Framtidsbarometern 2025: Finländarnas framtidstro har rasat – förtroendet är svagt för demokratin i kommunerna och välfärdsområdena

Trots det oroliga världsläget och den allmänna osäkerheten är det endast 14 procent av finländarna som bedömer att den personliga framtiden kommer att bli sämre eller betydligt sämre än idag. Dessutom anser mer än hälften av finländarna att de kan påverka sin egen framtid.

Enligt den fjärde omgången av Framtidsbarometern har finländarnas intresse för framtiden hållit sig på en hög nivå – nästan alla (85 %) har ett intresse för framtiden. Majoriteten (75 %) anser också att vi kan påverka framtiden. Bland de olika åldersgrupperna har ungdomarnas (15–24 år) framtidstro kontinuerligt varit starkast. För dem ser framtiden bättre ut än för äldre åldersgrupper, och de tror också att det är möjligt  att påverka framtiden.

Däremot har tron på en bättre framtid för Finland försvagats. Endast 18 procent ser en bättre framtid än idag för Finland (en minskning med 11 procentenheter jämfört med föregående Framtidsbarometer 2023). Finländarnas syn på mänsklighetens framtid är ännu dystrare. Endast 11 procent av finländarna ser en bättre framtid än idag.

”De senaste årens kriser har självklart varit en prövning för medborgarnas och nationernas framtidstro. Även om finländarnas framtidstro har försvagats är den fortfarande stark. Vi litar på att vi kan påverka framtiden. . Det är en tillgång som vi borde kunna utnyttja bättre när vi planerar samhällets förnyelse och förbereder oss för olika framtidsscenarier”, säger Veera Heinonen, direktör för förutsägelse och utbildning vid Sitra.

Dystert i Södra Savolax, positivt i Birkaland

Det finns inga större skillnader i finländarnas inställning till framtiden mellan välfärdsområdena. Däremot varierar  synen på den egna hemkommunens framtid. Bland Finlands landskap bedöms framtidsutsikterna vara dystrast i Södra Savolax, där upp till hälften av undersökningsdeltagarna ser en sämre framtid än idag för sin hemkommun. I Birkaland däremot är inställningen positivare, och 37 procent av invånarna ser en bättre framtid än idag för sin kommun medan  endast en fjärdedel ser en sämre framtid.

Landsbygdskommunernas invånare är mer benägna att se en sämre framtid för sin kommun än de som bor i stadskommuner. En fjärdedel av invånarna i städerna ser en bättre framtid, jämfört med endast 18 procent av de som bor på landsbygden.

Jämfört med Framtidsbarometern från 2021 som genomfördes under det senaste kommunalvalet, är synen på hemkommunens framtid idag mer pessimistisk i nästan alla landskap.

Det saknas inspirerande visioner och långsiktighet i beslutsfattandet
I denna omgång av Framtidsbarometern tillfrågades inte bara medborgarna utan även beslutsfattarna i kommunerna och välfärdsområdena om sin syn på framtiden. Endast 11 procent av medborgarna anser att beslutsfattarna har en inspirerande framtidsvision för det egna välfärdsområdet. Motsvarande siffra bland beslutsfattarna är 18 procent. Resultaten på kommunnivå är något positivare. Medborgarna och beslutsfattarna är också överens om att beslut på lokal nivå och områdesnivå inte beaktar de långsiktiga effekterna i tillräckligt hög grad.

Det är också nedslående för demokratin i kommunerna och välfärdsområdena att endast 15 procent av medborgarna upplever att de kan påverka den egna hemkommunens framtid. Närmare hälften av finländarna anser att de inte har tillräckliga möjligheter att delta i diskussioner om den egna hemkommunens framtid.

”Framtidsbarometerns resultat visar att medborgarna för närvarande inte ser beslutsfattandet lokalt och i välfärdsområdena i Finland  som en politisk och demokratisk process som bygger en bättre framtid. I stället framträder bilden av en kortsiktig förvaltning som invånarna i kommunerna och välfärdsområdena inte har någon större möjlighet att påverka”, säger Jukka Vahti, ledande expert på förutsägelse vid Sitra.

Påstående	Medborgare	Beslutsfattare
Beslutsfattarna har inspirerande framtidsvisioner för mitt välfärdsområde.	11 % instämmer, 64 % instämmer inte.	18 % instämmer, 60 % instämmer inte.
Beslutsfattarna har inspirerande framtidsvisioner för min hemkommun.	21 % instämmer, 47 % instämmer inte.	55 % instämmer, 31 % instämmer inte.
Långsiktiga effekter beaktas i tillräckligt hög grad i beslutsfattandet.	11 % instämmer, 67 % instämmer inte.	23 % instämmer, 66 % instämmer inte.

Arbete, säkerhet och tryggandet av välfärdssamhället styr röstningsbesluten i välfärdsområdes- och kommunalvalen 2025

Finländarna vill att fler arbetstillfällen skapas och att ungdomarnas välbefinnande förbättras under de kommande tio åren. Även bevarandet av välfärdssamhället och säkerställandet av den nationella säkerheten ses som viktiga frågor.

Dessa frågor påverkar också röstningsbesluten i välfärdsområdes- och kommunalvalen: de tre viktigaste frågorna är arbete, bevarandet av välfärdssamhället och säkerhet.

Jämfört med Framtidsbarometern 2021 som genomfördes under kommunalvalet verkar väljarna nu vara mindre säkra på vilka frågor som kommer att påverka deras röstningsbeslut. Det är bara skapandet av arbetstillfällen som har fått en klart större betydelse än  tidigare.  

”I dessa tider med flera samtidiga kriser behöver vi gemensamma, inspirerande framtidsvisioner, inte bara reaktioner. Vi kan inte bara förbereda oss för det värsta. Det är också viktigt att bygga en framtid som vi vill ha. Våra resultat visar att  både beslutsfattare och väljare efterfrågar just det. Dessutom är det särskilt viktigt för ungdomarnas framtidstro, och därmed för allas välbefinnande”, säger Heinonen.

Framtidsbarometern 2025 är en undersökning beställd av Sitra som undersöker framtidssynen hos finländare i åldern 15–84  på fastlandet samt hos de förtroendevalda i kommuner och välfärdsområden. Undersökningen besvarades av 3 226 medborgare och 733 beslutsfattare runt om i Finland. Undersökningen genomfördes av Verian. Tidigare Framtidsbarometrar publicerades 2023, 2021 och 2019.