Användningen av fetmaläkemedel ökade kraftigt år 2024 – behandlingen bekostas fortfarande till största delen av användarna själva

År 2024 köpte över 75 000 personer läkemedel för behandling av fetma och för viktkontroll. På fem år har antalet användare ökat mer än elvafaldigt.

Den mest använda läkemedelssubstansen var semaglutid, som användes av nästan 60 000 personer som inte hade rätt till läkemedelsersättning för behandling av diabetes. Antalet användare av semaglutid ökade under året med en fjärdedel, det vill säga med cirka 12 000 personer.

– Användningen av fetmaläkemedel ökar i rasande takt, vilket kan bli dyrt i framtiden. Samtidigt medför obehandlad fetma också betydande kostnader och hälsoproblem, konstaterar Heini Kari, specialforskare vid FPA.

Många hoppas på en snabb lösning, fastän ett bestående vårdresultat kräver långvarig behandling

En bestående viktkontroll med hjälp av fetmaläkemedel skulle i ljuset av nuvarande kunskap kräva långvarig eller ständig medicinering i kombination med livsstilsbehandling.

En dansk enkät visar dock att över 40 procent av dem som köpte semaglutid för viktkontroll inte alls hade diskuterat behandlingens längd med sin behandlande läkare. Endast en av tio uppfattade användningen av fetmaläkemedel som bestående.

Så många som hälften av användarna slutar att ta läkemedlet under det första året.

Forskarna är oroade över hur länge vårdresultaten består.

– Om man slutar använda fetmaläkemedlet, börjar vikten ofta stiga snabbt på nytt. Det är viktigt att läkare och användare är medvetna om att forskningen visar att de här läkemedlen i allmänhet ska användas under en lång tid, betonar docent Pia Pajunen, sakkunnigläkare vid FPA.

De flesta köper sina läkemedel själva – kostnaderna kan stiga till hundratals euro per månad

Läkemedelsersättning för behandling av fetma kan beviljas endast för en del av de nuvarande fetmaläkemedlen. Både liraglutid och kombinationspreparat med naltrexon och bupropion, vilka är begränsat ersättningsgilla, används ändå klart mindre än semaglutid som köpts på egen bekostnad.

De flesta som använder semaglutid betalar läkemedlet själva, eftersom man tills vidare inte kan få läkemedelsersättning för läkemedlet enbart för behandling av fetma.

Kostnaderna kan vara betydande. Till exempel kostade den rekommenderade månatliga underhållsdosen av fetmaläkemedlet Wegovy, som nyligen kommit ut på den finska marknaden, nästan 300 euro i maj 2025.

– För närvarande begränsar priset förmodligen användningen. Det här är dyra läkemedel som alla inte har råd att betala själva, påpekar Heini Kari.

I framtiden kan användningen av fetmaläkemedel och kostnaderna för dem påverkas bland annat av beslut om deras ersättningsstatus. Å andra sidan påverkar det också kostnaderna när patenten för nya läkemedel går ut samt när allt effektivare och dyrare läkemedel kommer ut på marknaden.

Långtidseffekterna är delvis oklara

En stor del av forskningsrönen om fetmaläkemedlens effekter kommer från kliniska prövningar som utförs av läkemedelsföretag och som krävs för att försäljningstillstånd ska beviljas. Vid kliniska prövningar är förhållandena och läkemedelsanvändningen noggrant reglerade och kan skilja sig från hur det ser ut i det verkliga livet.

– Vi har i själva verket inga forskningsrön eller uppföljningsresultat om hur fetmaläkemedlen används i det verkliga livet eller om vilka resultat man uppnår med behandlingen på befolkningsnivå. Vi är i stort behov av forskningsdata från Finland som stöd för beslutsfattandet, säger Pia Pajunen.

Många fetmaläkemedel har också visat sig ha positiva effekter på andra folksjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt njursjukdomar. Det kan således hända att de här läkemedlen kommer att börja användas också för behandling av dessa sjukdomar.

Närmare information

Intervjuförfrågningar per e-post eller via FPA:s kommunikation.

FPA:s forskare och specialister har skrivit mer utförligt om ämnet i FPA:s forskningsblogg (på finska).