Hushållens innehav i investeringsfonder ökade under 2024

År 2024 investerade finländska hushåll 1,6 miljarder euro netto mer i finländska investeringsfonder[1]. Klart mest (1,0 miljarder euro) nya investeringar gjordes i aktiefonder och näst mest (500 miljoner euro) i räntefonder. Av de olika fondtyperna registrerade endast fastighetsfonder ett större belopp i inlösen än i nya investeringar, totalt 240 miljoner euro.
Utöver de nya investeringarna ökade också värdet på de inhemska fondinnehaven under 2024 med över 3 miljarder euro. Vid utgången av 2024 uppgick hushållens investeringar i inhemska investeringsfonder till 38,7 miljarder euro. Dessutom hade hushållen en betydande andel (uppskattningsvis 25,1 miljarder euro[2]) investeringar i inhemska investeringsfonder genom fondanknutna försäkringsavtal.
Under 2024 investerade de finländska hushållen också 1,2 miljarder euro mer i utländska investeringsfonder[3] och värdet på innehaven ökade med 1,0 miljarder euro. Vid utgången av 2024 utgjorde hushållens fondandelsinnehav i utländska investeringsfonder 8,6 miljarder euro, då de vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan var 6,5 miljarder euro. Därtill hade hushållen genom fondanknutna försäkringsavtal investeringar (uppskattningsvis 10,5 miljarder euro) i utländska investeringsfonder.
Finländska hushålls innehav i utländska aktier avkastade bättre än innehaven i finländska aktier under 2024
Vid utgången av 2024 uppgick hushållens börsnoterade aktieinnehav[4] till ett värde av 46,5 miljarder euro, vilket är 1 % mer än vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan. Merparten (85 %) av hushållens innehav i börsnoterade aktier bestod av aktier i finländska företag. De utländska aktiernas andel av innehaven har emellertid ökat. Vid utgången av 2024 var andelen 15 %, då den vid motsvarande tid för ett år sedan var 13 %. Under 2024 investerade hushållen 1,6 miljarder euro netto[5] mer i börsnoterade aktier.
År 2024 var avkastningsprocenten[6] för hushållens aktieinnehav i finländska företag noll. Under motsvarande tid var avkastningen på utländska företags aktier 18 %. År 2024 erhöll hushållen utdelning från finländska företag till ett värde av 1,9 miljarder euro, men aktiernas värde sjönk nästan lika mycket. Värdet på de utländska aktieinnehaven ökade med 0,9 miljarder euro och hushållen erhöll utdelning från utländska företag till ett värde av 170 miljoner euro.
Räntan på tidsbunden inlåning och placeringsdepositioner har sjunkit
Vid utgången av 2024 utgjorde inlåningen från de finländska hushållen 110,2 miljarder euro och årsökningen var 1,4 %. Under 2024 överförde hushållen tillgångar för 4,9 miljarder euro till inlåningskonton med högre ränta, vilket är klart mindre än året innan, då insättningarna på dessa konton uppgick till 9,3 miljarder euro. Vid utgången av året bestod 61 % av hushållens tillgångar på inlåningskonton av inlåning över natten (inkl. transaktionskonton), 14 % av tidsbunden inlåning och 25 % av placeringsdepositioner[7].
Genomsnittsräntan på inlåningen började sjunka under 2024. I december var genomsnittsräntan på den totala inlåningen 1,23 %. I december 2024 sjönk genomsnittsräntan på tidsbunden inlåning under 3 % och genomsnittsräntan på placeringsdepositioner under 2 %. I december 2024 var den genomsnittliga räntan på ny tidsbunden inlåning från hushållen 2,79 %, då den vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan var 3,42 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,
Ville Tolkki, telefon 09 183 2420, e-post: ville.tolkki(at)bof.fi.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/.
Nästa publiceringstillfälle 8.5.2025 kl. 10.
[1] Inkluderar finskregistrerade investeringsfonder och specialinvesteringsfonder.
2] Vid utgången av september 2024. Uppskattningen har beräknats utgående från Finans Finlands statistik över sparkapitalet i försäkringar och Finlands Banks statistik om försäkringsbolag.
[3] Fondandelar i förvar i Finland.
[4] I förvar i Finland.
[5] Förvärv – avyttringar.
[6] Avkastningen har beräknats utgående från månatliga omvärderingar till följd av prisförändringar på aktier samt erhållna utdelningar.
[7] Placeringsdepositioner är inlåning med uppsägningstid. De har ingen överenskommen löptid (till skillnad från tidsbunden inlåning), men de kan tas ut i kontanter efter en viss uppsägningstid eller mot straffavgift (till skillnad från inlåning över natten). I denna kategori ingår också placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor.
Länkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum