Bedömning av havsmiljöns tillstånd: Små förbättringar i tillståndet av Finlands havsområden, helhetsbilden fortfarande dålig
Finlands miljöcentral, miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland informerar om en ny webbpublikation:
Östersjöns tillstånd är fortfarande i huvudsak dåligt. I alla havsområden stör övergödningens inverkan naturens mångfald och näringsvävens funktion. Den skadliga utvecklingen håller dock möjligtvis på att brytas. Även om förändringen inte är stor jämfört med den föregående tillståndsbedömningen som publicerades 2018, syns en liten förändring till det bättre i uppföljningen på längre sikt.
Havsmiljöns tillstånd i Finland har bedömts med hjälp av ett omfattande expertnätverk under ledning av Finlands miljöcentral. Tillståndsbedömningen baserar sig på vetenskapliga och granskade resultat. Som material har det använts mellan 2017–2022 insamlat uppföljningsdata från havsområdet, som grundar sig på över hundra indikatorer från havsvården. Med hjälp av dessa kan man bedöma hur Finlands havsområden mår. En del av dem har följts upp i årtionden, men en del är nyare.
Genom skyddsåtgärder kan havsnaturen förbättras
I bedömningen av Östersjöns tillstånd granskas havsnaturens mångfald med hjälp av marina däggdjur, fåglar, fiskar, planktonsamhällen, havsbottens livsmiljöer och näringsväv. Havsnaturen är i ett trängt läge på grund av övergödning och många andra störningar förorsakade av människan. I växt- och djursamhällena på havsbottnen och i det öppna havets ekosystem har arter som gynnas av övergödning blivit vanligare. Havsnaturen är i genomsnitt i bättre skick i Bottniska viken än i de sydligare finska havsområdena. Förbättrat tillstånd kan ses bland annat i utvecklingen av gråsälen, fiskarna och vissa populationer av havsfåglar.
”Havsnaturen kan förbättras eller återställas genom skyddsåtgärder, när de riktas rätt och genomförs i tillräckligt stor omfattning. Detta syns bland annat som en positiv inverkan av fiskebegränsningarna på gösbeståndet i Skärgårdshavet eller när främmande rovdjur avlägsnas och havsfågelbeståndens ungproduktion visar goda resultat ", summerar koordinatorn för bedömningen av tillståndet, forskningschef Samuli Korpinen vid Finlands miljöcentral.
Övergödning och mänsklig verksamhet är de största orsakerna till Östersjöns dåliga tillstånd
De huvudsakliga orsakerna till Östersjöns försämrade tillstånd är människans aktiviteter till havs och på stranden och den övergödande belastningen som huvudsakligen kommer från avrinningsområdet. Till havs är sjötrafiken och fisket de verksamheter som huvudsakligen försämrar havets tillstånd.
Strandbyggen, rekreation, båtliv samt konstruktioner och muddringar som hör till dessa är de huvudsakliga orsakerna till havsnaturens dåliga tillstånd. Man har redan länge försökt minska belastningen från land, men åtgärderna har inte bitit tillräckligt och näringsbelastningen är fortfarande Östersjöns största problem. Den har dock inte ökat i något havsområde och punktbelastningen har minskat i stor utsträckning. Särskilt i Finska viken och Skärgårdshavet upprätthålls havets övergödda tillstånd av näringsämnen som tidigare hamnat i havet på grund av mänsklig verksamhet, s.k. interna näringslager.
Främmande arter, nedskräpning och undervattensbuller förorsakar också problem
Antalet främmande arter i Finland har ökat och förekomsten av många skadliga främmande arter omfattar hela Finlands havsområde. Nedskräpning av haven syns särskilt på Finska vikens, Skärgårdshavets och Bottenvikens stränder, men mängden skräp på stränderna har minskat under uppföljningsperioden. Undervattensbullret orsakar dåligt tillstånd i Finska viken och bullret från sjöfarten har ökat under de senaste 10 åren.
Målet är ett gott tillstånd i havsmiljön
Även om det inte syns några stora förändringar i tillståndsbedömningarna mellan 2018 och 2024, har havets tillstånd på många sätt förbättrats under längre uppföljning. Läget för kustens bottendjur har i synnerhet förbättrats och mängden miljögifter och skräp vid stränderna har minskat, om man ser på uppföljningen av havetpå längre sikt. Havets tillståndsbedömning är ett kunskapsunderlag för åtgärder för att förbättra havets tillstånd. De nya åtgärderna är klara 2027.
