En ny behandlingsmetod undersöks för att förhindra infektion efter en hysterektomi, det vill säga en operation där livmodern tagits bort

Hysterektomier är förknippade med infektionsrisk efter operationen. Därför används antibiotikan cefuroxim som förebyggande behandling i samband med operationen. Nu utreds på Kvinnokliniken om det är möjligt att minska infektionsrisken genom att lägga till antibiotikan azitromycin till behandlingen.

Då hysterektomier jämförs med många andra operationer har de något högre infektionsrisk. Cirka 4–5 procent får en infektion efter en hysterektomi. Behandlingen av infektionen kan kräva sjukhusvård och till och med en ny operation.

”Slidan har en omfattande bakteriestam. Då operationen görs så att även livmoderhalsen avlägsnas öppnas vägen mellan slidan och den rena bukhålan upp för ett ögonblick. Därför används antibiotika i förebyggande syfte”, säger avdelningsöverläkare Päivi Rahkola-Soisalo från HUS Kvinnokliniken.

Antibiotika som använts länge

Vi Kvinnokliniken har man börjat ge antibiotikan azitromycin åt patienter som ska genomgå ett brådskande kejsarsnitt. Enligt Rahkola-Soisalo observerade man vid HUS att den berörda antibiotikan bidrog till att halvera infektionstalen.

Användningen av azitromycin efter en hysterektomi är ny, men annars har just den antibiotikan redan länge varit i klinisk användning. I allmänhet används den till exempel för behandling av öroninflammationer och luftvägsinfektioner hos barn. Inga allvarliga biverkningar är förknippade med användning av azitromycin.

”Azitromycin ges som en engångsdos och effekten av läkemedlet stannar länge i vävnaderna.  Halveringstiden för antibiotikan cefuroxim är bara några timmar”, säger Rahkola-Soisalo.

Vid HUS görs årligen cirka 700 hysterektomier av benigna skäl. De vanligaste orsakerna till en hysterektomi är till exempel myom, blödningsstörningar och smärta förknippad med endometrios. Operationen görs oftast som titthålsoperation eller via slidan.

Det är enkelt att delta i studien

Studien är öppen för alla personer som kommer in för en operation där man tar bort livmodern av benigna skäl och som inte är allergiska mot cefuroxim eller azitromycin.

Enligt Rahkola-Soisalo är studien tämligen enkel för patienten.

”Det blir inga extra besök eller stora mängder blanketter som ska ifyllas. Patienten fyller endast i förhandsuppgifterna elektroniskt och lämnar kortfattade uppgifter om återhämtningen efter operationen.”

ProHyst – Studien om infektioner efter hysterektomi genomförs som ett samarbete mellan HUS Kvinnokliniken och Helsingfors universitet. I studien deltar också Hyvinge sjukhus, Jyväskylä sjukhus Nova samt Uleåborgs, Tammerfors, Kuopio och Åbo universitetssjukhus.

Huvudforskare är Ninja Savonius, Päivi Rahkola-Soisalo, Liisu Saavalainen, Seppo Virtanen och Tomi Mikkola. Mer information ges i samband med att operationen fastställs och vid behov fås mer information av forskningsskötare Teija Karkkulainen, teija.karkkulainen@hus.fi.

På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.