Stadsmiljöerna bör planeras bättre än i nuläget för äldre personer

En ny samling kartor förutser utvecklingsbehoven i boendemiljön för äldre

De nya kartorna över äldrevänlighet i tätortsområden tillhandahåller information om förändringar i de äldres bostadsorter och om miljökvalitetsfaktorer, såsom tillgång till tjänster. Med hjälp av kartorna kan kommunerna förutse den framtida utvecklingen och identifiera utvecklingsobjekt i de äldres boendemiljöer på ett bättre sätt än tidigare. Kartorna täcker alla tätorter i Finland.

I dagsläget bor de flesta äldre personerna i stadsregionernas centrumområden och i närheten av tjänster. Framöver kommer antalet äldre emellertid att öka snabbast i tätorternas randområden, där det är svårt att röra sig i vardagen utan bil. Därför måste insatserna för att utveckla boendemiljön inriktas på olika sätt i de olika delarna av kommunerna och stadsregionerna. 

Äldre personers medverkan i planeringen bör ökas

Äldre invånare medverkar och påverkar aktivt planeringen och upprätthållandet av en välfungerande stadsmiljö. De kan exempelvis vara experter på sin omgivning, vårdare av den närliggande naturen, arrangörer av gemenskapsorienterade evenemang eller värnare av det lokala kulturarvet. 

Möjligheterna för de lagstadgade äldreråden att inverka på stadsmiljöns utveckling bör stärkas och man bör utarbeta en helhetsbild av äldrevänligheten i kommunen i samarbete med dem. Man bör se till att äldreråden har till exempel möjlighet att inverka på olika sektorers planer i de olika faserna av planeringen, såsom i inriktningen av servicenivån i kollektivtrafiken. Också aktörer som utför bedömningar, såsom tillgänglighets- och invånarråd, samt lokalbefolkningen i egenskap av experter på sin omgivning är viktiga producenter av information och synpunkter. 

Man har sammanställt goda och konkreta internationella exempel

Nätverket av äldrevänliga städer och samhällen (Global Network for Age-friendly Cities and Communities), som världshälsoorganisationen WHO har grundat, stödjer kommunerna och städerna genom att tillhandahålla exempel, instruktioner och handböcker i arbetet med att utveckla äldrevänligheten. Exempelvis en stadsstruktur där avstånden är korta och lätta att tillryggalägga till fots, där det är nära till tjänster och grönområden, där de centrala områdena är mångsidiga med avseende på funktionerna och där kollektivtrafiken är välfungerande, stödjer både hållbarheten och äldrevänligheten.

Även Finlands miljöcentral har sammanställt de bästa utvecklingsåtgärderna i olika länder. Ute i världen har man förbättrat äldrevänligheten bland annat genom att omvandla parkeringsplatser till fotgängarområden, bygga tillgängliga parkleder, öka antalet bänkar intill gångvägar, bygga mötesplatser i anslutning till färdrutter och byggnadsentréer samt kombinera tjänster och boende för yngre åldersklasser och äldre personer.

En äldrevänlig miljö har planerats och utvecklats inom ramen för två olika projekt: Ikäystävällinen ja kestävä kaupunki rakennetun ympäristön ja alueiden käytön näkökulmasta (IKKUNA) och Ikäystävällisten kaupunkiympäristöjen kehittäminen kaupunkiseuduilla (IKI-miljöer) åren 2023–2025. Miljöministeriet har finansierat projekten och städerna Lahtis, Tammerfors, Åbo och Vanda har också tagit del i projekten.