Fler närståendevårdare i arbetsför ålder – har en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen

I fjol var antalet personer i åldern 18–68 år som ingått uppdragsavtal om närståendevård cirka 31 000, varav cirka tre fjärdedelar var kvinnor. Andelen personer under 50 år av dem som ingått avtal om närståendevård har ökat klart under de senaste årtiondena: från 37 procent till nästan 50 procent.

– Närståendevårdarna är allt yngre och lever allt oftare i ett hushåll med flera personer. Detta tyder på att en ökande andel av dem är närståendevårdare till sitt eget barn, bedömer specialforskaren Susanna Sten-Gahmberg på Pensionsskyddscentralen.

Kvinnor under 50 år arbetar som närståendevårdare också längre än andra. Nästan 40 procent av kvinnorna som började som närståendevårdare i åldern 30–39 år fortsätter som närståendevårdare i minst 10 år. I andra befolkningsgrupper är andelen som fortsätter så här länge högst cirka en fjärdedel.

Närståendevårdare har en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen

Sysselsättningen bland dem som ingått avtal om närståendevård har ökat snabbare under de senaste årtiondena än bland andra befolkningsgrupper. Samtidigt har utbildningsnivån bland dem som är närståendevårdare stigit så att den motsvarar utbildningsnivån för den övriga befolkningen.

Trots detta är andelen sysselsatta bland närståendevårdare fortfarande lägre, andelen arbetslösa högre och förvärvsinkomsterna lägre än bland den övriga befolkningen.

– År 2023 var närståendevårdarnas förvärvsinkomster inklusive vårdarvodet i genomsnitt cirka två tredjedelar av den övriga befolkningens inkomster, beskriver Sten-Gahmberg. 

Närståendevårdarnas inkomster minskar när närståendevården börjar

I undersökningen konstaterades att närståendevårdarnas inkomster minskade betydligt det år då avtalet om närståendevård ingicks. Dessutom var närståendevårdarnas genomsnittliga förvärvsinkomster mindre än den övriga befolkningens redan fem år före närståendevårdarskapet.

Närståendevården verkar försämra närståendevårdarnas ställning på arbetsmarknaden och deras förvärvsinkomster, men detta kan vara förknippat med urval.

 – Till exempel de som har en svagare ställning på arbetsmarknaden kan vara mer benägna att bli närståendevårdare än andra, säger Sten-Gahmberg.

Närståendevårdarnas pensioner är mindre än den övriga befolkningens

Undersökningen visade att de som arbetade som närståendevårdare i slutet av sin yrkesbana och som nyligen gått i ålderspension hade betydligt lägre pensioner än de som inte var närståendevårdare under samma period.

Arbetspensionerna för kvinnor som varit närståendevårdare var i genomsnitt 82 procent av pensionerna för andra ålderspensionärer. För männen var motsvarande andel lite över 68 procent. Med beaktande av andra bakgrundsfaktorer i anslutning till personerna och arbetet minskade pensionsskillnaderna betydligt, men de förblev ändå betydande.

Samordningen av närståendevård och arbete behöver utvecklas

Enligt undersökningen kan det vara svårt att kombinera närståendevård och förvärvsarbete.

– Man borde se till att närståendevårdarna kan delta i arbetslivet om de så önskar, så att en skälig utkomst och pension inte äventyras, säger forskaren.

Forskningspublikationen: Työikäisten omaishoitajien työurat, ansiotulot ja eläkekarttumat

Närmare: specialforskare Susanna Sten-Gahmberg, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2243, susanna.sten-gahmberg@etk.fi.

 Största delen av närståendevårdarna är över 65 år

• Det uppskattas att mellan 300 000 och 1 000 000 finländare tar hand om en  närstående.
• Cirka 50 000 har ingått ett avtal om närståendevård med välfärdsområdet.
• Nästan 60 procent av de som har ett avtal är över 65 år.

Källor: Kauppinen & Silfver-Kuhalampi (2015); Kalliomaa-Puha (2018); Virtamo, Järnstedt ja Tervonen (2023); Sotkanet-statistikdatabasen.