Risken för omfattande cyanobakterieblomningar i öppna havsområden är fortfarande betydande
Risken för cyanobakterieblomningar på öppet hav är fortfarande stor i Finska viken, Skärgårdshavet och även Bottenhavets södra och mellersta delar.

Omfattande cyanobakterieblomningar förekommer sannolikt under sommaren i de öppna havsområdena nära Finland, eftersom näringssituationen i Östersjön till stor del är oförändrad. Risken är stor för att bälten av cyanobakterier bildas i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Finska viken, Skärgårdshavet och en stor del av Bottenhavet. I Bottenviken är risken fortfarande liten.
Omfattningen av ytansamlingen av cyanobakterier och blomningens varaktighet påverkas av sommarens värme- och vindförhållanden. En förbättring av näringssituationen i Östersjöns huvudbassäng skulle avsevärt minska massförekomsterna av cyanobakterier, eftersom statusen i huvudbassängen återspeglas i statusen i de nordliga öppna havsområdena. Vid kusten och i skärgården kan algläget variera mycket lokalt och även snabbare än på öppet hav. Lokala cyanobakterieblomningar har förekommit årligen även vid Bottenvikens kust.

Näringssituationen skapar fortfarande gynnsamma förhållanden för massförekomster av cyanobakterier
Näringssituationen i Östersjön skapar fortfarande gynnsamma förhållanden för cyanobakterieblomningar i de öppna havsområdena nära Finland med undantag av Bottenviken. De kraftiga västliga vindarna förra vintern gynnade blandningen av vattenskikten i Östersjöns huvudbassäng och Finska viken. I Finska viken förbättrades syreläget betydligt, men tyvärr vällde också rikligt med fosfor upp i ytskikten. Fosforhalten i Bottenhavet har stigit under 2000-talet och risken för cyanobakterieblomningar verkar ha blivit långvarig i området.
Även denna vår förbrukade vårblomningen av växtplankton nästan allt användbart kväve i ytskiktet, medan rikligt med fosfor blev kvar i ytvattnet. Dessa förhållanden fortsätter att skapa goda förutsättningar för cyanobakterieblomningar, eftersom just de arter som ger upphov till omfattande cyanobakterieblomningar i havsområdena kan utnyttja det kväve som lösts upp i vattnet ur luften. Detta ger dessa arter av cyanobakterier en konkurrensfördel jämfört med andra arter.
Omfattande cyanobakterieblomningar påträffas i allmänhet på öppet hav med början efter midsommar. Bälten av cyanobakterier bildas på öppet hav efter ett par veckor av varmt och soligt väder, särskilt efter några dagar med svag vind. På sommaren kan kraftiga nordliga vindar leda till att fosforhaltigt djupvatten väller upp i ytskiktet, vilket kan gynna cyanobakteriernas tillväxt.
Uppföljningar av havets status behövs också för prognostisering av risken för cyanobakterier
Vid bedömningen av risken för förekomst av cyanobakterier användes uppföljningsmaterial om öppet hav från Finlands miljöcentral och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt material från NTM-centralernas kustövervakning. Dessutom användes material från Alg@line-uppföljningen som görs på fartyg i kommersiell trafik samt satellitbilder och vädermaterial från EU:s Copernicus-program. Prognosen för bildandet av bälten av cyanobakterier har utarbetats med hjälp av dessa material genom att kombinera probabilistiska prognosmetoder och maskininlärningsmetoder.
Informationen om cyanobakterier inleds under midsommarveckan
Finlands miljöcentral informerar i sommar om det allmänna algläget varje vecka 19.6–7.8.2025. Meddelandet publiceras torsdagar kl. 13. Uppföljningen av algläget pågår dock från början av juni till slutet av september. Observationerna av cyanobakterier finns på Järvi-meriwikis riksomfattande karta.
Cyanobakterierna kan bilda olika gifter och bland annat ämnen som irriterar huden eller ögonen. Man ska alltid vara försiktig med rikliga blomningar av cyanobakterier. Kommunerna och städerna följer med algläget på de allmänna badstränderna.
Nyckelord
Kontakter
Riskbedömning av algblomningar i Finlands havsområde:
Specialforskare Jouni Lehtoranta, Finlands miljöcentral Syke, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 363
Cyanobakteriernas ekologi i Östersjön:
Specialforskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral Syke, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 353
Modellering:
Specialforskare Heikki Peltonen, Finlands miljöcentral Syke, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 504
Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral Syke, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder


Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Viikkokatsaus 1.–5.9.202528.8.2025 11:48:49 EEST | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Long-term monitoring indicates clear changes in Baltic Sea ecosystem28.8.2025 10:30:00 EEST | Press release
Oxygen situation in the depths of Finland's southern sea areas has deteriorated. While nutrient loading has been curbed, phosphate phosphorus concentrations have increased over the long term. These changes have also shaped the benthos and zooplankton communities.
Långtidsövervakning pekar på tydliga förändringar i Östersjöns ekosystem28.8.2025 10:30:00 EEST | Pressmeddelande
Syreläget på de djupa bottnarna har försämrats i de södra delarna av Finlands havsområde. Trots att näringsbelastningen har minskat, har halterna av fosfatfosfor ökat på lång sikt. Också djurplankton- och bottendjursamhällena har påverkats av förändringarna.
Pitkäaikaisseurannat kertovat selvistä muutoksista Itämeren ekosysteemissä28.8.2025 10:30:00 EEST | Tiedote
Syvien pohjien happitilanne on heikentynyt Suomen eteläisillä merialueilla. Fosfaattifosforin pitoisuudet ovat pitkällä aikavälillä kasvaneet, vaikka ravinnekuormitusta on hillitty. Muutokset ovat muokanneet myös eläinplankton- ja pohjaeläinyhteisöjä.
Summary of national blue-green algae monitoring in June-August 2025: Unexceptional blue-green algae situation in many places despite hot weather28.8.2025 10:30:00 EEST | Press release
Cool and unstable weather conditions in early summer kept blue-green algae blooms at bay, and the number of observations was below the long-term average. A heat wave in July boosted the occurrence of blue-green algae and raised observation numbers to a relatively normal level for the period in many places. While regional variations occurred in all water areas, as a whole the blue-green algae situation was close to the usual long-term average in many places. During the past summer, citizens took part in observations with unprecedented diligence.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum