Työterveyslaitos

Närvårdare och sjukskötare arbetar huvudsakligen redan inom social- och hälsovårdsbranschen – extra reserver kan finnas bland branschbytare och pensionärer

Dela

Sysselsättningsgraden bland närvårdare och sjukskötare är hög och över 90 procent av de utexaminerade börjar arbeta inom social- och hälsovårdsbranschen. Arbetslösa vårdare kan inte rädda den framtida bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen. Den största outnyttjade arbetskraftsresursen finns bland dem som sökt sig till andra branscher. En liten räddning är också pensionärer, vars sysselsättning har blivit allt vanligare. Enligt en ny utredning är det viktigaste med tanke på bristen på arbetskraft emellertid att behålla de arbetstagare som redan finns i branschen. Högklassig introduktion, stöd för arbetsförmågan, möjligheter till anpassning av arbetet och branschens uppskattning uppmuntrar till att stanna kvar i branschen – och även att återvända till den.

Pressmeddelande 21.5.2025

Tillräckligheten av närvårdare och sjukskötare är central för genomförandet av högklassiga tjänster inom social- och hälsovården. Enligt uppskattningar behöver Finland fram till år 2040 närmare 26 000 fler närvårdare och cirka 9 400 fler sjukskötare än år 2021.

Enligt en ny utredning som genomförts av Arbetshälsoinstitutet och Statistikcentralen och som beställts av social- och hälsovårdsministeriet är det möjligt att delvis svara på det växande personalbehovet genom att främja sysselsättningen inom social- och hälsovårdsbranschen för närvårdare och sjukskötare som har lämnat branschen, har gått i ålderspension eller är arbetslösa. Bristen på vårdare kan emellertid inte lösas enbart genom att fokusera på dessa grupper.

Antalet branschbytare har ökat under de senaste åren

Enligt utredningen finns den största outnyttjade arbetskraftsreserven bland branschbytare. År 2023 arbetade 15 400 närvårdare och 11 300 sjukskötare inom andra branscher än social- och hälsovårdsbranschen. Antalet motsvarar 11 procent av de vårdare som arbetat inom social- och hälsovårdsbranschen under de senaste tio åren

– Närvårdarnas och sjukskötarnas övergång till andra branscher har blivit allt vanligare under de senaste åren. Sjukskötare övergår vanligtvis till den offentliga förvaltningen och utbildningsområdet, där de ofta arbetar i uppgifter som drar nytta av social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare övergår också till arbete längre bort från social- och hälsovården, till exempel till arbete inom handelsbranschen, konstaterar ledande forskare Elina Weiste vid Arbetshälsoinstitutet.

Risken för att närvårdare övergår till arbete utanför den egna branschen ökar på grund av den ökade arbetslösheten bland närvårdare förra året.

Av pensionerade vårdare arbetar redan var femte

Av närvårdarna i åldern 18–64 år var år 2023 nio procent (13 357) utanför arbetskraften och av sjukskötarna sex procent (6 702), till exempel som hemmaföräldrar till små barn, studerande eller pensionärer. Ungefär hälften av de som studerar för en ny examen avlägger en examen inom social- och hälsovårdsbranschen, och därmed kan en tillfällig frånvaro från arbete inom branschen också innebära att yrkeskunskaperna och den egna karriärvägen stärks.

Av närvårdarna i åldern 65–68 år som fick ålderspension fortsatte 23 procent sin yrkeskarriär och av sjukskötarna 20 procent. Det är alltså fråga om en avsevärd arbetskraftsresurs. Pensionerade arbetande vårdare utför hyrt arbete i högre utsträckning än genomsnittet, vilket betonar vikten av flexibla arbetsarrangemang och strukturer för arbetsförmedling i slutet av yrkeskarriären och när de återvänder från pension till arbetet.

Hållkraftsfaktorerna bör förstärkas

Sysselsättningen av vårdare som inte arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen kan främjas på många sätt: fungerande arbetsgemenskap, högklassig introduktion, flexibilitet i arbetet, tillräckligt bra avlöning, karriärutsikter och möjligheter att uppdatera kompetensen, stöd för arbetsförmågan och möjligheter till anpassning av arbetet. Dessutom främjas sysselsättningen genom att visa uppskattning för branschen och förbättra dess anseende. Samma faktorer främjar också branschens hållkraft, vilket är allt viktigare när det finns ett hot om brist på arbetskraft.

– Situationerna för yrkespersonerna som inte arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen är mångahanda. Om arbetsförmågan inte räcker till för arbete inom branschen eller om man har byggt upp en meningsfull karriär inom en annan bransch, är metoderna för att uppmuntra återgång till social- och hälsovårdsbranschen begränsade. För en del är återgången till arbete inom branschen emellertid ett möjligt val som det lönar sig att stödja för att stärka tillräckligheten av arbetskraft inom branschen, sammanfattar Elina Weiste.

Läs om utredningen

  • Elina Weiste, Eveliina Korkiakangas och Antero Olakivi (red.): Utredning om metoder för att uppmuntra närvårdare och sjukskötare som lämnat branschen, är arbetslösa och pensionerade samt studerande inom branschen till arbete inom social- och hälsovårdsbranschen
    https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4432-9 (på finska)
  • Utredningen som Arbetshälsoinstitutet genomförde tillsammans med Statistikcentralen granskade antalet närvårdare och sjukskötare och deras placering inom social- och hälsovårdsbranschen i olika skeden i karriären samt faktorer som främjar sysselsättningen i branschen i Finland för nyutexaminerade, arbetslösa, vårdare som lämnat branschen eller vårdare som befinner sig i slutet av yrkeskarriären. Utredningen består av en analys av registermaterial, forskningslitteratur och intervjuer med experter på arbetskraftsfrågor inom branschen.
  • Utredningen gjordes som en del av social- och hälsovårdsministeriets program för ett gott arbete, vars mål är att öka social- och hälsovårds- och räddningsbranschens dragningskraft och hållkraft: https://stm.fi/sv/programmet-for-social-och-halsovardspersonalens-tillracklighet-och-tillganglighet

Ytterligare information

  • Elina Weiste, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, elina.weiste@ttl.fi, +358 30 474 2077
  • Erja Mustonen, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, erja.mustonen@gov.fi, +358 295 163 179

Nyckelord

Kontakter

Länkar

MÅ BRA AV JOBBET

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi) 

Andra språk

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye