Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Sjukligheten är fortfarande vanligast i östra och norra Finland bland både män och kvinnor. I synnerhet alkoholrelaterade sjukdomar, allvarliga psykiska problem samt muskel- och skelettsjukdomar är vanligare i dessa välfärdsområden än i det övriga landet.
Alkoholrelaterade sjukdomar i Finland är vanligaste i välfärdsområdena i Södra Karelen, Kajanaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Norra Savolax. Alkoholrelaterade sjukdomar är också vanliga i Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen. Förutom dessa är alkoholrelaterade sjukdomar vanliga bland män även i Mellersta Österbotten och bland kvinnor i Vanda-Kervo välfärdsområde.
Alkoholrelaterade sjukdomar verkar ha blivit något vanligare i hela landet 2017–2023, men de regionala skillnaderna är stora. Alkoholrelaterade sjukdomar har ökat mest i Kajanaland och Kymmenedalen, medan den tydligast minskat i Norra Savolax och Västra Nyland.
”Det är viktigt att följa med denna utveckling när alkohollagstiftningen ändras. Att alkoholrelaterade sjukdomar blir vanligare tyder på att en lättare tillgång till alkohol kan försämra situationen i synnerhet för riskanvändare av alkohol. Detta märks snabbare i sjukligheten än i alkoholrelaterade dödsfall, som enligt de senaste uppgifterna från 2023 har ökat något”, berättar Marke Jääskeläinen, specialist vid THL.
Arbetsoförmåga vanligast i Östra Finland
Bland män är sjukpension och sjukdagpenning vanligast i Kajanaland. Bland kvinnor är sjukpensioner vanligast i Norra Savolax och sjukdagpenning i Lappland.
Både män och kvinnor får oftast yrkesinriktad rehabilitering i Norra Karelen.
Det finns regionala skillnader i utvecklingen av utbetalda invalid- och sjukpensioner och sjukdagpenningar samt positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering.
Till exempel i de flesta välfärdsområden i Nyland har antalet invalid- och sjukförmåner som betalas ut minskat medan de positiva besluten om yrkesinriktad rehabilitering har ökat under de senaste åren.
”Denna goda utveckling vittnar om att man i regionerna har allt kortare sjukfrånvaroperioder och får yrkesinriktad rehabilitering oftare än tidigare”, berättar överläkare Riitta Luoto vid FPA:s undersökning.
I vissa välfärdsområden är situationen den motsatta. Till exempel i Kajanaland, Satakunda och Egentliga Finland har det blivit vanligare med invalid- och sjukförmåner samtidigt som positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering minskat.
”Detta kan tyda på flaskhalsar i tillgången till vård”, konstaterar Luoto.
Det nationella hälsoindexet som stöd för planering och utvärdering av regionernas verksamhet
Det nationella hälsoindexet erbjuder referensdata för välfärdsområdena och kommunerna. Informationshelheten beskriver skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga hos befolkningen mellan kommuner och välfärdsområden.
10 sjukdomsgrupper ingår i indexberäkningen av sjukligheten. Indexet för arbetsoförmågan består av tre delar.
”Det vore bra att utreda grundorsakerna till resultaten i de områden där resultaten avviker från det övriga landet eller där det förekommer korsvis utveckling i vissa index. Detta skulle hjälpa till att identifiera om det finns behov av att planera nya servicehelheter, underlätta tillgången till vård, förbättra vårdkontinuiteten eller utveckla mångsidigare förebyggande åtgärder", berättar Päivikki Koponen, ledande expert vid THL.
Uppgifterna i det nationella hälsoindexet har sammanställts ur registermaterial från THL, FPA, Pensionsskyddscentralen, Statistikcentralen och Cancerregistret. De senaste uppgifterna är från 2021–2023.
Mer information
FPA faktaportalen (Nationella hälsoindexet)
Nationella hälsoindexet 2021–2023, statistiksida
Päivikki Koponen
ledande expert
THL
tfn 029 524 8868
fornamn.efternamn@thl.fi
Riitta Luoto
överläkare
FPA
tfn 020 634 0529
fornman.efternamn@kela.fi
Tidigare om ämnet
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
Nytt om de studerandes levnadsvanor: Allt fler högskolestuderande motionerar tillräckligt, men tillbringar för mycket tid på internet25.11.2024 01:59:00 EET | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har det skett positiva förändringar i högskolestuderandenas levnadsvanor. Mängden motion har ökat och den dagliga rökningen och snusningen har minskat.
Högskolestuderandenas psykiska belastning har minskat14.10.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
Allt fler högskolestuderande har försörjningssvårigheter – en femtedel har en knapp försörjning1.10.2024 01:59:00 EEST | Pressmeddelande
Under de senaste tre åren har försörjningssvårigheter blivit vanligare bland högskolestuderande. Andelen studerande som upplevt att deras försörjning är mycket knapp och osäker har under denna period ökat från 13 procent till 19 procent.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum