Flertydiga rättsliga frågor snabbare till högsta domstolen för avgörande

De lagändringar som nu godkänts har sin bakgrund i en framställning som högsta domstolen år 2023 gjorde hos statsrådet om att bestämmelserna om ändringssökande kompletteras. Syftet med framställningen har varit att främja högsta domstolens möjligheter att ge prejudikat och på så sätt värna om rättskipningens enhetlighet och styrningen av rättspraxis. Avsikten är att de metoder som nu träder i kraft effektivare än tidigare ska styra frågor av prejudikatkaraktär från de lägre domstolarna till högsta domstolen för avgörande och förbättra högsta domstolens förutsättningar att meddela prejudikat i ärenden som i hovrätten omfattas av systemet med tillstånd till fortsatt handläggning.

”Båda ändringarna stöder högsta domstolens prejudikatuppgift, och de har även en positiv inverkan på hur skyndsamt enskilda ärenden behandlas samt på parternas rättegångskostnader”, förklarar högsta domstolens president Tatu Leppänen.

Bestämmelsen om prejudikatfrågor innebär i praktiken att tingsrätten, hovrätten eller marknadsdomstolen separat kan hänskjuta en prejudikatfråga som framkommit i ett ärende som handläggs till högsta domstolen för avgörande. Initiativet att hänskjuta en prejudikatfråga till högsta domstolen för avgörande kan komma antingen från den domstol som behandlar målet eller från parterna. Bestämmelsen om hänskjutande av en prejudikatfråga till högsta domstolen finns i 30 a kap. 7 § rättegångsbalken.

Bestämmelsen om språngdispens i sin tur innebär i praktiken att högsta domstolen kan avgöra frågor av prejudikatkaraktär också i de ärenden där hovrätten inte har meddelat tillstånd till fortsatt handläggning, och bedöma förutsättningarna för meddelande av tillstånd till fortsatt handläggning först efter detta. Om språngdispens i högsta domstolen föreskrivs i 30 a kap. 3 a § rättegångsbalken.