En testamentsdonation sätter fart på konserveringen av Akseli Gallen-Kallelas freskskisser

Gallen-Kallelas verk för världsutställningen i Paris hör till höjdpunkterna i konstnärens internationella karriär

Till höjdpunkterna under Akseli Gallen-Kallelas (1865–1931) internationella karriär hör en synlig roll på Finlands paviljong på världsutställningen i Paris år 1900. Gallen-Kallela målade freskerna i paviljongens takkupol, och utöver Gallen-Kallelas verk visades verk av bland annat Albert Edelfelt, Eemil Halonen, Juho Rissanen och Venny Soldan-Brofeldt på paviljongen. Efter utställningen revs paviljongen. De ursprungliga freskerna finns inte längre, men skisserna för dem har bevarats i Finlands Nationalgalleris samlingar.

Freskskisserna som Gallen-Kallela färdigställde år 1899 omfattar fyra delar. Konserveringen av verken tar tid, och på utställningen Gallen-Kallela, Klimt & Wien hinner vi visa verket Hedendom och kristendom. De övriga delarna av helheten är Ilmarinen plöjer ormåkern, Sampos försvar och Sampo smides. De visas på utställningen som bildförstoringar.

”Freskerna är det första exemplet på monumental konst utförd i det offentliga rummet i Akseli Gallen-Kallelas produktion. Vid tiden för världsutställningen blev Gallen-Kallela intresserad av Wiensecessionen och deltog i rörelsens utställningar i Wien 1901 och 1904”, berättar utställningens kurator, Ateneums intendent Anu Utriainen. 

”Freskskisserna är målade på papper och är sköra. I samband med konserveringen undersöker vi grundligt verkens måleriteknik och material. Med hjälp av forskningen kan vi få fram teckningarna som konstnären har skissat upp, och som nu finns under täckfärgen. Samtidigt byts stödmaterialet på verkens baksida mot nytt, vilket förbättrar verkens hållbarhet. Till slut ramas verken in på ett nytt, hållbarare sätt”, berättar Nationalgalleriets papperskonservator Ilona Osara.

År 1928 utförde Akseli Gallen-Kallela freskerna med Kalevala-motiv i Nationalmuseets centrumhall, med freskerna i paviljongen i Paris som utgångspunkt.

Donationer gör det möjligt att utveckla verksamheten

”Vi är ytterst tacksamma för de donationer vi får. Förra gången, år 2022, fick vi en unik testamentsdonation på mer än en miljon euro för at att utveckla vår musei- och utställningsverksamhet. Tack vare den har vi bland annat utökat antalet gratisdagar och anställt en producent för att planera program för an allt mångsidigare publik”, berättar Ateneums museichef Anna-Maria von Bonsdorff.

Finlands Nationalgalleris största finansiär är undervisnings- och kulturministeriet. Med hjälp av donationer av företag, sammanslutningar och även privatpersoner kan Nationalgalleriet och dess museer erbjuda ett allt bredare utbud olika konstupplevelser till exempel för barn och unga.

Läs mera om hur man donerar till konsten

Gallen-Kallela, Klimt & Wien
26.9.2025–1.2.2026

Utställningen skildrar hur Akseli Gallen-Kallelas konst utvecklades i interaktion med internationella modernister som Gustav Klimt och Koloman Moser. Secessionsrörelsen som under Klimts ledning grundades för att förnya konsten förenades av ett intresse för att utveckla en ny identitet och för en modern livsstil samt för stora, offentliga konstverk. Utställningen hämtar för första gången målningar av Gustav Klimt till Finland. Utom bildkonst ses på utställningen också fotografier samt formgivning, bland annat vardagliga föremål, smycken och mode.

Läs mera om utställningen