Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering
7.5.2025 00:05:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Sjukligheten är fortfarande vanligast i östra och norra Finland bland både män och kvinnor. I synnerhet alkoholrelaterade sjukdomar, allvarliga psykiska problem samt muskel- och skelettsjukdomar är vanligare i dessa välfärdsområden än i det övriga landet.
Alkoholrelaterade sjukdomar i Finland är vanligaste i välfärdsområdena i Södra Karelen, Kajanaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Norra Savolax. Alkoholrelaterade sjukdomar är också vanliga i Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen. Förutom dessa är alkoholrelaterade sjukdomar vanliga bland män även i Mellersta Österbotten och bland kvinnor i Vanda-Kervo välfärdsområde.
Alkoholrelaterade sjukdomar verkar ha blivit något vanligare i hela landet 2017–2023, men de regionala skillnaderna är stora. Alkoholrelaterade sjukdomar har ökat mest i Kajanaland och Kymmenedalen, medan den tydligast minskat i Norra Savolax och Västra Nyland.
”Det är viktigt att följa med denna utveckling när alkohollagstiftningen ändras. Att alkoholrelaterade sjukdomar blir vanligare tyder på att en lättare tillgång till alkohol kan försämra situationen i synnerhet för riskanvändare av alkohol. Detta märks snabbare i sjukligheten än i alkoholrelaterade dödsfall, som enligt de senaste uppgifterna från 2023 har ökat något”, berättar Marke Jääskeläinen, specialist vid THL.
Arbetsoförmåga vanligast i Östra Finland
Bland män är sjukpension och sjukdagpenning vanligast i Kajanaland. Bland kvinnor är sjukpensioner vanligast i Norra Savolax och sjukdagpenning i Lappland.
Både män och kvinnor får oftast yrkesinriktad rehabilitering i Norra Karelen.
Det finns regionala skillnader i utvecklingen av utbetalda invalid- och sjukpensioner och sjukdagpenningar samt positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering.
Till exempel i de flesta välfärdsområden i Nyland har antalet invalid- och sjukförmåner som betalas ut minskat medan de positiva besluten om yrkesinriktad rehabilitering har ökat under de senaste åren.
”Denna goda utveckling vittnar om att man i regionerna har allt kortare sjukfrånvaroperioder och får yrkesinriktad rehabilitering oftare än tidigare”, berättar överläkare Riitta Luoto vid FPA:s undersökning.
I vissa välfärdsområden är situationen den motsatta. Till exempel i Kajanaland, Satakunda och Egentliga Finland har det blivit vanligare med invalid- och sjukförmåner samtidigt som positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering minskat.
”Detta kan tyda på flaskhalsar i tillgången till vård”, konstaterar Luoto.
Det nationella hälsoindexet som stöd för planering och utvärdering av regionernas verksamhet
Det nationella hälsoindexet erbjuder referensdata för välfärdsområdena och kommunerna. Informationshelheten beskriver skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga hos befolkningen mellan kommuner och välfärdsområden.
10 sjukdomsgrupper ingår i indexberäkningen av sjukligheten. Indexet för arbetsoförmågan består av tre delar.
”Det vore bra att utreda grundorsakerna till resultaten i de områden där resultaten avviker från det övriga landet eller där det förekommer korsvis utveckling i vissa index. Detta skulle hjälpa till att identifiera om det finns behov av att planera nya servicehelheter, underlätta tillgången till vård, förbättra vårdkontinuiteten eller utveckla mångsidigare förebyggande åtgärder", berättar Päivikki Koponen, ledande expert vid THL.
Uppgifterna i det nationella hälsoindexet har sammanställts ur registermaterial från THL, FPA, Pensionsskyddscentralen, Statistikcentralen och Cancerregistret. De senaste uppgifterna är från 2021–2023.
Mer information
FPA faktaportalen (Nationella hälsoindexet)
Nationella hälsoindexet 2021–2023, statistiksida
Päivikki Koponen
ledande expert
THL
tfn 029 524 8868
fornamn.efternamn@thl.fi
Riitta Luoto
överläkare
FPA
tfn 020 634 0529
fornman.efternamn@kela.fi
Tidigare om ämnet
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum