Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Stadsdirektörerna från 26 regionstäder: De planerade bestämmelserna om anknutna enheter i upphandlingslagen skulle försvåra tillhandahållandet av tjänster

Dela

Stadsdirektörerna i regionstäderna befarar att det blir svårare att tillhandhålla kommunala tjänster om regeringen genomför reformen av upphandlingslagen på planerat sätt. Regionstäderna tillhandahåller tjänster för närmare en miljon finländare. Ofta tillhandahålls tjänsterna i samarbete över stadsgränserna för hela stadsregionen.

Remissbehandlingen av arbetsgruppsbetänkandet i samband med revideringen av upphandlingslagen har just avslutats. Betänkandet innehåller ett förslag som strikt reglerar användningen av bolag som ägs gemensamt av kommuner, så att ingen kommun längre får ha en ägarandel på mindre än 10 procent i ett bolag som är en anknuten enhet.

Stadsdirektörerna anser att förslaget om minimiägarkravet i onödan begränsar kommunernas möjligheter att besluta om hur deras tjänster ska tillhandahållas, en rättighet som hör till deras självstyrelse.

– Ett kommunägt aktiebolag är en smidig och ändamålsenlig modell för produktionen av många olika kommunala tjänster, särskilt när tjänsterna tillhandahålls genom samarbete och upphandlas på marknaden, säger Sastamalas stadsdirektör Jarkko Malmberg, som är ordförande för nätverket för regionstäder.

Med regionstäder avses städer som utgör centrum eller centrumpar för sina ekonomiska regioner, men som inte är landskapscentrum. 

Kommunernas olikheter bör beaktas

Kommunernas resurser för att producera tjänster är olika och marknadsläget och kompetensen varierar stort runt om i landet.

– Många av de tjänster som sköts av kommunala bolag är lagstadgade. Då resurserna är begränsade måste det vara möjligt att lokalt välja det lämpligaste sättet att tillhandahålla tjänster. Förslaget till ändring av upphandlingslagen begränsar kommunernas självstyrelse i onödan, säger Maria Sorvisto, stadsdirektör i Ylivieska.

De övergångsperioder som planeras för ändringen är också helt otillräckliga.

– I förslaget är det fråga om strukturer vars omorganisering kräver tid inte bara på grund av lagstiftningen utan också på grund av kommunernas förvaltning och människornas rättsskydd. Dessutom måste man beakta olika myndighetstjänster och hur ändringen belastar dem, säger Sorvisto.

Stadsdirektörerna i regionstäderna förundras över att andra alternativ inte har utretts, utan att det mekaniska ägarandelskravet på 10 procent tjurskalligt förs vidare.

– Vi hoppas att man gör en bedömning av lagreformens konsekvenser och samtidigt överväger möjligheten till olika modeller och alternativ. Målet att öka konkurrensen är dock i princip värt att understöda, säger Malmberg.

Stadsdirektörerna som deltagit i ställningstagandet:

Malmberg Jarkko, Sastamala, ordförande för nätverket för regionstäder, tfn 040 641 6735

Sorvisto Maria, Ylivieska, vice ordförande för nätverket för regionstäder, tfn 044 429 4210

Björkroth Tomas, Lovisa, tfn 040 724 7707

Heusala Anne, Mänttä-Vilppula, tfn 040 185 1275

Heinämäki Liisa, Alavo, tfn 050 409 0830

Hänninen Joonas, Varkaus, tfn 040 676 5544

Karikumpu Päivi, Nivala, tfn 040 344 7200

Keisanen Päivi, Oulainen, tfn 044 479 3200

Lanne Viveka, Vittis, tfn 044 560 4200

Manninen Jouko, Kuusamo, tfn 044 505 4639

Mikkola-Riekkinen Leena, Brahestad, tfn 040 311 0351

Niinistö Jussi, Kannus, tfn 044 474 5236

Parkkinen Pasi, Nurmes, tfn 040 104 5001

Parkkonen, Jari, Heinola, tfn 040 086 2977

Piiroinen Juha, Suonenjoki, tfn 044 758 1403

Puoskari Jukka, Kalajoki, tfn 044 469 1200

Pusa Anna-Kaisa, Kurikka, tfn 044 020 9000

Reijula Jori, Jämsä, tfn 045 847 1133

Ruotsalainen Matti, Kemi, tfn 016 259 200

Solatie Dina, Kemijärvi, tfn 040 354 8370

Suikkanen Sami, Somero, tfn 044 779 1200

Tuononen Matti, Äänekoski, tfn 020 632 2070

Uschanoff Minna, Valkeakoski, tfn 040 335 6000

Vainio Atso, Nystad, tfn 040 567 5047                                  

Viitasaari Aki, Parkano, tfn 044 786 5201 

Vuopionperä-Kovanen Helena, Viitasaari, tfn 050 307 6114

Vid Kommunförbundet ges närmare upplysningar av koordinator Susanna Issakainen, tfn 045 316 3103

Nyckelord

Kontakter

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye