Välfärdsområdena främjar hälsa och välfärd – verksamheten medför betydande besparingar

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att flytta tyngdpunkten från tung service till det förebyggande arbetet och att stärka tjänsterna på primär nivå. I och med reformen blev välfärdsområdenas lagstadgade uppgift, utöver social- och hälsovårdstjänsterna, även att främja hälsa och välfärd (hyte). Arbetet utförs i samarbete med kommunerna, organisationer och andra aktörer. Syftet med Hyte-arbetet är att minska hälsoskillnaderna och främja befolkningens välfärd redan innan social- och hälsovårdstjänster behövs.

Främjandet av hälsa och välfärd har ett omfattande verksamhetsfält och innefattar olika ålders- och befolkningsgrupper från vaggan och framåt. Hyte-arbetet främjar bland annat arbets- och studieförmågan, det psykiska välbefinnandet och hälsosamma levnadsvanor. Som en del av främjandet av hälsa och välfärd förebygger man sjukdomar, olycksfall, överkonsumtion av rusmedel samt ensamhet och marginalisering. En central del av arbetet är också att i samarbete med flera aktörer trygga säkerheten i vardagen. Ett välfungerande samarbete med social- och hälsovårdstjänsterna samt kommunerna och organisationer i regionen är en nyckelfaktor för att Hyte-arbetet ska lyckas.

Vad kan man uppnå med förebyggande arbete? Till exempel har det visats att livsstilshandledning främjar bland annat mentalt välbefinnande, förebygger typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar samt minskar behovet av och kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster. Genom åtgärder som syftar till att minska alkoholkonsumtionen kan man i sin tur förebygga dödsfall, behovet av hälso- och sjukvårdstjänster och sjukfrånvaro. Hyte har en enorm sparpotential. Till exempel när det gäller frågan om att människor rör sig för lite talar man om årliga kostnader på över tre miljarder euro, och en enda marginaliserad ung person kostar enligt uppskattningar över en miljon euro.

– Arbetet med att främja hälsa och välfärd är mycket viktigt, inte bara för att vi ska kunna främja befolkningens välfärd, utan också för att vi ska agera på ett sätt som har en inverkan, som sker i rätt tid och som är kostnadseffektivt. Långsiktigt förebyggande arbete är ett sätt att dämpa ökningen av servicebehovet nu och i framtiden. Effektiva förebyggande åtgärder betalar sig både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt perspektiv. Till all lycka ökar också forskningsrönen om effekterna av hälso- och välfärdsfrämjandet hela tiden, konstaterar Miia Länsitie, specialsakkunnig vid Lapplands välfärdsområde.

Miia Länsitie, hytetu -erityisasiantuntija, Lapin hyvinvointialue
Juha Vuorijärvi, hyvinvointikoordinaattori, Etelä-Pohjanmaan hyvinvointialue
Karoliina Luukkainen, johtava asiantuntija, Varsinais-Suomen hyvinvointialue
Mari Lahtinen, kehittämispäällikkö, Pirkanmaan hyvinvointialue
Minna Mattila ja Malin Heikkinen, HYTE-erityisasiantuntijat, Itä-Uudenmaan hyvinvointialue
Tapani Kauppinen, kehittämispäällikkö, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos
Kirsi Mäkilä, hyvinvointikoordinaattori, Päijät-Hämeen hyvinvointialue
Jussi Salminen, osallisuus- ja asiakkuuspäällikkö, Keski-Pohjanmaan hyvinvointialue Soite
Henri Nevalainen, hyvinvointikoordinaattori, Keski-Pohjanmaan hyvinvointialue Soite
Johanna Lång, hyvinvointikoordinaattori, Keski-Pohjanmaan hyvinvointialue Soite
Aija Rautio, hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen päällikkö, Etelä-Karjalan hyvinvointialue
Tuula Salminen, erityisasiantuntija, Kanta-Hämeen hyvinvointialue
Sanna Salmela, hyvinvoinnin edistämisen päällikkö, Pohjois-Pohjanmaan hyvinvointialue
Jenni Jokiranta, HYTE-koordinaattori, Satakunnan hyvinvointialue
Jenni Björksten, hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen asiantuntija (ts.), Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue
Marja Veikkolainen, tehtäväaluepäällikkö, Vantaan ja Keravan hyvinvointialue
Tero Seitsonen, johtava asiantuntija, Keski-Uudenmaan hyvinvointialue

Den bifogade infografiken är endast på finska.