Betydande reformer och utvecklingsarbete gjordes vid Migrationsverket 2024

Centrala mål för Migrationsverket 2024 var bland annat att göra de genomsnittliga behandlingstiderna för uppehållstillstånd på grund av arbete och studier kortare i enlighet med regeringsprogrammet, stärka uppehållstillståndssystemets säkerhet, bekämpa missbruk genom att utveckla den automatiska efterhandskontrollen av tillstånd och effektivera återsändningarna.

Migrationsverkets verksamhetsmiljö var i likhet med 2022 och 2023 instabil hela 2024. Osäkerheten i verksamhetsmiljön ökade på grund av det fortsatta kriget i Ukraina och det utdragna hotet om instrumentaliserad inresa som har kontrollerats genom att stänga gränsen.

Migrationsverket förnyade sin organisation för att göra sin verksamhet ännu effektivare i den förändrade omvärlden och för att stödja uppnåendet av de resultatmål som ställts upp för verket. Uppgifter som betonades i reformen vara att stärka övervakningen och säkerheten och göra behandlingen av tillstånd smidigare. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juni 2024.

Regeringsprogrammet och målen som ställts upp i verkets resultatavtal styrde verkets arbete under 2024. Centrala teman i Migrationsverkets verksamhet var en smidig arbets- och utbildningsbaserad invandring, att säkerställa den inre säkerheten och förebygga missbruk samt smidiga återresor. Samtidigt kräver skuldsättningen inom den offentliga ekonomin och de sparmål som ställts upp för statsförvaltningen att processledningen utvecklas, verksamheten effektiveras och att digitaliseringen och automatiseringen utnyttjas maximalt.

– I fjol lyckades vi förnya vår organisation, genomföra betydande konkurrensutsättningar, göra tillståndsbehandlingen snabbare och effektivera bekämpningen av missbruk av uppehållstillståndssystemet. Behandlingstiderna för arbets- och utbildningsbaserade uppehållstillstånd i Finland hör till de kortaste i Europa. Studerande får nu ett positivt beslut på i genomsnitt 29 dygn, arbetstagare på 40 dygn och specialsakkunniga på 10 dygn, berättar utvecklingsdirektör Johannes Hirvelä. 

Verket vidtog dessutom många åtgärder för att främja förebyggandet av missbruk av tillståndssystemet och säkerheten. 

– I fjol utvidgade vi vår automatiska efterhandskontroll till att omfatta även uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare. Dessutom förberedde vi oss på att införa automationsassisterad efterhandskontroll för alla arbetsbaserade tillstånd. På så sätt kan myndigheterna i fortsättningen ingripa effektivare än förut i arbetsrelaterat utnyttjande. Samarbetet med andra myndigheter för att bekämpa hot mot den inre säkerheten fördjupades också, berättar Hirvelä. 

Migrationsverket fortsätter att utveckla verksamheten 2025. Verkets centrala utvecklingsmål i år är att avhjälpa anhopningen av medborgarskapsansökningar, förkorta behandlingstiden för asylansökningar till sex månader samt effektivera återresor och återsändningar i samarbete med polisen. Även den svaga offentliga ekonomin i Finland kräver under kommande år en betydande förbättring av produktiviteten även vid Migrationsverket. 

– Verksamhetsmiljön beträffande invandring är för närvarande osäker och kan bli föremål för snabba förändringar. Genom att förbättra produktiviteten säkerställer vi att riskerna i anslutning till den inre säkerheten bekämpas effektivt och att tillståndsförfarandena för invandring som stärker den offentliga ekonomin fungerar smidigt även när verksamhetens resurser minskar. Den produktivitetsförbättring som besparingarna kräver måste ske mycket snabbt inom endast två år, vilket kommer att vara en stor utmaning för verket, berättar Hirvelä.

Mer information till medierna 

• Utvecklingsdirektör Johannes Hirvelä, tfn 0295 434 083, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi
• Migrationsverkets verksamhetsberättelse 2024 (på finska)
• Migrationsverkets verksamhet och ekonomi