8 650 sökande fick en studieplats vid högskolornas utbildningar på främmande språk och vid Konstuniversitetet
I vårens första gemensamma ansökan till högskolorna deltog 26 100 sökande, varav 33 procent fick en studieplats. Högskolornas utbildningar på främmande språk som inleds på hösten och Konstuniversitetets utbildningsprogram kunde sökas i denna omgång. Konkurrensen om studieplatserna var nu mindre, eftersom antalet sökande halverades jämfört med fjolåret. Särskilt antalet internationella sökande minskade på grund av att en ansökningsavgift tagits i bruk.
I yrkeshögskolornas och universitetens utbildningar på främmande språk och i Konstuniversitetets utbildningsprogram erbjöds 8 600 nybörjarplatser vid 431 ansökningsobjekt.
Antalet sökande halverades jämfört med året innan. Antalet sökande var nu sammanlagt 26 100, varav två tredjedelar var andra än EU- och EES-medborgare eller schweiziska medborgare. År 2024 sökte 63 000 personer, av vilka 80 procent kom från länder utanför EU- eller EES-området eller Schweiz.
På motsvarande sätt ökade andelen godkända: nu fick 33 procent av de sökande en studieplats, medan antalet året innan var 18 procent. Av dem som sökte till en yrkeshögskola godkändes 32 procent och av dem som sökte till ett universitet godkändes 27 procent.
Sammanlagt sökte 3 650 sökande till Konstuniversitetets utbildningar, av vilka 10 procent godkändes.
De finländska sökandenas andel av de godkända ökade
Sammanlagt fanns 148 nationaliteter representerade bland de sökande, och 121 bland de godkända. Av de finländska sökande godkändes 31 procent och av sökande från länder utanför EU/EES-området eller Schweiz godkändes 34 procent.
De finska medborgarnas andel av de godkända sökandena var 29 procent, och andelen som kom från länder utanför EU-EES-området eller Schweiz var 62 procent. I fjol var dessa andelar 23 procent och 71 procent. Till de största medborgarskapsgrupperna hör förutom finska medborgare även medborgare från Bangladesh (10 %), Pakistan (9 %), Sri Lanka (7 %) och Nigeria (6 %).
Studerande från länder utanför EU- och EES-området eller Schweiz betalar terminsavgifter vid finländska högskolor. I vårens första gemensamma ansökan betalade de för första gången också en ansökningsavgift på 100 euro, vilket gallrade bort en del sökande. Till exempel minskade antalet sökande från Bangladesh med över femtusen jämfört med fjolårets ansökan.
Mest konkurrens inom konst och kultur
Även i år var det svårast att få studera konst och kultur, där 14 procent av de sökande godkändes, samt lant-och skogsbruksbranschen, där 17 procent av de sökande godkändes. Det var lättast att få en studieplats inom området databehandling och kommunikation och området handel, administration och juridik, där 27 procent av de sökande godkändes.
Av dem som fick en studieplats antogs 50 procent till utbildningar som leder till yrkeshögskoleexamen eller till universitetens kandidatexamen samt kandidat- och magisterexamen. Dessutom antogs 53 procent till magisterutbildningar vid universiteten eller utbildningar som leder till högre yrkeshögskoleexamen.
Studieplatsen ska tas emot senast 10.7
De sökande har informerats om resultaten av den gemensamma ansökan senast onsdagen den 28 maj. Studieplatsen ska tas emot senast den 10 juli kl. 15. Man kan bli godkänd från en reservplats fram till den 5 augusti.
Högskolorna kan ordna tilläggsansökningar för studieplatser som blivit lediga i gemensamma ansökan. De utbildningar som erbjuds och tidtabellerna för ansökan till dem läggs upp i Utbildningsstyrelsens tjänst Studieinfo och på högskolornas egna webbplatser allteftersom högskolorna beslutar om att ordna tilläggsansökan. Ansökan till utbildningar görs i tjänsten Studieinfo.
Från och med 2020 har man på våren sökt till högskolorna i två separata gemensamma ansökningar. I den första gemensamma ansökan söker man till högskolornas utbildningar på främmande språk som börjar på hösten och till Konstuniversitetets utbildningar. I vårens andra gemensamma ansökan söker man till högskolornas finsk- och svenskspråkiga utbildningar som börjar på hösten.
Nyckelord
Kontakter
Specialsakkunnig Topias Kähärä, topias.kahara@oph.fi, tfn 029 533 1758
Specialsakkunnig Mikko Eronen, mikko.eronen@oph.fi , tfn 029 533 1485
Dokument
Länkar
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens medietjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703 media@oph.fi
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
8 650 hakijaa sai opiskelupaikan korkeakoulujen vieraskielisistä koulutuksista ja Taideyliopistosta30.5.2025 09:42:51 EEST | Tiedote
Korkeakoulujen kevään ensimmäisessä yhteishaussa oli 26 100 hakijaa, joista opiskelupaikan sai 33 %. Haettavana olivat korkeakoulujen syksyllä alkavat vieraskieliset koulutuksen ja Taideyliopiston koulutusohjelmat. Opiskelupaikoista oli nyt vähemmän kilpailua, sillä hakijoiden määrä puolittui viimevuotisesta. Erityisesti kansainvälisten hakijoiden määrä väheni käyttöön otetun hakemusmaksun takia.
Ungefär 63 000 unga går ut grundskolan i vår27.5.2025 11:45:00 EEST | Pressmeddelande
Cirka 63 000 elever i årskurs 9 slutför sin grundläggande utbildning vid läsårets slut. Drygt 25 000 nya studenter utexamineras. Det slutliga antalet utexaminerade inom yrkesutbildningen står klart i början av juli.
Noin 63 000 nuorta päättää tänä keväänä perusopetuksen27.5.2025 11:45:00 EEST | Tiedote
Lukuvuoden päättyessä saa noin 63 000 yhdeksäsluokkalaista päätökseen opintonsa perusopetuksessa. Uusia ylioppilaita valmistuu reilut 25 000. Ammatillisesta koulutuksesta valmistuvien määrä täsmentyy heinäkuun alussa.
Digitaliseringen framskrider i olika takt i skolorna26.5.2025 13:00:00 EEST | Pressmeddelande
Det finns fortsättningsvis stora skillnader mellan lärare och skolor när det gäller användningen av digitala apparater i undervisningen i Finland. En central utmaning när det gäller att etablera användningen av digital teknik i undervisningen är lärarnas kompetens i digital pedagogik. Det här framgår av en forskningsöversikt som Utbildningsstyrelsen beställt av Jyväskylä universitet. I översikten har forskarna satt sig in i de undersökningar som gjorts om digitaliseringen inom undervisningen och dess effekter.
Opetuksen digitalisaatio etenee suomalaiskouluissa eri tahtiin26.5.2025 13:00:00 EEST | Tiedote
Tutkimustiedon valossa näyttää siltä, että digitaalisten laitteiden hyödyntämisessä on Suomessa vielä suuria eroja opettajien ja koulujen välillä. Keskeinen haaste teknologian käytön vakiinnuttamisessa opetukseen on opettajien digipedagoginen osaaminen. Tämä käy ilmi Opetushallituksen tilaamasta tutkimuskatsauksesta, jossa Jyväskylän yliopiston tutkijat perehtyivät opetuksen digitalisaation etenemisestä ja vaikutuksista tehtyihin tutkimuksiin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum