Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Välkommen till presskonferensen för utställningen Gränsöverskridare onsdagen den 5 mars 2025 kl. 10.15.

18.2.2025 10:00:00 EET | Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum | Pressmeddelande

Dela

Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen den 5 mars 2025 kl. 10.15 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan. 

Gränsöverskridare samlar för första gången 1800-talets resande kvinnliga konstnärers arbeten 7.3–24.8.2025. Då konstnärerna på Gränsöverskridare var verksamma hade kvinnor ännu inte rösträtt. Kvinnor tvingades ofta välja mellan karriär och familj: i och med äktenskap blev de ofta tvungna att sluta med sitt arbete som konstnär. Många av de modiga konstnärerna på utställningen har varit förebilder för kvinnliga konstnärer som levde senare, såsom Helene Schjerfbeck och Ellen Thesleff. Ett konsthistoriskt betydande utställning lyfter fram tidigare helt okända konstnärer och deras nätverk, och presenterar verk som aldrig tidigare setts i Finland. Utställningen är en fortsättning på Ateneums arbete som en pionjär inom forskningen kring kvinnliga konstnärer.

Obs! Du hittar pressbilderna nedan. Bertha Froriep: Porträtt av Victoria Åberg (1880). Amanda Kjellberg: Porträtt av fröken Charlotta Fredrika Sparre utklädd till Vestal, kopia efter Nonotte (1870–1879). Maria Martinau: Kvinnoporträtt (ca 1880–1899) Julie Hagen-Schwarz: Självporträtt (1855). Alexandra Frosterus-Såltin: Ung dam (1858). Nathalie Martinau: Trotjänarinna (1882). Ida Silfverberg: Självporträtt (1868). Elisabeth Jerichau-Baumann: Kvinnohuvud (1874). Johanne Mathilde Dietrichson: Självporträtt (1865).
Obs! Du hittar pressbilderna nedan. Bertha Froriep: Porträtt av Victoria Åberg (1880). Amanda Kjellberg: Porträtt av fröken Charlotta Fredrika Sparre utklädd till Vestal, kopia efter Nonotte (1870–1879). Maria Martinau: Kvinnoporträtt (ca 1880–1899) Julie Hagen-Schwarz: Självporträtt (1855). Alexandra Frosterus-Såltin: Ung dam (1858). Nathalie Martinau: Trotjänarinna (1882). Ida Silfverberg: Självporträtt (1868). Elisabeth Jerichau-Baumann: Kvinnohuvud (1874). Johanne Mathilde Dietrichson: Självporträtt (1865).

Presskonferens för media onsdag 5.3 kl. 10.15 – också på nätet

Presskonferensen för utställningen hålls i Ateneum-salen med början kl. 10.15. Ateneums dörrar öppnar kl. 10. Till och med kl. 13 kan man stifta bekantskap med utställningen på våning 3 på museet. Det går också att följa presskonferensen på nätet. 

Vid evenemanget kommer utställningens kurator Anne-Maria Pennonen att diskutera utställningen tillsammans med Ateneums museichef Anna-Maria von Bonsdorff och den andra huvudredaktören för utställningspublikationen Hanne Selkokari.

Presskonferensen hålls på finska och engelska. Vänligen anmäl dig senast den 4.3.2025. Anmäl dig genom att klicka på den här länken.

Läs ankomstanvisningarna 

Det går också att följa presskonferensen på nätet 

Logga in på presskonferensen på nätet genom att klicka på den här länken. Man kan logga in från och med kl. 10 och presskonferensen inleds kl. 10.15. Under presskonferensens gång kan man ställa frågor genom att skriva i chatten. 

För att följa presskonferensen på mobil eller surfplatta krävs att Teams-appen är installerad. På dator kan man också följa presskonferensen i webbläsaren. Vi rekommenderar webbläsarna Chrome eller Edge, uppdaterade till senaste version.  

Information:
Informatör Reetta Haarajoki, tfn 050 476 6290, reetta.haarajoki [a] ateneum.fi 
Kommunikationschef Anna Kari, tfn 040 717 8185, anna.kari [a] ateneum.fi 

Gränsöverskridare förändrar vår uppfattning om kvinnliga konstnärers liv på 1800-talet

Gränsöverskridare – 1800-talets resande kvinnliga konstnärer
7.3–24.8.2025 

För att få en bättre utbildning måste konstnärerna på 1800-talet resa utomlands, som till Düsseldorf, Dresden, München eller Berlin i Tyskland. Kvinnor fick bara studera som manliga konstnärers privatelever eller i konstskolar som de hade grundat för kvinnor. 

Att resa var långsamt, ibland farligt, och krävde specialarrangemang eftersom en kvinna inte tilläts resa ensam. Resandet påverkade också verkens motiv: blommor, stilleben och porträtt var att föredra som motiv, snarare än landskap. Kvinnor klädde sig enligt tidens mode i krinolin, och därför var det enklare att måla inomhus än utomhus.  

Då konstnärerna på Gränsöverskridare var verksamma hade kvinnor ännu inte rösträtt. Kvinnor tvingades ofta välja mellan karriär och familj: i och med äktenskap blev de ofta tvungna att sluta med sitt arbete som konstnär. Många av de modiga konstnärerna på utställningen har varit förebilder för kvinnliga konstnärer som levde senare, såsom Helene Schjerfbeck och Ellen Thesleff. 

Ett konsthistoriskt betydande utställning lyfter fram tidigare helt okända konstnärer och deras nätverk, och presenterar verk som aldrig tidigare setts i Finland. Utställningen är en fortsättning på Ateneums arbete som en pionjär inom forskningen kring kvinnliga konstnärer, och kurator för utställningen är amanuens Anne-Maria Pennonen. Den belyser Tysklands betydelse som konstland och resemål jämfört med Frankrike, som det har forskats mycket mer om. 

Alla de nordiska, baltiska, tyska och polska konstnärerna på Gränsöverskridare studerade och arbetade i Tyskland på 1800-talet. Finska konstnärer på utställningen är bland annat Fanny ChurbergAlexandra Frosterus-SåltinIda Silfverberg och Victoria Åberg, och utländska Jeanna BauckMathilde Bonnevie-DietrichsonMarie Ellenrieder, Julie Hagen-SchwarzElisabeth Jerichau-BaumannMagda KrönerAmalia LindegrenEmmy Lischke och Bertha Wegmann. På utställningen ses också teckningar ur Naturhistoriska centralmuseets samlingar av den första kvinnliga vetenskapliga illustratören i Finland, Hilda Olson. Totalt visas målningar, skulpturer och teckningar av mer än 50 konstnärer, som alla är kvinnor.  

Samarbetspartner för den internationella utställningen och en av dem som lånat ut verk för utställningen är Kunstpalast i Düsseldorf, där en annan version av utställningen visas på hösten 2025, efter Ateneums utställning. Många av de visade verken kommer ur Finlands Nationalgalleris samlingar, och utöver dem har verk lånats av bland annat Alte Nationalgalerie (Tyskland), Nationalmuseum (Sverige), Göteborgs konstmuseum, Nasjonalmuseet (Norge), Ny Carlsberg Glyptotek och Statens Museum for Kunst (Danmark) samt Estlands konstmuseum. 

I samband med utställningen publiceras en omfattande utställningskatalog på finska, svenska och engelska. Chefredaktörer för publikationen är Anne-Maria Pennonen och Hanne Selkokari. I boken publiceras sammanlagt 18 artiklar av internationella forskare. 

Konstmuseet Ateneum
Öppettider och inträdesavgifter år 2025


Museet är öppet på följande sätt 27.1–30.6.2025 och 1.9–31.12.2025:
Måndag stängt | Tisdag–onsdag kl. 10–18 | Torsdag kl. 10–20 | Fredag kl. 10–18 | Lördag–söndag kl. 10–17 |  

I juli och augusti är museet öppet också på måndagar. Öppettiderna 1.7–31.8.2025 är:
Måndag kl. 11–17 | Tisdag–onsdag kl. 10–18 | Torsdag kl. 10–20 | Fredag kl. 10–18 | Lördag–söndag kl. 10–17  

Inträdesavgifter
Normal inträdesbiljett vid kassan 22 € | Normal inträdesbiljett på nätet 20 € | Inträdesbiljett till rabattpris 12 € | 18–24-åringar 12 € | Under 18-åringar gratis | Fritt inträde med Museikortet    

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Alma Erdmann: Kvinna från Schwarzwald (1899). Staatliche Museen zu Berlin, Nationalgalerie. Foto: Staatliche Museen zu Berlin, Nationalgalerie /Andres Kilger
Alma Erdmann: Kvinna från Schwarzwald (1899). Staatliche Museen zu Berlin, Nationalgalerie. Foto: Staatliche Museen zu Berlin, Nationalgalerie /Andres Kilger
Ladda ned bild
Hilda Olson: Spindlar, Helsingfors botaniska trädgård, 8.5.1860 och 12.5.1861 Alexander von Nordmanns arkivmaterial, Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors universitet. Foto: Finlands Nationalgalleri | Aleks Talve
Hilda Olson: Spindlar, Helsingfors botaniska trädgård, 8.5.1860 och 12.5.1861 Alexander von Nordmanns arkivmaterial, Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors universitet. Foto: Finlands Nationalgalleri | Aleks Talve
Ladda ned bild
Victoria Åberg: Vy från Capri (1879), Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen
Victoria Åberg: Vy från Capri (1879), Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen
Ladda ned bild
Elisabeth Jerichau-Baumann: Kvinnohuvud (1874). Göteborgs konstmuseum. Foto: Göteborgs konstmuseum / Hossein Sehatlou
Elisabeth Jerichau-Baumann: Kvinnohuvud (1874). Göteborgs konstmuseum. Foto: Göteborgs konstmuseum / Hossein Sehatlou
Ladda ned bild
Fanny Churberg: Månskenslandskap (1878). Fortums Konststiftelses samling. Foto: Fortums Konststiftelses samling  / Rauno Träskelin
Fanny Churberg: Månskenslandskap (1878). Fortums Konststiftelses samling. Foto: Fortums Konststiftelses samling  / Rauno Träskelin
Ladda ned bild
Magda Kröner: Stilleben med körsbär och jordgubbar i en flätad korg (1904). Kunstpalast, Düsseldorf. Foto: Kunstpalast - Horst Kolberg – ARTOTHEK
Magda Kröner: Stilleben med körsbär och jordgubbar i en flätad korg (1904). Kunstpalast, Düsseldorf. Foto: Kunstpalast - Horst Kolberg – ARTOTHEK
Ladda ned bild
Helmi Biese: Stormklipporna på Villinge, slutet av 1890-talet, Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen
Helmi Biese: Stormklipporna på Villinge, slutet av 1890-talet, Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Jenni Nurminen
Ladda ned bild
Maria Martinau: Flicka (odaterad). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen
Maria Martinau: Flicka (odaterad). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen
Ladda ned bild

Länkar

Finlands Nationalgalleri är det nationella museet för bildkonst. Nationalgalleriet upprätthåller tre av de kändaste museerna i Finland: Konstmuseet Ateneum, Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Vidare administrerar Nationalgalleriet den nationella konstsamlingen och arkivet kring den, bygger upp vårt kulturarv och främjar kulturbildningen. 

Andra språk

Följ Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Välkommen till presskonferensen för utställningen Eero Nelimarkka den 11 mars kl. 10.15.24.2.2026 10:00:00 EET | Pressmeddelande

Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen den 11.3.2026 kl. 10.15 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan. Utställningen tar upp Eero Nelimarkkas (1891–1977) hela karriär och betraktar den mångsidiga konstnären med nya ögon. Utställningen belyser det perspektiv genom vilket Nelimarkka såg världen. Konstnärens fascinerande livsberättelse skildrar den resa genom vilken en son till en tvätterska i Vasa gjorde en målmedveten konstnärskarriär och blev en av Finlands mest omtyckta konstnärer.

Tervetuloa Eero Nelimarkka -näyttelyn tiedotustilaisuuteen keskiviikkona 11.3.202624.2.2026 10:00:00 EET | Tiedote

Näyttelyn tiedotustilaisuus on keskiviikkona 11.3.2026 klo 10.15 sekä Ateneumissa että verkossa – lisätiedot alempana. Eero Nelimarkan (1891–1977) koko uran kattava näyttely katsoo monipuolista taiteilijaa uusin silmin ja valottaa sitä, millaisen linssin läpi hän katsoi maailmaa. Taiteilijan kiehtova elämäntarina kertoo matkan vaasalaisen pyykinpesijän pojasta yhdeksi Suomen suosituimmista taiteilijoista, joka teki määrätietoisen taiteilijanuran.

Welcome to the Eero Nelimarkka exhibition press conference on Wednesday 11 March 2026, at 10:1524.2.2026 10:00:00 EET | Press release

A press conference for the exhibition will be held on Wednesday 11 March 2026 at 10:15, on site at the Ateneum and online. For more information, see below. An exhibition covering the entire career of Eero Nelimarkka (1891–1977) takes a fresh look at the versatile artist and sheds light on his view of the world. Nelimarkka’s fascinating life story traces his journey from being the son of a washerwoman in Vaasa to becoming one of Finland’s most popular artists, whose career was one of a dedicated artist.

Utställningarna år 2026 är Eero Nelimarkka, Arcana Borealis och Elga Sesemann11.11.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande

Utställningarna på Ateneums tredje våning år 2026 är Eero Nelimarkka som öppnar i mars och Arcana Borealis – Nordens kvinnor och esoterism som öppnar i oktober. Dessutom öppnar i augusti en ny utställningsserie på första våningen: Moderna klassiker. Den första konstnären som visas i serien är Elga Sesemann. På andra våningen visas samlingsutställningen En tidsfråga. Utställningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien är öppen till 1.2.2026.

Vuoden 2026 näyttelyt ovat Eero Nelimarkka, Arcana Borealis ja Elga Sesemann11.11.2025 11:00:00 EET | Tiedote

Ateneumin taidemuseon kolmannen kerroksen näyttelyt vuonna 2026 ovat maaliskuussa avautuva Eero Nelimarkka ja lokakuussa avautuva Arcana Borealis – pohjoisen naiset ja esoteerisuus. Lisäksi ensimmäisessä kerroksessa avataan elokuussa uusi näyttelysarja Modernit klassikot, jonka ensimmäisenä taiteilijana nähdään Elga Sesemann. Toisessa kerroksessa on esillä kokoelmanäyttely Ajan kysymys. Näyttely Gallen-Kallela, Klimt & Wien on avoinna 1.2.2026 asti.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye