Staten får inte överföra finansieringsansvaret för sina trafikuppgifter till kommunerna

Den andra Trafik 12-plan i ordningen, dvs. den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen som beretts av Kommunikationsministeriet, och miljörapporten har varit på remiss.

Kommunförbundet konstaterar att man nationellt bör sträva efter en plan som skapar en hållbar grund för utvecklingen av trafiksystemet och för budgetramen över regeringsperioderna. Här finns det mycket kvar att göra.

I planutkastet oroar man sig över den offentliga ekonomin, men endast för statens del. Den föreslagna nivån på budgetfinansieringen är därför knapp. Man försöker öka kommunernas finansieringsansvar för statens trafikuppgifter. Det här gäller utöver finansieringen av utvecklingen av trafiknätet nu också bland annat köp av persontågtrafiken samt flygtrafiken. Kommunförbundet anser att detta strider mot arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna. 

Planen försöker etablera samfinansieringsmodellen mellan staten och kommunerna som föreslogs i den första Trafik 12-planen. I den är statens finansieringsandel endast 50 procent för projekt som genomförs på statens nät som avsevärt förbättrar stadsregionens trafiksystem. Den andra hälften skulle falla på kommunerna att betala.

– Modellen är helt orimlig: Staten har inte kommit överens med kommunerna om modellen och Kommunförbundet och städerna kritiserar starkt samfinansieringsmodellen i planen från 2021. Ett avtalsbaserat samarbete kan inte vara ett ensidigt beslut, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Utgångspunkten för lagstiftningen är att staten ansvarar för statens trafikleder och kommunerna för gatunätet. Riksdagen förutsatte i sin skrivelse om Trafik 12-planen från 2021 att statsrådet ska se till att samfinansieringsmodellen inte ändrar de grundläggande principerna för finansieringsansvaret för trafikprojekt.

– Man kan dock se en utveckling där staten genom avtal med enskilda kommuner motiverar sitt mål att dra upp enhetliga riktlinjer för kommunsektorn. Detta leder till ensidig diktering och en helt orimlig situation för de enskilda kommunerna i förhållande till deras ekonomiska bärkraft, säger Johanna Vilkuna, utvecklingschef för trafikärenden.

Kommunförbundet anser att till exempel tågtrafiken är en riksomfattande fråga som hör till staten. Regionernas tillgänglighet med tåg kan inte vara beroende av kommunernas finansiering. Staten kan inte förutsätta att kommunerna deltar i anskaffning av tågtrafik, i materielbolag och i infrastruktur.

Kommunerna har ett eget omfattande uppgiftsfält, anpassningsbehov inom den kommunala ekonomin och stora investeringsbehov och eftersatta reparationer. Tilläggskostnader täcks med skattehöjningar, lån eller genom att gallra bort andra behov. Kommunerna har inte råd att betala för statens uppgifter.

En annan stor brist i planen är att stadsregionerna och stödjandet av deras tillväxt inte har beaktats tillräckligt i planutkastet. Stadsregionernas och kommunernas betydelse för den ekonomiska tillväxten bör också identifieras i statens plan.