.3.2026 klo 12.30 julkaiseman tiedotteen ”Kevään toisessa yhteishaussa korkeakoulupaikkaa tavoittelee 149 000 hakijaa” toisessa liitetiedostossa oli virhe. Liitteessä, jossa eriteltiin korkeakoulujen kevään toisen yhteishaun hakijamäärät korkeakouluittain, oli virheelliset luvut Helsingin yliopiston, Humanistisen ammattikorkeakoulun ja Hämeen ammattikorkeakoulun kohdalla. Itse tiedotetekstissä ei ollut virhettä. Pahoittelemme tapahtunutta! Alla kyseinen tiedote uutena jakeluna – mukana korjattu liite.
Kevään toisessa yhteishaussa korkeakoulupaikkaa tavoittelee 149 000 hakijaa25.3.2026 12:30:00 EET | Tiedote
Ammattikorkeakouluihin ja yliopistoihin haki kevään toisessa yhteishaussa 149 000 hakijaa, mikä on noin 1000 enemmän kuin viime vuonna. Korkeakoulujen syksyllä alkaviin suomen- ja ruotsinkielisiin koulutuksiin oli tarjolla yli 56 000 aloituspaikkaa.
Totalt 149 000 sökte en studieplats vid vårens andra gemensamma ansökan till högskolor25.3.2026 12:28:22 EET | Pressmeddelande
Antalet sökande till yrkeshögskolor och universitet i vårens andra gemensamma ansökan var 149 000, vilket är cirka 1 000 fler än förra året. Det fanns över 56 000 nybörjarplatser att söka inom finsk- och svenskspråkig högskoleutbildning som inleds på hösten.
Utbildningsstyrelsens bokslut 2025: stora besparingar och sammanslagning med Språkinstitutet24.3.2026 10:19:13 EET | Pressmeddelande
I fokus för Utbildningsstyrelsens verksamhet förra året låg att främja effektmålen på samhällsnivå i enlighet med regeringsprogrammet och förbereda sammanslagning med Institutet för de inhemska språken i början av 2026. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens bokslut.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum