Digitaliseringen framskrider i olika takt i skolorna
Det finns fortsättningsvis stora skillnader mellan lärare och skolor när det gäller användningen av digitala apparater i undervisningen i Finland. En central utmaning när det gäller att etablera användningen av digital teknik i undervisningen är lärarnas kompetens i digital pedagogik. Det här framgår av en forskningsöversikt som Utbildningsstyrelsen beställt av Jyväskylä universitet. I översikten har forskarna satt sig in i de undersökningar som gjorts om digitaliseringen inom undervisningen och dess effekter.
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förpliktar skolorna att främja elevernas digitala kompetens och undervisa färdigheter i användningen av ny teknik, som behövs i ett alltmer digitaliserat samhälle. Att använda digitala apparater och tjänster för lärande är även en rättighet för alla elever.
För att förbättra undervisningens kvalitet och inlärningsresultaten krävs en pedagogiskt ändamålsenlig användning av digitala apparater och tjänster. Enligt många undersökningar finns det dock skillnader i digitaliseringen inom undervisningen mellan skolor och skillnader i elevernas inlärningsresultat.
– Forskningsöversikten stärker den bild som vi på Utbildningsstyrelsen har av utvecklingen av digitaliseringen i skolorna. Det är inte längre tillräckligt att vissa skolor är föregångare när det kommer till digitalisering, eftersom varje utbildningsanordnare bör se till att eleverna får tillräckliga färdigheter för att studera och vara en del av vårt digitaliserade samhälle, säger undervisningsrådet Miia Jaatinen vid Utbildningsstyrelsen.
Är de finländska elevernas digitala kompetens en chimär?
Forskarna i forskningskonsortiet EDUCA – flaggskeppet för utbildning för framtiden vid Jyväskylä universitet går i forskningsöversikten igenom de undersökningar om digitaliseringens effekter på elevernas lärande, kunnande och välbefinnande samt lärarnas arbete, kunnande och välbefinnande som gjorts i Finland under de senaste 15 åren. I forskningsöversikten ligger fokus på den grundläggande utbildningen, som det finns mest material om. I översikten granskas inte elevernas användning av digitala apparater på fritiden.
Vid en internationell jämförelse ligger de finländska ungdomarnas kunnande på en god nivå till exempel när det gäller multilitteracitet, som i detta sammanhang innebär att de unga söker, läser, förstår och tolkar digitala texter samt producerar och värderar dem. I synnerhet ICILS 2023-undersökningen om multilitteracitet och datalogiskt tänkande visar dock att trenden är nedåtgående och att skillnaderna i kunnandet ökar mellan eleverna.
Användningen av digitala apparater för lärande är liten och ensidig i de finländska skolorna. Enligt undersökningarna är det ovanligt att digital teknik integreras mer omfattande som en del av aktiverande pedagogik.
– Det verkar som att digitaliseringen har framskridit i olika takt i skolorna. Den senaste tidens forskning har dock visat att skolornas möjligheter att utnyttja digital teknik i undervisningen i många avseenden har förbättrats och att i synnerhet utbudet av digitala läromedel och applikationer har blivit mångsidigare, konstaterar professor Päivi Häkkinen vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.
Lärarnas digitala kompetens av avgörande betydelse
Forskningsöversikten visar att även om skolornas digitala infrastruktur har utvecklats, så har motsvarande utveckling inte skett i lärarnas kompetens i digital pedagogik. Det här innebär att eleverna försätts i en ojämlik situation. Alla elever bör erbjudas lika möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och använda digital teknik som stöd för sitt lärande.
I utvecklingsrekommendationerna i forskningsöversikten riktas blicken bland annat mot lärarutbildningen.
– Det är viktigt att fundera på hur lärarnas grundutbildning och fortbildning kan främja färdigheterna att använda digital teknik på ett elevorienterat och pedagogiskt motiverat sätt, säger biträdande professor Piia Näykki vid institutionen för lärarutbildning vid Jyväskylä universitet.
– Idag när artificiell intelligens gör och har gjort ett intåg i skolorna är det viktigare än någonsin att se till att jämlikheten mellan eleverna stärks och att alla har möjlighet att tillägna sig nödvändig digital kompetens i skolan. Till följd av utvecklingen inom digitaliseringen har möjligheterna till lärande ökat, men elevernas kompetensbehov har även förändrats. Vi har identifierat ett behov av att förnya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, konstaterar undervisningsrådet Päivi Leppänen vid Utbildningsstyrelsen.
Även samarbete mellan olika aktörer behövs
Enligt forskarna som utarbetat forskningsöversikten skulle en mer omfattande användning av digital teknik till stöd för undervisning och lärande även kräva ett mer systematiskt samarbete mellan olika aktörer än för närvarande.
– Det behövs en kombination av olika former av sakkunskap för att kontinuerligt utveckla pedagogiska metoder och tillämpningar. Vid utvecklingen av digitala apparater och tjänster är det viktigt att även beakta mänskliga faktorer utöver de tekniska och ekonomiska. Därför behövs mer forskning om bland annat hur användningen av digitala apparater för lärande och undervisning påverkar elevernas och lärarnas välbefinnande, säger professor Häkkinen.
Forskningsöversikten har beställts av Utbildningsstyrelsen och ingår i arbetet med referensramen för digitalisering inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete. Målet för arbetet är att skapa en gemensam riktning för digitaliseringens utveckling och ett kompatibelt och heltäckande kunskapsunderlag samt analyser som utnyttjar underlaget som stöd för beslutsfattande. Genom arbetet med referensramen främjas även ett jämlikt genomförande av digitalt lärande och den digitala kompetensen stärks.
Forskningsöversikten genomfördes av Jyväskylä universitet som en del av forskningskonsortiet EDUCA – flaggskeppet för utbildning för framtiden, som finansieras av Finlands Akademi. Forskningskonsortiets mål är att främja utvecklingen av utbildningen med hjälp av forskningsrön och att stödja kunskapsbaserad ledning. Inom det tvärvetenskapliga forskningskonsortiet studeras som ett delområde hur digital teknik förändrar undervisning och lärande.
Nyckelord
Kontakter
Päivi HäkkinenProfessorJyväskylä universitet, Pedagogiska forskningsinstitutet
Tel:040 584 3325paivi.m.hakkinen@jyu.fiPiia Näykki,Biträdande professorJyväskylä universitet, institutionen för lärarutbildning, fakulteten för pedagogik och psykologi
Tel:050 594 8136piia.t.naykki@jyu.fiMiia JaatinenUndervisningsrådUtbildningsstyrelsen
Forskning, forskningssamarbete och ramverket för digitalisering inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete
Päivi LeppänenUndervisningsrådUtbildningsstyrelsen
Digital kompetens, digitala tjänster och apparater i undervisningen, digital pedagogik
Länkar
- Raporten: Digitaliseringens effekter på lärandet, kunnandet och välbefinnandet – Forskningsöversikt över den finländska småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen samt den fria bildningsarbetet
- På finska: EDUCA – Koulutuksen tulevaisuus -lippulaivatutkimuskonsortio
- På finska: Jyväskylä universitet: Monilukutaidon ja ohjelmoinnillisen ajattelun tutkimus ICILS
- Ramverket för digitalisering inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete på Utbildningsstyrelsens webbplats
- Mer information av digitaliseringen i skolorna: Lägesbilden av digitaliseringen av förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har utretts (undervisnings- och kulturministeriet)
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens medietjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703 media@oph.fi
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Antalet elever som börjar i årskurs 1 fortsätter att minska – i augusti inleder 51 000 barn sin skolgång24.7.2025 09:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Utbildningsstyrelsens uppskattning börjar drygt 51 000 barn i skolan i augusti, vilket är över tusen färre än förra hösten. Antalet elever som börjar i årskurs 1 har klart minskat under de senaste åren: år 2020 uppgick antalet till cirka 60 000. Antalet unga som inleder utbildning på andra stadiet har förblivit på ungefär samma nivå under de senaste åren. Totalt börjar närmare 130 000 elever och studerande på hösten i grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen.
Ekaluokkalaisten määrä pienenee edelleen – elokuussa koulutiensä aloittaa 51 000 lasta24.7.2025 09:00:00 EEST | Tiedote
Opetushallituksen arvion mukaan runsaat 51 000 ekaluokkalaista aloittaa koulunsa elokuussa, mikä on yli tuhat vähemmän kuin viime syksynä. Koulun aloittavien ikäluokka on pienentynyt viime vuosina selvästi: vuonna 2020 ekaluokkalaisia oli vielä noin 60 000. Toisen asteen koulutuksissa aloittavien määrä on pysynyt tasaisempana. Kaikkiaan lähes 130 000 uutta oppilasta ja opiskelijaa aloittaa syksyllä peruskoulun, lukiokoulutuksen tai ammatillisen perustutkintokoulutuksen.
Korkeakoulujen toisessa yhteishaussa opiskelupaikka 56 500 hakijalle3.7.2025 11:17:44 EEST | Tiedote
Korkeakoulujen kevään toiseen yhteishakuun osallistui 148 000 hakijaa, joista opiskelupaikan sai 56 500 eli 38 % hakijoista. Ammattikorkeakouluun pääsi 31 850 ja yliopistoon 24 650 hakijaa.
Studieplats för 56 500 i högskolornas andra gemensamma ansökan3.7.2025 11:17:13 EEST | Pressmeddelande
I vårens andra gemensamma ansökan till högskolor deltog 148 000 sökande varav 56 500, det vill säga 38 % av de sökande, fick studieplats. 31 850 sökande antogs till utbildning vid en yrkeshögskola och 24 650 vid ett universitet.
72 320 fick studieplats i den gemensamma ansökan till utbildning efter grundläggande utbildning12.6.2025 10:05:00 EEST | Pressmeddelande
Antagningarna i den gemensamma ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning har nu genomförts: 72 320 sökande fick studieplats. Det fanns sammanlagt 81 620 sökande, varav 89 % kunde godkännas.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum