Fem stora städer publicerade frivilliga hållbarhetsrapporter
Fem stora städer – Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda och Åbo – har publicerat frivilliga hållbarhetsbedömningar i dag den 7 maj. De frivilliga hållbarhetsbedömningarna visar att bedömningen inte styrs av ett lagstadgat tvång, utan av behovet av att utveckla städernas verksamhet.
I städernas bedömningar betonas att hållbar utveckling bör granskas ur ett brett perspektiv: Så gott som all verksamhet i städerna anknyter till hållbar utveckling. Det behövs också sektorsövergripande styrning. Dessutom bör man inkludera invånare och intressentgrupper, såväl för att föra fram olika perspektiv som för att tillsammans ta fram lösningar på de utmaningar som är förknippade med hållbar utveckling.
Miljörelaterade problem som lyfts fram i städernas rapporter är begränsningen av klimatförändringen, överkonsumtionen av resurser, en låg återvinningsgrad och balansen mellan stadstillväxt och biologisk mångfald.
Också segregation, social ojämlikhet och ökad arbetslöshet lyfts fram som bekymmer. Annat som väcker oro är könsrelaterat våld och att den upplevda säkerheten har försämrats.
Städerna har bland annat lyckats med att avsevärt minska utsläppen och åstadkomma nya innovationer inom hållbarhet. Användningen av förnybar energi har ökat.
Städerna konstaterar också i sina rapporter att nya delaktighetsformer har ökat deltagandet i stadens verksamhet. Också användningen av kulturtjänster har ökat. Detta har stärkt den sociala sammanhållningen.
Målet är mer konkreta mål för hållbar utveckling
– Städerna i Finland såväl som i andra delar av världen har en central roll i att nå målen för hållbar utveckling. Nu erbjuder de finländska städerna ett perspektiv på många plan där de berättar hur man främjar hållbarhet på såväl lokal som nationell och global nivå, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Karhunen berömmer städerna för deras arbete för att främja hållbar utveckling.
– Åtgärder inom hållbar utveckling vidtas i synnerhet i städerna och kommunerna – i vardagen. Kommunerna har fortsatt sitt arbete frivilligt, fastän staten inte är lika aktiv som tidigare.
Också andra städer och kommuner kan ha nytta av de publicerade hållbarhetsbedömningarna.
– Det här materialet är betydelsefullt också med tanke på den fullmäktigeperiod som inleds i kommunerna. Det är viktigt att koppla hållbar utveckling till städernas och kommunernas strategiprocesser, betonar Eveliina Kiema-Majanen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Länkar till rapporterna finns på Kommunförbundets webbplats (på finska).
Närmare upplysningar:
Eveliina Kiema-Majanen
Specialsakkunnig, Kommunförbundet
tfn 050 597 0104, eveliina.kiema-majanen@kommunforbundet.fi
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum