Digitaliseringen framskrider i olika takt i skolorna

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förpliktar skolorna att främja elevernas digitala kompetens och undervisa färdigheter i användningen av ny teknik, som behövs i ett alltmer digitaliserat samhälle. Att använda digitala apparater och tjänster för lärande är även en rättighet för alla elever.

För att förbättra undervisningens kvalitet och inlärningsresultaten krävs en pedagogiskt ändamålsenlig användning av digitala apparater och tjänster. Enligt många undersökningar finns det dock skillnader i digitaliseringen inom undervisningen mellan skolor och skillnader i elevernas inlärningsresultat.

– Forskningsöversikten stärker den bild som vi på Utbildningsstyrelsen har av utvecklingen av digitaliseringen i skolorna. Det är inte längre tillräckligt att vissa skolor är föregångare när det kommer till digitalisering, eftersom varje utbildningsanordnare bör se till att eleverna får tillräckliga färdigheter för att studera och vara en del av vårt digitaliserade samhälle, säger undervisningsrådet Miia Jaatinen vid Utbildningsstyrelsen.

Är de finländska elevernas digitala kompetens en chimär?

Forskarna i forskningskonsortiet EDUCA – flaggskeppet för utbildning för framtiden vid Jyväskylä universitet går i forskningsöversikten igenom de undersökningar om digitaliseringens effekter på elevernas lärande, kunnande och välbefinnande samt lärarnas arbete, kunnande och välbefinnande som gjorts i Finland under de senaste 15 åren. I forskningsöversikten ligger fokus på den grundläggande utbildningen, som det finns mest material om. I översikten granskas inte elevernas användning av digitala apparater på fritiden.

Vid en internationell jämförelse ligger de finländska ungdomarnas kunnande på en god nivå till exempel när det gäller multilitteracitet, som i detta sammanhang innebär att de unga söker, läser, förstår och tolkar digitala texter samt producerar och värderar dem. I synnerhet ICILS 2023-undersökningen om multilitteracitet och datalogiskt tänkande visar dock att trenden är nedåtgående och att skillnaderna i kunnandet ökar mellan eleverna.

Användningen av digitala apparater för lärande är liten och ensidig i de finländska skolorna. Enligt undersökningarna är det ovanligt att digital teknik integreras mer omfattande som en del av aktiverande pedagogik.

– Det verkar som att digitaliseringen har framskridit i olika takt i skolorna. Den senaste tidens forskning har dock visat att skolornas möjligheter att utnyttja digital teknik i undervisningen i många avseenden har förbättrats och att i synnerhet utbudet av digitala läromedel och applikationer har blivit mångsidigare, konstaterar professor Päivi Häkkinen vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.

Lärarnas digitala kompetens av avgörande betydelse

Forskningsöversikten visar att även om skolornas digitala infrastruktur har utvecklats, så har motsvarande utveckling inte skett i lärarnas kompetens i digital pedagogik. Det här innebär att eleverna försätts i en ojämlik situation. Alla elever bör erbjudas lika möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och använda digital teknik som stöd för sitt lärande.

I utvecklingsrekommendationerna i forskningsöversikten riktas blicken bland annat mot lärarutbildningen. 

– Det är viktigt att fundera på hur lärarnas grundutbildning och fortbildning kan främja färdigheterna att använda digital teknik på ett elevorienterat och pedagogiskt motiverat sätt, säger biträdande professor Piia Näykki vid institutionen för lärarutbildning vid Jyväskylä universitet.

 – Idag när artificiell intelligens gör och har gjort ett intåg i skolorna är det viktigare än någonsin att se till att jämlikheten mellan eleverna stärks och att alla har möjlighet att tillägna sig nödvändig digital kompetens i skolan. Till följd av utvecklingen inom digitaliseringen har möjligheterna till lärande ökat, men elevernas kompetensbehov har även förändrats. Vi har identifierat ett behov av att förnya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, konstaterar undervisningsrådet Päivi Leppänen vid Utbildningsstyrelsen.   

Även samarbete mellan olika aktörer behövs

Enligt forskarna som utarbetat forskningsöversikten skulle en mer omfattande användning av digital teknik till stöd för undervisning och lärande även kräva ett mer systematiskt samarbete mellan olika aktörer än för närvarande. 

– Det behövs en kombination av olika former av sakkunskap för att kontinuerligt utveckla pedagogiska metoder och tillämpningar. Vid utvecklingen av digitala apparater och tjänster är det viktigt att även beakta mänskliga faktorer utöver de tekniska och ekonomiska. Därför behövs mer forskning om bland annat hur användningen av digitala apparater för lärande och undervisning påverkar elevernas och lärarnas välbefinnande, säger professor Häkkinen.

Forskningsöversikten har beställts av Utbildningsstyrelsen och ingår i arbetet med referensramen för digitalisering inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete. Målet för arbetet är att skapa en gemensam riktning för digitaliseringens utveckling och ett kompatibelt och heltäckande kunskapsunderlag samt analyser som utnyttjar underlaget som stöd för beslutsfattande. Genom arbetet med referensramen främjas även ett jämlikt genomförande av digitalt lärande och den digitala kompetensen stärks.

Forskningsöversikten genomfördes av Jyväskylä universitet som en del av forskningskonsortiet EDUCA – flaggskeppet för utbildning för framtiden, som finansieras av Finlands Akademi. Forskningskonsortiets mål är att främja utvecklingen av utbildningen med hjälp av forskningsrön och att stödja kunskapsbaserad ledning. Inom det tvärvetenskapliga forskningskonsortiet studeras som ett delområde hur digital teknik förändrar undervisning och lärande.