Rikligt med områden lämpliga för marktäkt har identifierats i två österbottniska landskap (Södra Österbotten och Österbotten)

Ett centralt resultat av utredningen är att områden som är lämpliga för berg- och stenmaterialtäkt i Österbotten och Södra Österbotten har anvisats på kartan så att de har samordnats på ett hållbart sätt med annan markanvändning och framtida behov. Allmänt konstateras att framtiden för stenmaterialtäkt i Österbotten och Södra Österbotten grundar sig enligt den nationella trenden på att använda stenmaterial ur berg. På basis av utredningarna i projektet finns ingen brist på bergsområden som är lämpliga för täktverksamhet i dessa landskap. Men det allra hårdaste materialet exempelvis för järnvägsinfrastruktur bör dock användas sparsamt och endast för faktiska behov. I Österbotten finns de rikligaste bergmaterialreserverna i Kristinestad och i Södra Österbotten urskiljer sig på motsvarande sätt exempelvis Alavus, Seinäjoki och Etseri som de stenmaterialrikaste kommunerna.

Förändringarna i bland annat områdesanvändningsplanerna och stenmaterialförbrukningen som skett efter det första POSKI-projektet på 1990-talet har förändrat möjligheterna att utnyttja områden med jungfruliga jordmaterial och behovet av stenmaterial. Därför ansågs att det behövs en uppdatering av gränserna och klassificeringen av områden som är lämpliga för marktäkt. Målet för projektet var att skapa en övergripande bild av stenmaterialbehoven i Österbotten och Södra Österbotten samt att göra upp en långsiktig plan i syfte att inrikta verksamheten med hänsyn till ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Det centrala syftet med projektet har varit att samordna de områden som lämpar sig för stenmaterialförsörjning med målen för annan markanvändning. Rent konkret har man framskridit genom att klassificera de områden som innehåller berg- och jordmaterial i tre kategorier (M = områden som lämpar sig för marktäkt; O = områden som delvis lämpar sig för marktäkt; E = områden som inte lämpar sig för marktäkt). När resultaten tolkas bör man dock beakta att klassificeringen av områdena till karaktären är rekommenderande och den har ingen rättslig verkan som grundar sig på lag.

Under projektet genomfördes två separata utredningar 1) Naturstenmaterial och ersättande återvunnet material – användning och behovsprognos samt 2) Österbottens och Södra Österbottens stenmaterialutredning i anslutning till POSKI-uppdateringsprojektet. För grundvattenskyddets del utnyttjades omklassificeringen av grundvattenområden som gjordes i de österbottniska landskapen 2017–2021. Dessutom har en separat rapport utarbetats över natur- och landskapsinventeringarna som har gjorts under POSKI-projektet. I sammandragsrapporten över projektets resultat behandlas de viktigaste resultaten av de ovan nämnda utredningarna samt bakgrundsinformation om huvuddragen hos jordmånen och berggrunden, vattenförsörjningen och grundvattenskyddet i undersökningsområdet, uppgifter om jord- och bergmaterial, beaktande av naturskyddet i täktverksamhet samt huvudprinciperna för POSKI-klassificeringen.

Vid sidan av sammandragsrapporten har det också gjorts en öppen webbaserad berättelsekarta, i vilken projektets material kan granskas på kartan och resultaten laddas ner för användning som geodatamaterial.

NTM-centralen i Södra Österbotten har lett projektet som inleddes år 2021 och partners i projektet har varit representanter för Södra Österbottens förbund och Österbottens förbund. Projektet finansieras huvudsakligen av miljöministeriet och även Södra Österbottens förbund och Österbottens förbund har deltagit i finansieringen av projektet. Du kan läsa mer om POSKI-projektets resultat i

• Sammandragsrapporten (doria.fi)
• Den öppna webbaserade berättelsekartan (arcgis.com) 

Andra separata utredningar i anslutning till projektet finns exempelvis på Södra Österbottens förbunds sida med

• Utredningar som hör samman med Södra Österbottens landskapsplan 2050 (på finska, epliitto.fi)