Nuläget inom användningen av rehabiliterande psykoterapi utreddes − Finlands system är exceptionellt

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 4.10.2024  

Rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA stöder möjligheterna att fortsätta i arbetet och med studierna och klara sig i dessa. Det finns emellertid skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller att söka sig till, genomföra och dra nytta av rehabiliterande psykoterapi. Högutbildade, kvinnor, yngre åldersgrupper och studerande använder vanligtvis rehabiliterande psykoterapi mer sannolikt att andra.  

Arbetshälsoinstitutet genomförde en utredning finansierad av FPA, där man utifrån statistik, registermaterial och undersökningar har sammanställt information om nuläget inom användningen av rehabiliterande psykoterapi. Den lagstadgade rehabiliterande psykoterapin är FPA:s vanligaste rehabiliteringsform, med syfte att stödja arbets- och studieförmågan om den hotas på grund av en psykisk störning.  

I Finland är den rehabiliterande psykoterapins varaktighet i stor omfattning lika lång oavsett den terapiinriktning som används.  

– Detta innebär att även behandlingar som vanligtvis är avsedda att vara kortvariga genomförs som långa. Terapins varaktighet verkar alltså mer följa ramarna för finansieringssystemet än den varaktighet som är typisk för en viss terapiinriktning, säger Sanna Selinheimo, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.  

Det finns inget liknande system någon annanstans  

I utredningen granskades psykoterapins roll inom den offentliga hälsovården i övriga Norden, Tyskland och Storbritannien.  

Genomförandet av psykoterapi varierar avsevärt mellan olika länder. Psykoterapeututbildningen i Finland är striktare begränsad än i många andra länder, där det i regel inte finns något motsvarande långvarigt rehabiliterande psykoterapisystem med offentligt stöd. Vanligtvis är offentligt finansierade behandlingar kortare i andra länder. Dessutom är psykoterapi som i Finland genomförs separat från andra hälsotjänster ett undantag.  

– I Finland är utbildningssystemet för psykoterapeuter noggrant fastställt. Det ökar dels patientsäkerheten, men man kan också fråga sig om det begränsar ett meningsfullt mentalvårdsarbete. Vi har emellertid inte utrett hur förfarandet påverkar tillgången till psykoterapi eller dess resultat, säger Sanna Selinheimo.    

I offentligt finansierade psykoterapier var självriskandelen för patienten större i Finland än i de länder, varifrån man i utredningen erhöll information. Jämförelsen försvåras dock av betydande skillnader i ordnandet av hälsotjänster och mentalvårdstjänster.  

Mentalvårdstjänster är en fråga om mänskliga rättigheter  

I utredningen identifierades utvecklingsobjekt i fråga om hänvisning till rehabiliterande psykoterapi, genomförande och uppföljning. Det skulle vara bra att systematiskt utveckla bedömningen av rehabiliterande psykoterapins effekter för kunden som en del av processen samt utreda hur andra stödåtgärder kan effektiviseras. I utredningen betonas också behovet av att främja jämlikhet mellan olika befolkningsgrupper. Tillgång till högkvalitativa, icke-diskriminerande och rimligt prissatta mentalvårdstjänster ingår i de mänskliga rättigheterna.  

– Ett människorättsbaserat tillvägagångssätt förutsätter att individuella skillnader och erfarenheter beaktas samt att självbestämmanderätten och social inkludering stärks. Allt detta skulle vara viktigt att beakta vid utvecklingen av den rehabiliterande psykoterapi som stöds av FPA, säger Sanna Selinheimo.  

I fortsättningen skulle det också vara viktigt att utvärdera den rehabiliterande psykoterapins effekter på användningen av andra hälsotjänster och dess integrering i andra stödåtgärder för psykisk hälsa.  

Utredningen är en del av Utvecklingsprojektet för rehabiliterande psykoterapi, där man ta fram ny kunskap som kan utnyttjas vid utvecklingen av rehabiliterande psykoterapi och utvecklar FPA:s tjänst för sökning av serviceproducenter inom rehabiliterande psykoterapi.  

Läs mer

• Utredning (på finska): Kuntoutuspsykoterapian toteutuminen  
  
  

Se också  

• Projektsidan Utredning av rehabiliterande psykoterapins förverkligande (på finska)
• Anföranden från utredningens offentliggörandeseminarium kommer inom två veckor som inspelningar på FPA:s webbplats
  
  

Ytterligare information  

• Ledande forskare Sanna Selinheimo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 0397, sanna.selinheimo@ttl.fi  
• Förmånschef Seija Sukula, FPA, tfn 020 634 1747, seija.sukula@kela.fi