Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken
19.5.2025 00:05:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet (Luke) och yrkeshögskolan Laurea genomförde interventionsundersökningen Ruoka-askel tillsammans med fyra kommuner 2022. Till undersökningen deltog fyra måltidstjänster och 23 daghem, som lottades ut som försöks- och jämförelsedaghem. På försöksdaghemmen gjordes måttliga ändringar i matsedlarna, man lade till matpedagogik, följde upp matsvinnet och strävade efter att förbättra samarbetet mellan småbarnspedagogiken och måltidstjänstens personal.
”Genom de ändringar som gjordes i interventionen kunde man göra barnens matvanor hälsosammare och minska daghemsmåltidens klimatpåverkan utan att kostnaderna och svinnet ökade”, berättar forskningsprofessor Suvi Virtanen vid THL.
Utifrån resultaten av undersökningen har man utvecklat den nya verksamhetsmodellen Ruoka-askel för att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken.
Småbarnspedagogiken är en gynnsam miljö att göra bestående ändringar i matvanorna
Småbarnspedagogiken når största delen av barnen i Finland och är därför en gynnsam miljö att ta steg mot mer hållbara och hälsosamma matvanor.
För närvarande äter barnen mindre växtbaserad mat än rekommenderat, medan användningen av i synnerhet mjölkprodukter och rött kött är mer än rekommenderat.
Projektet Ruoka-askel ändrade försöksdaghemmens matutbud så att mängden baljväxter, grönsaker, frukt och bär ökade och man bytte ut fiskprodukter i mån av möjlighet till fiskarter som är mer hållbara med tanke på miljön. Dessutom ersatte man en del av kötträtterna med vegetarisk mat eller så ersattes en del av måltidens kött med en växtbaserad proteinkälla.
Till följd av interventionen ökade användningen av baljväxter och hållbara fiskarter bland barnen och förbrukningen av rött kött och köttprodukter på daghemmet minskade. Dessa förändringar påverkade inte barnens näringsintag eller det näringstillstånd som uppmättes i blodet.
Daghemmen genomförde matpedagogik till exempel med hjälp av olika spel och genom att bekanta sig med maten med alla sinnen. Det centrala var också att prata positivt om mat – även bland vuxna.
På de daghem där man hade mycket matpedagogik ökade acceptansen för baljväxter och barnen åt också mer baljväxter än tidigare.
Ändringarna i matutbudet ökade inte matsvinnet. Däremot minskade matsvinnet i och med att man mätte svinnet och den ökade matpedagogiken.
Till följd av ändringarna i daghemmen minskade råvarukostnaderna för måltiderna i de olika kommunerna med 3–6 procent. Enligt undersökningen skulle man med motsvarande besparingar kunna uppnå besparingar på flera miljoner euro på riksnivå under fem år.
Verksamhetsmodellen rekommenderar konkreta åtgärder för beslutsfattare samt yrkespersoner inom småbarnspedagogiken och måltidstjänsterna
Verksamhetsmodellen Ruoka-askel har utvecklats för politiska beslutsfattare, kommunala tjänsteinnehavare och chefer samt yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken och måltidstjänsterna. Verksamhetsmodellen rekommenderar hur olika aktörer kan främja en hälsosam kost och minska matens klimatpåverkan inom småbarnspedagogiken.
”Att ta i bruk verksamhetsmodellen kräver en del resurser, men med rimliga satsningar kan man åstadkomma betydande förändringar”, konstaterar Leena Forma, professor i hälsoekonomi vid Tammerfors universitet, som ansvarade för kostnadseffektivitetskalkylerna.
Det är viktigt att inkludera alla aktörer redan i planeringen av verksamheten. I interventionsundersökningen planerades och utvecklades ändringarna tillsammans med personalen inom småbarnspedagogiken och måltidstjänsten samt kommunens förtroendevalda, tjänsteinnehavare och chefer.
Projektets resultat och verksamhetsmodell presenteras vid slutseminariet måndagen den 19 maj kl. 9–12. Evenemanget kan också följas direkt på nätet:
Seminar ”Hälsofrämjande och ekologiskt hållbar måltid i småbarnspedagogiken” (på finska)
Källa
Mer information
Suvi Virtanen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8729
fornamn.efternamn@thl.fi
Maijaliisa Erkkola
professor i näringslära
Helsingfors universitet
tfn 045 671 5455, 050 416 0389
fornamn.efternamn@helsinki.fi
Leena Forma
professor i hälsoekonomi, specialforskare
Tammerfors universitet
tfn 050 300 8789
fornamn.efternamn@tuni.fi
Merja Saarinen
specialforskare, forskningschef
Naturresursinstitutet (Luke)
tfn 029 532 6506
fornamn.efternamn@luke.fi
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/ingangssida
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum