Institutet för hälsa och välfärd THL

Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken

Dela

Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.

Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet (Luke) och yrkeshögskolan Laurea genomförde interventionsundersökningen Ruoka-askel tillsammans med fyra kommuner 2022. Till undersökningen deltog fyra måltidstjänster och 23 daghem, som lottades ut som försöks- och jämförelsedaghem. På försöksdaghemmen gjordes måttliga ändringar i matsedlarna, man lade till matpedagogik, följde upp matsvinnet och strävade efter att förbättra samarbetet mellan småbarnspedagogiken och måltidstjänstens personal.

”Genom de ändringar som gjordes i interventionen kunde man göra barnens matvanor hälsosammare och minska daghemsmåltidens klimatpåverkan utan att kostnaderna och svinnet ökade”, berättar forskningsprofessor Suvi Virtanen vid THL.

Utifrån resultaten av undersökningen har man utvecklat den nya verksamhetsmodellen Ruoka-askel för att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken. 

Småbarnspedagogiken är en gynnsam miljö att göra bestående ändringar i matvanorna

Småbarnspedagogiken når största delen av barnen i Finland och är därför en gynnsam miljö att ta steg mot mer hållbara och hälsosamma matvanor. 

För närvarande äter barnen mindre växtbaserad mat än rekommenderat, medan användningen av i synnerhet mjölkprodukter och rött kött är mer än rekommenderat. 

Projektet Ruoka-askel ändrade försöksdaghemmens matutbud så att mängden baljväxter, grönsaker, frukt och bär ökade och man bytte ut fiskprodukter i mån av möjlighet till fiskarter som är mer hållbara med tanke på miljön. Dessutom ersatte man en del av kötträtterna med vegetarisk mat eller så ersattes en del av måltidens kött med en växtbaserad proteinkälla.

Till följd av interventionen ökade användningen av baljväxter och hållbara fiskarter bland barnen och förbrukningen av rött kött och köttprodukter på daghemmet minskade. Dessa förändringar påverkade inte barnens näringsintag eller det näringstillstånd som uppmättes i blodet. 

Daghemmen genomförde matpedagogik till exempel med hjälp av olika spel och genom att bekanta sig med maten med alla sinnen. Det centrala var också att prata positivt om mat – även bland vuxna. 

På de daghem där man hade mycket matpedagogik ökade acceptansen för baljväxter och barnen åt också mer baljväxter än tidigare.

Ändringarna i matutbudet ökade inte matsvinnet. Däremot minskade matsvinnet i och med att man mätte svinnet och den ökade matpedagogiken.

Till följd av ändringarna i daghemmen minskade råvarukostnaderna för måltiderna i de olika kommunerna med 3–6 procent. Enligt undersökningen skulle man med motsvarande besparingar kunna uppnå besparingar på flera miljoner euro på riksnivå under fem år. 

Verksamhetsmodellen rekommenderar konkreta åtgärder för beslutsfattare samt yrkespersoner inom småbarnspedagogiken och måltidstjänsterna

Verksamhetsmodellen Ruoka-askel har utvecklats för politiska beslutsfattare, kommunala tjänsteinnehavare och chefer samt yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken och måltidstjänsterna. Verksamhetsmodellen rekommenderar hur olika aktörer kan främja en hälsosam kost och minska matens klimatpåverkan inom småbarnspedagogiken.

”Att ta i bruk verksamhetsmodellen kräver en del resurser, men med rimliga satsningar kan man åstadkomma betydande förändringar”, konstaterar Leena Forma, professor i hälsoekonomi vid Tammerfors universitet, som ansvarade för kostnadseffektivitetskalkylerna.

Det är viktigt att inkludera alla aktörer redan i planeringen av verksamheten. I interventionsundersökningen planerades och utvecklades ändringarna tillsammans med personalen inom småbarnspedagogiken och måltidstjänsten samt kommunens förtroendevalda, tjänsteinnehavare och chefer. 

Projektets resultat och verksamhetsmodell presenteras vid slutseminariet måndagen den 19 maj kl. 9–12. Evenemanget kan också följas direkt på nätet: 
Seminar ”Hälsofrämjande och ekologiskt hållbar måltid i småbarnspedagogiken” (på finska)  

Källa

Verksamhetsmodellen Ruoka-askel – måltider inom småbarnspedagogiken som främjar hälsa och ekologisk hållbarhet (på finska). Arbetsgruppen Ruoka-askel. Handledning 8/2025, THL. 

Mer information

Projektet Ruoka-askel 

Suvi Virtanen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8729
fornamn.efternamn@thl.fi

Maijaliisa Erkkola
professor i näringslära
Helsingfors universitet
tfn 045 671 5455, 050 416 0389
fornamn.efternamn@helsinki.fi

Leena Forma
professor i hälsoekonomi, specialforskare
Tammerfors universitet
tfn 050 300 8789
fornamn.efternamn@tuni.fi 

Merja Saarinen
specialforskare, forskningschef 
Naturresursinstitutet (Luke)
tfn 029 532 6506
fornamn.efternamn@luke.fi

Nyckelord

Institutet för hälsa och välfärd THL

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/ingangssida

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är

Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye