Nytt om de studerandes levnadsvanor: Allt fler högskolestuderande motionerar tillräckligt, men tillbringar för mycket tid på internet
Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.
Å andra sidan kan man också se negativa förändringar: Fetma har blivit vanligare. Dessutom upplever allt fler studerande sin internetanvändning som problematisk.
Dessa resultat framgår av hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes av THL våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från högskolor runtom i Finland. Nu publicerar vi resultaten om studerandenas levnadsvanor.
Över hälften motionerar tillräckligt, men man sitter fortfarande mycket
Över hälften av högskolestuderandena motionerar enligt rekommendationerna, dvs. utövar både uthållighetsmotion och motion som upprätthåller muskelkonditionen i tillräcklig utsträckning. Motion enligt rekommendationen ökade från 46 procent till 55 procent under 2021–2024.
Hälften av studerandena sitter vid en skärm i mer än tre timmar per dag på fritiden: 57 procent av männen och 45 procent av kvinnorna. På fritiden är det vanligare bland studerande att sitta vid en skärm än bland unga vuxna i hela befolkningen.
Högskolestuderande sitter överlag mycket i sin vardag. Ungefär en tredjedel av de studerande sitter minst tolv timmar per dygn på vardagar.
14 procent av högskolestuderandena har fetma, dvs. deras viktindex är minst 30 kg/m2. Fetma bland studerande har blivit vanligare, precis som bland personer i arbetsför ålder i hela befolkningen.
”Motion stöder studieförmågan och hjälper de studerande att orka i vardagen. Det är viktigt även med tanke på viktkontrollen att allt fler studerande rör på sig enligt rekommendationerna. Den ökade motionen kan i sin tur säga något om att tillgången till motionstjänster ökat efter coronapandemin”, berättar forskare Valtteri Pohjola.
”De studerande sitter dock fortfarande mycket. Det är viktigt att minska mängden sittande och pausa stillasittandet med åtgärder som utvecklar studiemiljön och -kulturen”, fortsätter Pohjola.
Allt fler använder internet för mycket
Redan varannan högskolestuderande upplever att de använder internet för mycket. Andelen personer som använder internet för mycket ökade från 45 procent till 51 procent under 2021–2024. Överdriven internetanvändning blev mycket vanligare bland kvinnor.
Allt fler högskolestuderande upplever också sin användning av sociala medier som problematisk. Deras andel ökade klart från 2021 (26 %) till 2024 (39 %).
”Överdriven användning av internet och sociala medier försämrar orken i studierna och ökar risken för många hälsofaror. Det är viktigt att öka både yrkespersoners och unga vuxnas medvetenhet om problemen med internetanvändning och utveckla fungerande sätt att hitta en balans i vardagen”, berättar forskningschef Sari Castrén.
Användning av nikotinpåsar är vanligare än rökning
En positiv sak är att den dagliga rökningen och snusningen har minskat. Det är ganska sällsynt bland högskolestuderande att röka eller snusa: fyra procent av studerandena röker dagligen och tre procent använder snus.
Däremot har nikotinpåsar efter att försäljningen släpptes fri snabbt blivit den tobaks- och nikotinprodukt som manliga studerande oftast använder. Även kvinnor har börjat använda dem, även om det har varit sällsynt bland dem att snusa.
Nio procent av de studerande använder nikotinpåsar dagligen. Det är vanligast bland män som studerar vid yrkeshögskolor, av vilka 18 procent använder nikotinpåsar.
”Daglig användning av nikotinpåsar är vanlig bland dem som slutat röka och snusa, men nikotinpåsar används också av studerande som aldrig har rökt eller använt snus”, berättar specialsakkunnig Hanna Ollila. ”Nikotinpåsarnas attraktivitet och nikotinmängd bör minskas. Nikotinfrihet är alltid det bästa alternativet för hälsan.”
Användningen av alkohol och droger har allmänt taget minskat eller förblivit oförändrad under de senaste åren. Riskkonsumtionen av alkohol har dock ökat med fem procentenheter bland kvinnliga studerande – nu använder 28 procent av kvinnorna alkohol på risknivå.
Det är hela samhällets uppgift att främja studerandenas hälsa och välfärd. Centrala aktörer är såväl högskolegemenskapen, hälso- och sjukvårdspersonalen och beslutsfattarna som experterna inom hälsofrämjande.
Högskolestuderandenas hälsa och välfärd diskuteras idag måndagen den 25 november på den riksomfattande nätverksdagen, som vi ordnar tillsammans med Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS).
”SHVS tar observationerna från KOTT-undersökningen på allvar. Vi riktar vårt förebyggande arbete till att främja hälsosamma levnadsvanor och motion bland studerande samt erbjuder metoder för att minska och hantera beroenden. Vi kommer att mer än tidigare uppmuntra högskolorna att informera de studerande om faktorer som påverkar studieförmågan. Vi ordnar öppna evenemang utifrån KOTT-resultaten om de viktigaste temana för hälsofrämjande”, berättar chefsöverläkare Teija Kulmala vid SHVS.
Nätverksdagen den 25 november kan följas via internet:
Nätverksdagens program (på finska)
Källa:
Motion, sömn och fetma, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Penningspel och digitalt spelande samt användning av internet, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Användning av tobaks- och nikotinprodukter, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Alkohol- och droganvändning, webbrapporten KOTT 2024 (på finska)
Resultaten av KOTT-undersökningen i tabellform (på finska)
Ollila H, Ruokolainen O, Ikonen J (2024) Nikotiinipussien käyttö korkeakouluopiskelijoilla (på finska). Tutkimuksesta tiiviisti 49/2024. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Statistikrapport om tobaks- och nikotinprodukter 2023
Mer information:
Valtteri Pohjola (motion och sittande)
forskare
THL
tfn 029 524 7665
fornamn.efternamn@thl.fi
Sari Castrén (användning av internet och sociala medier)
forskningschef
THL
tfn 029 524 8525
fornamn.efternamn@thl.fi
Hanna Ollila (tobaks- och nikotinprodukter)
specialsakkunnig
THL
tfn 029 524 8617
fornamn.efternamn@thl.fi
Teija Kulmala
chefsöverläkare
Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)
tfn 041 731 9420
fornamn.efternamn@yths.fi
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum