Energistödets effekter ska bedömas och stödet riktas noggrannare

Syftet med energistödet har varit att främja uppnåendet av Finlands och EU:s energi- och klimatmål. Åren 2018–2023 följdes stödets effekter inte upp systematiskt. Många olika mål hade ställts upp för stödet och inget av dem prioriterades tydligt: för varje projekt kunde man anse att stödet åtminstone i liten utsträckning främjade något av målen. Detta försämrade stödets verkningsfullhet.

Bristen på tydliga resultatmål medför en risk för att stöden antingen styrs till projekt som i sig är lönsamma eller till projekt som är marginella med tanke på energi- och klimatmålen.

"Användningen av statens medel på ett ansvarsfullt sätt förutsätter att stödens effekter följs upp och att stödet riktas till de mest kostnadseffektiva projekten. Det räcker inte att stödet i viss mån främjar målen, utan det statliga stödet ska riktas till projekt som har så stora effekter som möjligt", säger överrevisor Kaisa-Reeta Koskinen.

Energistödsbeloppet som beviljas företag mångdubblades åren 2018–2023. År 2018 kunde cirka 55 miljoner beviljas i energistöd och år 2022 redan cirka 730 miljoner euro, när det vid sidan av det nationella stödet kom finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

Största delen av de stöd som arbets- och näringsministeriet (ANM) ansvarar för beviljades för produktion av förnybart väte och metan samt elproduktionsprojekt. Business Finland beviljade energistöd till små, under fem miljoner euros projekt och stödet riktades i huvudsak till solel, utnyttjande av spillvärme och förbättring av byggnaders energieffektivitet.

Anvisningarna har möjliggjort varierande användning av stödkriterierna

Vid revisionen analyserades också stödansökningar. Även om anvisningarna för energistödet har varit heltäckande har de ändå gjort det möjligt att tillämpa stödkriterierna på olika sätt. Beräkningen av utsläppseffekten och den energibesparing som projekten åstadkommit samt bedömningen av projektens lönsamhetsuppgifter har varit oenhetlig.

"På grund av de vaga anvisningarna är de uppgifter som företagen uppgett inte jämförbara. Detta har försvårat jämförelsen mellan projekten och kunnat äventyra en jämlik behandling av de sökande. Närmare anvisningar om hur man gör ansökningar och hur de behandlas bör ges”, säger överrevisor Pietari Suomela.

I nuläget har sökanden exempelvis relativt fritt kunnat välja energipriserna som används för att uppskatta de kostnadsbesparingar som projekten ger upphov till. Kostnadsbesparingarna påverkar i sin tur avsevärt hur lönsamma och därigenom stödberättigade projekten framstår. På grund av variationerna i de använda energipriserna kan likadana projekt antingen framstå som stödkrävande eller mycket lönsamma i sig.

Statens revisionsverk rekommenderar att arbets- och näringsministeriet utarbetar konkreta resultatmål för energiinvesteringsstödet och uppföljning av dem. Dessutom ska anvisningarna uppdateras så att ansökningarna är jämförbara. ANM bör också utveckla stödkriterierna och stödprocessen så att stödet genuint riktas till ny teknologi och projekt med de mest kostnadseffektiva utsläpps- och energieffekterna.

Läs publikationen: Stöd för energiinvesteringar som främjare av den gröna omställningen