Tillståndsbedömningen för Finlands havsförvaltningsplan gjordes senast 2018. Till skillnad från tidigare tillståndsbedömningar i rapportform har materialet denna gång presenterats på en nätsida, vilket gör det lättare för läsaren att hitta de teman som intresserar mest. Dessutom är det möjligt att bekanta sig med material som fördjupar bakgrunden till tillståndet och målen. Tillståndsbedömningen finns i sin helhet på adressen Suomen meriympäristön tila 2024 (ymparisto.fi).
Mer information:
Kontaktperson vid Finlands miljöcentral (Syke): Samuli Korpinen
samuli.korpinen@syke.fi
Tel. +358 40 661 8977
Miljöministeriets kontaktperson:
Jan Ekebom
jan.ekebom@gov.fi
Tel. +358504351286
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands kontaktperson:
Janne Suomela
janne.suomela@ely-keskus.fi
Tel. +358407699072
Uppgifter om publikationen:
Webbpublikation på finska: Meriympäristön tila 2024
Webbpublikation på svenska: Havsmiljös tillstånd i Finland 2024
Piepponen H, Laamanen-Nicolas L, Korpinen S, Back M, Ekebom J, Suomela J, Lahtinen T, Paavilainen P & Rinne H (2024) Suomen meriympäristön tila 2024.
Verkkojulkaisu: Suomen meriympäristön tila 2024 (ymparisto.fi)
Nyckelord
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Valkoposkihanhien syysmuuton arvioidaan alkavan tavallista myöhemmin5.9.2024 15:37:11 EEST | Tiedote
Tulevan syysmuuton arvioidaan olevan normaalista poikkeava, sillä kesän pesintä on ollut haastava Barentsinmerellä. Valkoposkihanhien syysmuuton odotetaan alkavan syyskuun puolivälissä.
Sinilevähavaintoja edelleen Lounais-Suomessa sekä sisävesissä, että merialueella (Varsinais-Suomi, Satakunta)5.9.2024 12:56:04 EEST | Tiedote
Lämpimien, aurinkoisten päivien myötä sinilevähavaintoja on tehty kuluneella viikolla ympäri Lounais-Suomea. Pääasiassa havainnot ovat vähäisistä sinileväesiintymistä, mutta myös runsaita sinileväesiintymiä on havaittu sekä sisävesissä, että merialueella.
Kesän 2024 päällystystyöt jatkuvat syyskuun loppuun saakka Itä-Suomessa (Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala ja Etelä-Savo)3.9.2024 10:22:05 EEST | Tiedote
Poutasäät ovat suosineet pääosin koko kesän ajan päällystystöiden toteutusta, joten työt ovat edenneet hyvin. Suunnitellut päällystysohjelman mukaiset kohteet toteutetaan. Niiden pituuksiin on tehty pieniä tarkennuksia. Esitettyjen päällystyskohteiden lisäksi tiestöllä tehdään vielä syksyn mittaan paikkausluonteisia päällystystöitä.
Kainuun kuntien välistä linja-autoliikennettä vähennetään kesäkuusta 2025 alkaen (Kainuu, Pohjois-Pohjanmaa)2.9.2024 13:23:29 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus on käynnistänyt tarjouskilpailun, jossa kilpailutetaan Kainuun kuntien välinen linja-autoliikenne vuosille 2025–2028. Uuden sopimuskauden käynnistyessä 2.6.2025 osa nykyisistä linja-autovuoroista lakkaa rahoituksen vähäisyyden vuoksi. Nykyisessä muodossaan liikenne jatkuu 1.6.2025 asti.
INFRA-hankkeiden haku syksyllä 2024 (Lappi ja Pohjois-Pohjanmaa)2.9.2024 09:44:17 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus avaa elinkeinolähtöisten infrahankkeiden haun 2.9.2024. Hankkeiden hakuaika on 2.9.–31.10.2024. Sähköinen haku tapahtuu EURA 2021 -järjestelmän kautta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum