Utställningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien hämtar Wiens puls till Ateneum

De unga konstnärerna vid sekelskiftet 1900 ville på ett radikalt sätt lösgöra sig från de konservativa konstidealen och ta kurs mot en ny, friare konstuppfattning. Den kändaste frigörelsen av denna art varWiensecessionen som år 1897 grundades under ledning av Gustav Klimt.  

Utstsällningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien berättar om de konstnärer Akseli Gallen-Kallela samarbetade med och i vars utställningar han deltog. Wien var i början av 1900-talet ett pulserande centrum för nya tankar, stilar och internationella influenser, och staden lockade konstnärer på olika områden från hela Europa. Deras strävan att förnya både konsten och konstlivet lyfts fram på utställningen som omfattar både modern konst och formgivning.  
 
Den breda rörelsen förenades av en önskan att utveckla en ny identitet och förenkla 

Secessionisternas huvudmål var jämlikhet mellan alla konstformer. Bildkonsten, arkitekturen, hantverket, formgivningen och modet skulle avbilda en förändrad och modern livsstil. De förenades av önskan att utveckla en ny identitet och livsstil, samt av ett intresse för stora, offentliga konstverk och för att avbilda skönhet. Den breda rörelsen var inte en enhetlig konstriktning utan den omfattade flera stilriktningar och en strävan efter stilisering och förenkling.

Akseli Gallen-Kallela fokuserade på finska motiv men utvecklade sitt uttryck i nära interaktion med de internationella modernisterna. En av dem var Koloman Moser som delade Gallen-Kallelas intresse för allkonstverk (Gesamtkunstwerk) och en tanke om jämlikhet mellan alla konstformer. Gallen-Kallela arbetade i Centraleuropa åren 1895–1908, och han deltog i de olika secessionsgruppernas utställningar i flera städer i Tyskland samt två gånger i Wien, åren 1901 och 1904. 

Även kvinnor verkade som konstnärer och designer 

Kvinnor kunde inte officiellt bli medlemmar i secessionen men de deltog i rörelsens utställningar och deras roll i reformarbetet var betydande. Kvinnornas roll som konstnärer och designer framhävdes särskilt i konst- och hantverksföreningen Wiener Werkstätte som var verksam 1903–1932 och som kombinerade konst och vardagliga föremål i högklassig helhetsdesign. Wiener Werkstätte får en egen avdelning på utställningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien. 

Utöver bildkonst visas på utställningen också fotografier och formgivning: vardagsföremål, smycken och mode, som modedesignern Emilie Flöges reformdräkt. Reformdräktens nya form befriade kvinnan från getingmidjans ideal och korsettens strypgrepp. Flöge var en österrikisk modedesigner, affärskvinna och Gustav Klimts långvarigaste partner.  

På utställningen visas verk av bland annat följande konstnärer och formgivare: Emilie Flöge, Akseli Gallen-Kallela, Ferdinand Hodler, Josef Hoffmann, Gustav Klimt, Broncia Koller-Pinell, Max Kurzweil, Elena Luksch-Makowsky, Koloman Moser, Edvard Munch och Egon Schiele. 

Utställningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien genomförs i samarbete med konstmuseet Belvedere i Wien. Kurator för utställningen är Ateneums intendent Anu Utriainen och i projketet har FD Arnika Groenewald-Schmidt (konstmuseet Belvedere) fungerat som sakkunnig. Utställningskatalogen publiceras på finska, svenska och engelska.  
 
Gallen-Kallela, Klimt & Wien på Ateneum 26.9.2025–1.2.2026 

Öppettider och inträdesavgifter

Öppettider 27.1–30.6.2025 och 1.9–31.12.2025: 
Måndag stängt | Tisdag–onsdag kl. 10–18 | Torsdag kl. 10–20 | Fredag kl. 10–18 | Lördag–söndag kl. 10–17 |  

I juli och augusti är museet öppet också på måndagar. Öppettiderna 1.7–31.8.2025 är:  Måndag kl. 11–17 | Tisdag–onsdag kl. 10–18 | Torsdag kl. 10–20 | Fredag kl. 10–18 | Lördag–söndag kl. 10–17 |

Inträdesavgifter: Normal inträdesbiljett vid kassan 22 € | Normal inträdesbiljett på nätet 20 € | Inträdesbiljett till rabattpris 12 € | 18–24-åringar 12 € | Under 18-åringar gratis | Fritt inträde med Museikortet