Suomen Pankki

Handelspolitiken och säkerhetsmiljön anger riktningen för Finlands ekonomi under åren framöver

Dela

Den handelspolitiska utvecklingen är riktgivande för den ekonomiska omvärlden. En upptrappning av handelskriget skulle vara ett bakslag för Finlands ekonomi. För att förstärka Europas yttre säkerhet krävs inte bara nationella insatser utan också gemensamma europeiska initiativ. EU:s nya finanspolitiska regelverk tillåter flexiblare höjning av försvarsutgifterna, men för försvarsinvesteringarna behövs varaktiga finansiella lösningar.

ECB-rådet sänkte förra veckan styrräntorna med 0,25 procentenheter. Trots tullarna och tullhoten är förhållandena alltjämt gynnsamma för ekonomisk tillväxt i euroområdet. ”Målet med räntesänkningen är att säkerställa att inflationen i euroområdet stabiliseras på målet 2 % på medellång sikt och att ekonomin ligger kvar på tillväxtbanan. Osäkerheten betonar alltjämt betydelsen av att besluten fattas sammanträde för sammanträde. ECB-rådet förbinder sig inte på förhand vid en viss räntebana, utan bevarar full handlingsfrihet i fråga om räntebesluten vid alla framtida sammanträden”, konstaterar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn på Finlands Banks presskonferens.

För att bedöma osäkerhetens inverkan på Finlands ekonomi har alternativa tullscenarier tagits fram. ”I ett negativare scenario jämfört med basprognosen trappas handelskriget upp och lågkonjunkturen i Finland blir mer utdragen. I ett positivare men enligt mig mindre sannolikt scenario skulle sänkta tullar och vikande osäkerhet i sin tur stärka den globala konjunkturen, vilket skulle stödja Finlands export samt privata investeringar och privat konsumtion”, konstaterar Rehn.

Ett starkare försvar kräver varaktiga finansiella lösningar

Efter Rysslands anfallskrig och USA:s förändrade utrikespolitik står det klart att Europa måste stärka sitt gemensamma försvar. ”Gemensamma europeiska försvarslösningar och försvarsupphandlingar ökar vår kapacitet och skapar skalfördelar i kostnaderna i stället för att den ökade efterfrågan endast driver upp priserna”, betonar Rehn. EU strävar efter att öka interna upphandlingar och försvarsindustrins kapacitet.  De ökade försvarsutgifternas inverkan på den ekonomiska tillväxten i Finland under åren framöver är beroende av en hur stor del av upphandlingarna som kan göras i Finland och euroområdet.

Det ytterligare handlingsutrymme som aktiveringen av undantagsklausulen i EU:s finanspolitiska regelverk medger är avsett för undantagsförhållanden. ”Behovet av ökade försvarsanslag är varaktigt eller åtminstone mycket långvarigt. Om försvarsutgifterna ligger kvar på en fortsatt hög nivå också efter 2029, är det med tanke på skuldhållbarheten nödvändigt att hitta beständig finansiering genom varaktiga skattehöjningar eller nedskärningar i andra offentliga utgifter” säger Rehn.

Nödvändigt att sörja för hållbarheten i de offentliga finanserna

EU:s nya finanspolitiska regelverk, som infördes i fjol, var nödvändigt, men det nya regelverket blir nu tillämpligt under exceptionellt svåra förhållanden. ”När vi ser över vårt eget nationella finanspolitiska regelverk, bör vi inte utgå från vad EU-reglerna tvingar oss att göra utan tänka på hur vi själva kan sörja för hållbarheten i våra offentliga finanser”, konstaterar Rehn.  ”I reformarbetet lönar det sig att ta modell av Sverige, som har klarat sig bättre än Finland. Landets finanspolitiska ramverk har ett tillräckligt stöd i lagstiftningen och bygger på ett brett parlamentariskt samförstånd.

Presentation 10 juni 2025, chefdirektör Olli Rehn (på finska)

Artiklar och prognos (på finska)

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Finlands Bank

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Andra språk

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Fler stuglån lyftes i början av 2025 än året innan28.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

De finländska hushållen lyfte i juni 2025 nya lån för fritidsbostäder, dvs. stuglån, för 100 miljoner euro, vilket är 27 procent mer än i juni för ett år sedan. Fler stuglån lyftes under varje månad i början av 2025 än under motsvarande period 2024. Efterfrågan på stuglån är i allmänhet livligast i maj–september [1], och juni är typiskt den månad då det lyfts flest lån. Under pandemin åren 2020 och 2021 lyftes det exceptionellt mycket stuglån. Genomsnittsräntan på nya beviljade stuglån sjönk något från maj och var i juni 2,83 procent. I maj 2025 var genomsnittsräntan på nya lån ännu 2,92 procent. Bankerna erbjuder vanligtvis en av Euriborräntorna som referensränta på ett lån[2]. I juni 2025 var 96 procent av de nya stuglånen bundna till Euriborräntor. Av de nya lånen, där Euribor användes som referensränta var 71 procent bundna till ett års Euribor, 8 procent till sex månaders Euribor och 21 procent till tre månaders Euribor. Tidigare använde en ännu större andel av lånen 12-månaders E

Alkuvuonna 2025 mökkilainoja nostettiin vuodentakaista enemmän28.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Suomalaiset kotitaloudet nostivat kesäkuussa 2025 uusia vapaa-ajanasuntolainoja eli mökkilainoja 100 milj. euron edestä, mikä on 27 % enemmän kuin vuosi sitten kesäkuussa. Mökkilainoja nostettiin alkuvuoden jokaisena kuukautena enemmän kuin vastaavana aikana vuonna 2024. Mökkilainojen kysyntä on yleensä vilkkaimmillaan touko-syyskuussa[1], ja tyypillisesti kesäkuu on kaikista vilkkain nostokuukausi. Pandemian aikana vuosina 2020 ja 2021 mökkilainoja nostettiin poikkeuksellisen paljon. Uusien nostettujen mökkilainojen keskikorko laski hieman toukokuusta ja oli kesäkuussa 2,83 %. Toukokuussa 2025 uusien nostojen keskikorko oli vielä 2,92 %. Pankit tarjoavat yleensä lainan viitekoroksi jonkin euriborkoron[2]. Kesäkuussa uusissa nostoissa 96 prosentissa viitekorkona käytettiin euriborkorkoja. Uusista nostoista, joissa viitekorkona käytettiin euriborkorkoja, 71 % sidottiin 12 kuukauden euriborkorkoon, 8 % kuuden kuukauden euriborkorkoon ja 21 % kolmen kuukauden euriborkorkoon. Aiemmin vielä

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye