Studie: Servicesedeln ger den privata sektorn en större roll i småbarnspedagogiken

Under 2010-talet började allt fler anlita privat småbarnspedagogik i Finland. Andelen barn inom de privata tjänsterna av alla barn i småbarnspedagogiken var 11 procent 2000 och nästan 19 procent 2019. Det betyder att andelen nästan fördubblades på tjugo år. En färsk studie visar att lanseringen av servicesedeln har påverkat utvecklingen ansenligt.

Att ordna småbarnspedagogik är en lagstadgad uppgift för kommunerna. Kommunerna kan bestämma om de producerar tjänsterna själva eller köper dem av en annan tjänsteproducent. Sedan 1997 har familjerna haft möjlighet att få FPA:s stöd för privat vård av barn och eventuellt också kommuntillägg. Sedan 2009 har kommunerna kunnat bevilja familjerna servicesedlar för småbarnspedagogik. Servicesedeln kombinerar aspekter av den offentliga och den privata sektorn.

Servicesedeln minskar andelen kommunala tjänster och stöd för privat vård av barn

Enligt studien minskade de kommunala tjänsternas andel i medeltal med 3 procentenheter för barn under 3 år och med 7 procentenheter för barn i åldern 3–5 år när servicesedeln infördes. Servicesedeln ersatte i medeltal 1,5 procentenheter av användningen av stödet för privat vård av barn under 3 år och 3 procentenheter av stödet för barn i åldern 3–5 år.

– Sedan servicesedeln infördes har både de kommunala tjänsterna och stödet för privat vård använts mindre, men effekten på antalet privata daghem är inte lika tydlig. Stora städer som inte införde servicesedeln under den undersökta perioden kan ha en påtaglig effekt på resultatet, säger Tapio Räsänen, specialforskare på FPA.

Största delen av småbarnspedagogiken produceras ändå fortfarande i offentlig regi. År 2019 var nästan tre av fyra daghem i Finland kommunala. I nästan hälften av kommunerna fanns inte några privata tjänster alls inom småbarnspedagogiken. Samtidigt fanns det kommuner där de privata tjänsternas andel var cirka 40 procent.

– Med hjälp av servicesedeln har kommunerna kunnat fylla luckorna i sin egen serviceproduktion. De har också kunnat använda servicesedeln för att ersätta befintliga avtal om köpta tjänster, säger Räsänen.

Servicesedelns effekter varierar i olika typer av kommuner

Andelen privata tjänster ökade som en konsekvens av servicesedeln i synnerhet i landsbygdskommuner. I urbana kommuner halverades privatvårdsstödets andel när servicesedeln infördes, och i mindre kommuner minskade andelen ännu mer.

– Många kommuner har försökt möta det ökade servicebehovet med hjälp av servicesedeln. Men samtidigt är det möjligt att efterfrågan på småbarnspedagogik har minskat på små orter och att i synnerhet offentliga daghem har stängts, säger forskardoktor Ville Ruutiainen vid Tammerfors universitet.

När kommuner inför servicesedeln motiveras det ofta med att fler familjer får möjlighet att välja mellan offentliga och privata tjänsteproducenter. Men enligt en tidigare studie använder högutbildade vårdnadshavare servicesedeln oftare än lågutbildade gör det.

– I Finland har småbarnspedagogiken varit baserad på ett starkt offentligt servicesystem och en liten, relativt självständig privat sektor som subventionerats genom stödet för privat vård. Servicesedlarna vinner terräng på bekostnad av båda de traditionella systemen, men vad det här innebär för barnen och familjerna kräver mer forskning, säger Ruutiainen.

Mer information

Ursprunglig publikation: Ruutiainen, Ville & Räsänen, Tapio. (2024). Universalismin ja markkinamallin välissä – Varhaiskasvatuksen palvelusetelin käyttöönoton vaikutuksia varhaiskasvatusjärjestelmälle. Yhteiskuntapolitiikka 4/2024. URN:NBN:fi-fe2024112797220

Ville Ruutiainen
universitetslärare, Jyväskylä universitet
forskardoktor Tammerfors universitet (1.8–31.12.2024)
ville.i.ruutiainen@jyu.fi
040 805 3539

Tapio Räsänen
specialforskare, FPA
tapio.rasanen@kela.fi
tfn 020 634 1789